Ny guide till säkrare lyft i vård och omsorg

13 december 2022 Lästid: 4 min

I vård och omsorg är personförflyttningar ett mycket vanligt arbetsmoment. Men varje förflyttning innebär risk för belastningsbesvär. Förebygg skador med hjälp av en guide för säkra personförflyttningar. Här är en guide till guiden – och forskartips!

Vårdpersonal hjälper patient i säng, tema säkra personförflyttningar.
Inför varje förflyttningssituation behöver man värdera de risker som kan finnas. Nu finns en forskningsbaserad guide som hjälper er att göra det till en rutin i arbetet.

Foto: Forskningsprojekt säkra personförflyttningar

Att få hjälp upp ur sängen, mellan rullstol och stol eller från golvet efter ett fall är exempel på personförflyttningar. Sådana situationer är en vanlig orsak till att personal inom vård och omsorg drabbas av arbetsskador och belastningsbesvär, som ländryggsproblem. Situationerna innebär också skaderisk för patienterna i och med att de kan ramla. Det är därför viktigt med säkra personförflyttningar – där risker minimeras.

– Vi behöver skapa en säkerhetskultur för både medarbetare och brukare. Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop. Det är väldigt viktigt att se systemperspektivet och väva in riskbedömningar i vardagen och på flera nivåer. Guiden bygger på det vi vet om säkra personförflyttningar och guidar till hur vi får till det tillsammans på arbetsplatsen.

Det säger Charlotte Wåhlin, ergonom och forskare vid Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland. Hon och hennes forskargrupp har under flera år bedrivit forskning om personförflyttningar och bland annat tagit fram ett verktyg för att riskbedöma personförflyttningar. Forskargruppen har nu, tillsammans med Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak), tagit fram guiden om säkra personförflyttningar. Ta del av den forskningsbaserade guiden i verktyget Säkra personförflyttningar.

Steg för steg mot säkra personförflyttningar

Guiden är 84 sidor och består av två delar. Första delen innehåller bakgrund och kunskap kring säkra personförflyttningar. Andra delen är praktiskt inriktad. Här guidas läsaren i fem steg till hur arbetet med säkra personförflyttningar kan bli en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, som alla arbetsgivare ska bedriva. Efter varje steg finns en checklista att bocka av inför nästa moment.

Kartlägg med hjälp av frågor

I slutet av guiden finns bland annat ett frågebatteri som ni kan använda för att kartlägga nuläget på arbetsplatsen. Medarbetare får bedöma påståenden eller svara på frågor som exempelvis:

På vår arbetsplats har vi tillgång till arbetsutrustning och hjälpmedel som vi kan använda vid personförflyttningar.

Inför att vi ska genomföra en personförflyttning värderar vi de risker som kan finnas vid varje förflyttningssituation på ett systematiskt sätt.

– Det vi fångat upp är att man brister i att riskbedöma personförflyttningar och dokumentera dessa, säger Charlotte Wåhlin.

5 punkter för säkrare arbetssätt

Guiden visar fem viktiga punkter som varje medarbetare bör göra till en vana vid alla förflyttningssituationer, se faktaruta. Punkterna finns att ladda ner som poster och påminnelsekort.

Om jag är chef eller skyddsombud och ser osäkra personförflyttningar på min arbetsplats – hur tar jag mig an frågan?

– Se det inte som ett oöverstigligt berg utan börja i det lilla. Sitt ner och prata. Vad har vi för risker? Vad har vi för rapporteringssystem? Boka in mötestid och använd arbetsplatsträffar. Ni behöver kartlägga hur det faktiskt ser ut och sedan bedöma på gruppnivå. Ta hjälp av bollplank, som företagshälsovård. Lyft därefter frågan i organisationen.

Nyväckt intresse för fysisk arbetsmiljö

Charlotte Wåhlin tycker att det de senaste åren varit starkt fokus på mental arbetsbelastning och psykisk ohälsa i debatten om arbetsmiljö. Men arbetsmiljö är en helhet. Fysiska förhållanden är lika viktiga.

– Det finns ett ökat intresse som gör mig fantastiskt glad, säger hon.

Som exempel nämner hon ett nytt nationellt nätverk för säkra personförflyttningar, EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt” och satsningar på mer forskning om säkra personförflyttningar.

– När vi har rekryterat arbetsplatser till nästa studie har vi de som säger: Ja! Det här vill vi jobba med! Kanske är det en beteendeförändring i arbetsgivaransvar. Man ser att arbetsmiljöfrågorna måste hänga ihop och att den mentala och fysiska belastningen påverkar varandra, säger hon.

sakrapersonforflyttningar.se kan du anmäla din arbetsplats till nästa forskningsstudie där två metodiker för säkra personförflyttningar prövas.

Läs också:

Säkra personförflyttningar – så riskbedömer ni

Säkrare personförflyttningar – börja här

Artiklar: Forskning

Säkra personförflyttningar – gör så här

Här är fem punkter som du ska göra vid varje förflyttningssituation.

  1. Prata med vårdtagaren. Varje bra förflyttning börjar med ett bra samtal.
  2. Se vad vårdtagaren kan göra själv. Ta reda på vilken förmåga hen har.
  3. Välj säkert arbetssätt. Undvik riskfylld fysisk belastning – bedöm om ni bör vara en, två eller flera samt om arbetsutrustning behövs.
  4. Säkerställ att du har tillräckligt med tid. Stanna upp, ta dig tid att jobba systematiskt och säkert i samverkan med vårdtagare och kollegor.
  5. Skapa tillräckligt med utrymme. Kanske står något i vägen? Se över lokalen och skapa utrymme för förflyttningen.

Källa: Mynaks guide för säkra personförflyttningar

Det här är säker personförflyttning

  • När en patient, vårdtagare eller brukare ändrar sin kroppsställning eller förflyttar sig från en plats till en annan talar man om personförflyttning. Arbetsmomentet är mycket vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och omsorg.
  • Förflyttningen kan ske med eller utan hjälpmedel samt med eller utan stöd av vårdpersonal och arbetsutrustning.
  • När det sker på ett så tryggt och avlastat sätt som möjligt för både patient och vårdpersonal utan att någon kommer till skada talar man om säkra personförflyttningar.

Fakta om guiden

Namn: Säkra personförflyttningar – en forskningsbaserad guide för bättre arbetsmiljö

Utgivare: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Målgrupp: Arbetsplatser inom hälso- och sjukvård, ambulansvård, tandvård, hemtjänst och personlig assistans

Syfte: Förebygga arbetsskador och vårdskador vid personförflyttningar genom att beskriva och ge metoder för hur arbetsgivare och medarbetare tillsammans kan arbeta för att personförflyttningar sker på ett säkert sätt.

Här finns annat stöd

Text: Jeanette Neij