Förebygga 13 §

OSA-kompassen

Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

13 § Förebygga kränkande särbehandling

Arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling på arbetsplatsen – och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till detta.

Det här är exempel på förhållanden i arbetsmiljön som man måste vara uppmärksam på och regelbundet undersöka:489x626-engagerad-dialog-B-osa

  1. Konflikter
  2. Arbetsbelastning
  3. Arbetsfördelning
  4. Förutsättningar för samarbete
  5. Konsekvenser av förändringar

Arbetsgivaren bör se till att det finns en skriftlig policy om kränkande särbehandling. Den ska både innehålla ett tydligt budskap om att man inte accepterar kränkande särbehandling, och rutiner för hur man ska motverka och hantera detta. Policyn bör innehålla ett avsnitt om vad som händer den som inte följer den.

Man ska regelbundet följa upp policyn och informera nyanställda om den.

Eftersom chefer och arbetsledare har ett särskilt ansvar för att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling, så måste de ha tillräckligt med kunskaper inom området.

Ett sätt att motverka problemen är att man på arbetsplatsen arbetar gemensamt med bemötande och uppträdande.

Vad är kränkande särbehandling?

Med kränkande särbehandling menas alla handlingar som riktas mot en eller flera medarbetare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att medarbetare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Förutom sexuella trakasserier inkluderar kränkande särbehandling också mobbning och diskriminering.

Nytt jämfört med tidigare föreskrifter är att man i definitionen lyfter fram att handlingarna kan leda till ohälsa och därmed tydliggör att det kan finnas en koppling mellan kränkande särbehandling och sjukskrivningar.

Nytt är också att det inte finns krav om att det ska vara upprepade handlingar. Det kan räcka med en enda handling idag, då man kan skada en medmänniska för lång tid genom att en enda gång till exempel publicera något förnedrande via sociala media, som Facebook, Twitter och Instagram, eller som e-postutskick på arbetsplatsen.

Börja så här

Ett sätt att diskutera hur det är på arbetsplatsen, är att utgå konkret från hur man upplever samvaron och bemötandet – med några enkla nyckelord:

  • Obehagligt
  • Olustigt
  • Obegripligt
  • Orättvist

Med dessa ”fyra O” som utgångspunkt kan man resonera sig fram till om det finns något som är riskabelt i hur man har det tillsammans på jobbet.

Kom ihåg att titta på de förhållanden på arbetsplatsen som kan ligga bakom kränkande särbehandling. Finns det missnöje och konflikter som har sin grund i arbetsbelastning och fördelning av arbetet? Vilka är förutsättningarna för samarbete? Kan följder av förändringar påverka motsättningar och hur man beter sig mot varandra? Finns det konkurrens mellan olika grupper?

Närliggande lagar

Det finns andra lagar än arbetsmiljölagen, som man också bör beakta när man arbetar med frågor om kränkande särbehandling:

Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Brottsbalkens kapitel 6 innehåller ett förbud mot sexuellt ofredande, som förutom blottning förbjuder att man ”genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. DO tar också upp frågor om sexuella trakasserier.