Fler personer fick ersättning för arbetsolyckor under åren 2010 och 2011. Men färre fick ersättning för arbetssjukdom. Det var två trender i 2013 års arbetsskaderapport från AFA Försäkring.
Under 2000-talets första decennium minskade antalet allvarliga arbetsolyckor som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning. År 2002 var de nära 12 000 fall. Under 2009 hade de sjunkit till nära 8 000. Därefter ökade det år 2010 till drygt 9 000, och år 2011 till drygt 9 300.
– Det är för tidigt att säga om detta är en början på ett trendbrott, säger Michel Normark, chef för AFA Försäkrings avdelning för analys och försäkringsvillkor.
Där sammanställs varje år den statistik över arbetsskador som AFA Försäkring handlägger, via de kollektivavtalade sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. Michel Normark presenterade årets rapport tillsammans med två kollegor, vid ett seminarium den 16 maj.
Att fler arbetsolyckor anmäls kan delvis förklaras med att det blivit enklare att anmäla en arbetsskada till AFA Försäkring via webben. LO har också nyligen genomfört två informationskampanjer om den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen.
Att fler arbetsolyckor anmäls kan delvis förklaras med att det blivit enklare att anmäla en arbetsskada till via webben
Störst risk att råka ut för en allvarlig arbetsolycka, som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning, finns i manligt dominerade branscher som bygg och industri, brand- och polisväsendet. Risken har ökat något mellan 2010 och 2011 från 2,2 till 2,3 per 1 000 sysselsatta.
Skadorna handlar framför allt om att man ramlat utomhus eller inomhus, att man skadat sig på maskiner för bearbetning och framställning, eller har använt verktyg och handhållna maskiner.
Anställda i kvinnligt dominerade yrken som lärare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden och anställda i socialt arbete löper generellt mindre risk att råka ut för en allvarlig arbetsolycka. Risken har också sjunkit något, från 1,7 till 1,6 per 1 000 sysselsatta.
I dessa yrken är de vanligaste allvarliga arbetsolyckorna också att ramla inne eller ute. Därefter kommer risken att råka ut för hot eller våld.
Färre får ersättning för arbetssjukdomar
När det gäller sjukdomar orsakade av arbetet är siffrorna mindre pålitliga, påpekar Michel Normark. Det tar ofta lång tid för en arbetssjukdom att visa sig. Reglerna för hur man ska bedöma en arbetssjukdom har också ändrats flera gånger.
Det finns ändå en tydlig trend att antalet godkända arbetssjukdomar minskar. Den trenden har hållit sig åtminstone sedan 2002. Då godkände Försäkringskassan totalt 1 990 arbetssjukdomar. År 2011 godkändes bara en dryg tiondel så många, 244 stycken.
Den vanligaste diagnosen för arbetssjukdom för män är hörselnedsättning orsakad av buller. Därefter följer vibrationsskador och smärta eller domningar i handen, så kallat karpaltunnelsyndrom. För kvinnor är hudsjukdomar, till exempel eksem, den vanligaste arbetssjukdomen att få ersättning för. Därefter är det karpaltunnelsyndrom och infektionssjukdomar, som man till exempel kan få genom smitta.
När det gäller arbetssjukdomar, så beviljar AFA Försäkring bara ersättning i de fall då Försäkringskassan redan godkänt att det är fråga om en arbetssjukdom. Undantagen är sådana arbetssjukdomar som är godkända av ILO, International Labour Organisation, FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.
ILO har en lista över arbetssjukdomar som Sverige och många andra länder använder sig av. Där ingår till exempel bullerskador och vibrationsskador. Men inte de två vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning: psykiska besvär och muskuloskeletala sjukdomar, alltså det som i dagligt tal brukar kallas smärta i nacke, axlar och rygg.
Det här förhållandet syns också i AFA Försäkrings statistik, där de arbetssjukdomar som är vanligast att få ersättning för, är just sådana som finns på ILOs lista.
Ersättning för arbetsolyckor handlägger AFA Försäkring däremot utan att blanda in Försäkringskassan.
Fler långvarigt sjukskrivna
AFA Försäkrings årsrapport redovisar också siffror för hur många som får ersättning efter att ha varit sjukskrivna längre än 90 dagar. Här ökar helt klart antalet sjukskrivna, både i den privata sektorn och i kommuner och landsting. Inom båda avtalsområdena är det kvinnor som står för den största ökningen.
År 2007 var det nästan 40 av 1 000 anställda undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare som blev långtidssjukskrivna. År 2008 införde regeringen de nya reglerna i sjukersättningen, som bland annat gjorde det svårare att bli långtidssjukskriven. Då sjönk siffran till 29 per 1 000 anställda. Sedan dess har den långsamt stigit varje år, för att år 2011 nästan vara tillbaka på 2007 års nivå.
För förskollärare och fritidspedagoger var det år 2011 till och med fler som riskerade att bli långtidssjukskrivna än år 2007, 23,7 per 1 000 anställda jämfört med 23,5 per 1 000 anställda.
Störst är risken för kvinnor i åldern 56–64 år som arbetar i kommuner och landsting. Där var det också nästan 40 av 1 000 anställda som blev långvarigt sjukskrivna under 2011.
Psykiska sjukdomar och muskelsjukdomar är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland både män och kvinnor. Drygt 60 procent av de långtidssjukskrivna kvinnorna, och 55 procent av de långtidssjukskrivna männen, har någon av dessa diagnoser. Inom kommuner och landsting är det vanligast med psykiska sjukdomar, inom den privata sektorn är muskelsjukdomar vanligast.
Ingen koppling mellan arbetssjukdomar och långvarig sjukskrivning
De sjukdomar som män och kvinnor oftast blir långtidssjukskrivna för, är alltså inte samma sjukdomar som de man kan få godkända som arbetssjukdom. Här finns ingen koppling alls, fast det kanske borde varit logiskt. Michel Normark påpekar samma sak när han presenterar årsrapporten.
– Majoriteten av de arbetssjukdomar som anmäls till både Försäkringskassan och AFA Försäkring godkänner man inte enligt gällande bevis- och sambandsregler. En konsekvens är att antalet belastningsskador som godkänns är mycket lågt, säger han.
Karpaltunnesyndrom – en vanlig skada
Karpaltunnelsyndrom yttrar sig som smärta eller domningar i handen. Syndromet är ganska vanligt, och kan ha många olika orsaker. Risken för att få karpaltunnelsyndrom ökar om du arbetar med odämpade vibrerande verktyg eller med enformiga handrörelser.
AFA Försäkring är parternas försäkringsbolag
AFA:s försäkringar ger ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, dödsfall och föräldraledighet. Försäkringarna är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. I stort sett alla yrkesarbetande svenskar, drygt fyra miljoner människor, omfattas av försäkringarna.