ung kvinna iklädd grå tröja och med en staällning på kroppen, liknande en ryggsäck. Ställningen är ett så kallat exoskelett.

Smarta kläder, exoskelett och ErgoArmMeter - nu forskas och utvecklas allt fler hjälpmedel som mäter eller underlättar fysisk belastning. Den här mannen bär handskar med ett mjukt muskelbärande robotsystem.

Foto: Företaget Bioservo

Ny teknik kan förhindra belastningsskador

Skadlig fysisk belastning är ett av våra största arbetsmiljöproblem. Intensiv forskning pågår kring så kallade smarta kläder och andra tekniska hjälpmedel som varnar och minskar påfrestningarna på kroppen.

I kommuner och regioner är sjukdom och besvär i muskler och leder den näst vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Det visar färsk statistik från AFA Försäkring.

Vanliga orsaker till sådana besvär är tunga lyft, repetitivt arbete, stress och belastande arbetsställningar.

bålen på en man som bär en svart tröja - en så kallad smart tröja. Förslitningsskador har funnits i alla tider när människor arbetat med kroppen. Men nu kan ny teknik motverka dem.

Jörgen Eklund, professor emeritus i industriell ergonomi, har varit med om att ta fram ett system med smarta kläder som mäter arbetsbelastning. Det bygger bland annat på pulsmätare och rörelsesensorer som vävs in i en t-shirt.

Informationen skickas till en mobil som ger återkoppling på arbetssättet och råd om hur man kan undvika skadlig belastning. Det kan kombineras med vibratorer i kläderna som varnar vid riskabla rörelser.

Tillverkning inom några år

Smarta kläder kan bli en ny pusselbit i kampen mot belastningsskador. Än så länge har dock ingen storskalig tillverkning startat av kläder som mäter belastning.

jörgen eklund professor emeritus i ergonomi, KTH– Vi har samarbete med företag som är tänkta tillverkare och hoppas att få igång tillverkning av modulerna inom ett par år, berättar Jörgen Eklund under ett seminarium på AFA Försäkring där hans forskning och statistik kring långtidssjukskrivning på grund av problem med muskler och leder presenteras.

Flera andra forskargrupper arbetar med liknande system. En annan grupp vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tagit fram en app, ErgoArmMeter, som mäter belastning med hjälp av en mobiltelefon som fästs vid armen. Appen kan laddas ned gratis via bland annat App Store.

Ger tillförlitliga mätningar

Små mätare som mäter belastning för armen har framgångsrikt testats av städare, en yrkesgrupp som är hårt drabbad av belastningsbesvär. En forskargrupp vid Karolinska Institutet (KI)  kunde häromåret visa att mätning och riskbedömning med små bärbara apparater som städarna använde själva inte bara var billigt – metoden var också lika tillförlitlig som forskarnas egna mätningar.

Forskare vid KI utvecklar också ett system som mäter och ger respons på handrörelser. Det jämförs med riskbedömningar av ergonomer för att se vilken metod som är mest pålitlig och billig.

Ytterligare ett svenskt forskningsprojekt undersöker sensorer i en t-shirt och en handske som skickar information till en dator. Även här kan vibratorer som kopplas till systemet varna vid skadlig belastning.

Hjälpmedel som ger extra styrka

En annan teknisk nyhet som det pågår mycket forskning kring är så kallade exoskelett. Det är mekaniska hjälpmedel som fästs vid kroppen för att ge extra styrka. Den extra kraften gör att man slipper påfrestande belastning.

I Japan säljs en motoriserad produkt som består av ett slags hård ställning som fästs vid ländryggen och låren. Den används vid tunga patientlyft i vården.

Exoskeletten kan också vara mjuka. Vid Linköpings universitet tar en forskargrupp fram mekaniska hjälpmuskler i form av ett slags tyg som drar ihop sig. Tanken är att tygmusklerna ska användas vid fysiskt arbete.

– Till exempel av sjuksköterskor och vårdbiträden som behöver lite extra kraft, säger den ansvarige forskaren Edwin Jager till tidningen Arbetsliv.

Många av de tekniska hjälpmedlen mot skadlig belastning har dock långt kvar innan de kan börja produceras och säljas.

Frågetecknen är fortfarande många. Inte minst kring exoskeletten. Det kan kännas obehagligt att ta på sig ett motoriserat hjälpmedel som påverkar ens rörelser, konstaterar Jörgen Eklund. Det finns också farhågor om att mekaniska hjälpmuskler kan bidra till muskelförsvagning. Och vad händer om det finns buggar i sådana system?

– Det återstår en hel del forskning innan vi kan se konsekvenserna, säger han.

Text: Michael Nyhaga, 30 april 2019

Senaste artiklar

Fyra sätt att främja återhämtning

Det går att skapa en arbetsmiljö som minskar risken för att medarbetarna ska drabbas av utmattningssyndrom. En del insatser är enkla att genomföra. Att jobba systematiskt med arbetsmiljön lägger grunden…

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...