Skadlig fysisk belastning är ett av våra största arbetsmiljöproblem. Intensiv forskning pågår kring så kallade smarta kläder och andra tekniska hjälpmedel som varnar och minskar påfrestningarna på kroppen.
I kommuner och regioner är sjukdom och besvär i muskler och leder den näst vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Det visar färsk statistik från AFA Försäkring.
Vanliga orsaker till sådana besvär är tunga lyft, repetitivt arbete, stress och belastande arbetsställningar.
Förslitningsskador har funnits i alla tider när människor arbetat med kroppen. Men nu kan ny teknik motverka dem.
Jörgen Eklund, professor emeritus i industriell ergonomi, har varit med om att ta fram ett system med smarta kläder som mäter arbetsbelastning. Det bygger bland annat på pulsmätare och rörelsesensorer som vävs in i en t-shirt.
Informationen skickas till en mobil som ger återkoppling på arbetssättet och råd om hur man kan undvika skadlig belastning. Det kan kombineras med vibratorer i kläderna som varnar vid riskabla rörelser.
Tillverkning inom några år
Smarta kläder kan bli en ny pusselbit i kampen mot belastningsskador. Än så länge har dock ingen storskalig tillverkning startat av kläder som mäter belastning.
– Vi har samarbete med företag som är tänkta tillverkare och hoppas att få igång tillverkning av modulerna inom ett par år, berättar Jörgen Eklund under ett seminarium på AFA Försäkring där hans forskning och statistik kring långtidssjukskrivning på grund av problem med muskler och leder presenteras.
Flera andra forskargrupper arbetar med liknande system. En annan grupp vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tagit fram en app, ErgoArmMeter, som mäter belastning med hjälp av en mobiltelefon som fästs vid armen. Appen kan laddas ned gratis via bland annat App Store.
Ger tillförlitliga mätningar
Små mätare som mäter belastning för armen har framgångsrikt testats av städare, en yrkesgrupp som är hårt drabbad av belastningsbesvär. En forskargrupp vid Karolinska Institutet (KI) kunde häromåret visa att mätning och riskbedömning med små bärbara apparater som städarna använde själva inte bara var billigt – metoden var också lika tillförlitlig som forskarnas egna mätningar.
Forskare vid KI utvecklar också ett system som mäter och ger respons på handrörelser. Det jämförs med riskbedömningar av ergonomer för att se vilken metod som är mest pålitlig och billig.
Ytterligare ett svenskt forskningsprojekt undersöker sensorer i en t-shirt och en handske som skickar information till en dator. Även här kan vibratorer som kopplas till systemet varna vid skadlig belastning.
Hjälpmedel som ger extra styrka
En annan teknisk nyhet som det pågår mycket forskning kring är så kallade exoskelett. Det är mekaniska hjälpmedel som fästs vid kroppen för att ge extra styrka. Den extra kraften gör att man slipper påfrestande belastning.
I Japan säljs en motoriserad produkt som består av ett slags hård ställning som fästs vid ländryggen och låren. Den används vid tunga patientlyft i vården.
Exoskeletten kan också vara mjuka. Vid Linköpings universitet tar en forskargrupp fram mekaniska hjälpmuskler i form av ett slags tyg som drar ihop sig. Tanken är att tygmusklerna ska användas vid fysiskt arbete.
– Till exempel av sjuksköterskor och vårdbiträden som behöver lite extra kraft, säger den ansvarige forskaren Edwin Jager till tidningen Arbetsliv.
Många av de tekniska hjälpmedlen mot skadlig belastning har dock långt kvar innan de kan börja produceras och säljas.
Frågetecknen är fortfarande många. Inte minst kring exoskeletten. Det kan kännas obehagligt att ta på sig ett motoriserat hjälpmedel som påverkar ens rörelser, konstaterar Jörgen Eklund. Det finns också farhågor om att mekaniska hjälpmuskler kan bidra till muskelförsvagning. Och vad händer om det finns buggar i sådana system?
– Det återstår en hel del forskning innan vi kan se konsekvenserna, säger han.