Visselblåsare – vita riddare eller arbetsmiljöproblem?

Kan visselblåsning vara ett arbetsmiljöproblem? Ja, om funktionen missbrukas och ärenden hanteras fel. En studie visar att många som anmäler driver sin egen sak, kanske som hämnd. Vi reder ut när man ska visselblåsa – och när man inte ska göra det.

Visselblåsning är en fantastisk funktion som kan avslöja grova brister och svåra oegentligheter. Det kan handla om fusk med ekonomin, vanvård av äldre eller farliga arbetsmoment – missförhållanden som måste upp på bordet.

Visselblåsarlagen innebär att kommuner, regioner och kommunala företag har kanaler där anställda kan rapportera missförhållanden anonymt och samtidigt förbli skyddade från repressalier. Missförhållandena ska vara av allmänintresse.

Läs mer: Visselblåsning – så funkar den nya lagen

Men nu visar en studie som granskat visselblåsning i fyra kommuner att anställda ofta använder visselblåsarfunktionen felaktigt.

Många felanmälningar

– 70 procent av visselblåsningarna faller inte inom ramen för vad lagstiftaren tänkt sig. Det ska inte handla om hur du upplever din egen arbetssituation, säger forskare Gustaf Kastberg Weichselberger på Kommunforskning i Västsverige.

Många använder visselblåsning för att uttrycka ilska eller missnöje med sin chef. Och eftersom arbetsgivaren måste utreda alla ärenden kan följden bli att chefer plötsligt blir (för) hårt granskade utan att få reda på vad det handlar om.

Visselblåsning påverkar arbetsmiljön

– Visselblåsning kan vara två-tre meningar anonymt i ett system. Då är det allvarligt att man får för sig att behandla någon på det sättet och kanske låta dem gå hem på dagen. Jag tycker det är en överreaktion som inte är rimlig, säger Gustaf Kastberg Weichselberger, som ser en oro bland chefer och ledningsgrupper.

– De beskrivningar vi har fått är att vid förändringar, till exempel av personalstyrkan på ett äldreboende, så vet ledningen att de får en visselblåsning på sig med en gång.

Förebygg på olika sätt

Så hur kan man komma till rätta med felaktig visselblåsning och panikåtgärder? Gustaf Kastberg Weichselberger nämner några olika spår:

🔷 Som medarbetare – använd andra kanaler för att lyfta problem på arbetsplatsen, som arbetsplatsträffar, medarbetarenkäter, incidentrapportering och samverkanssystemet.

– Vi har i Sverige en arbetsmiljölagstiftning som är långtgående och heltäckande. Man kan svara anonymt på medarbetarenkäter och ska egentligen inte behöva använda visselblåsning.

🔷 Som organisation – reflektera kring kapacitet att lyssna och tidigt fånga upp signaler på att något inte står rätt till, för att förebygga visselblåsning.

– Det gäller att skapa starka organisationer som vågar ha anställda som är konstruktiva kritiker.

🔷 Vid utredning av visselblåsning – hantera ärenden korrekt, utan panik och med hänsyn till alla inblandade.

– Det är egentligen inte mängden ärenden som är ett arbetsmiljöproblem utan hur man hanterar dem. Arbetsgivare behöver utreda mer varsamt.

Även om det inte går att undvika felaktig visselblåsning helt så kan de här stegen leda till att man värnar viktiga och riktiga visselblåsutredningar.

Öppenhet och tillit viktigt

Ett generellt råd är också att arbeta systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. En öppen och tillitsfull arbetsmiljö där människor trivs och mår bra både utvecklar verksamheten – och förebygger visselblåsarärenden.

Läs också: Bygg inte in konflikter – skapa samarbetskultur!

Checklista: Ska jag visselblåsa eller inte?

🔲 Rör problemet fler än bara mig själv?
Handlar det om en risk eller ett missförhållande som drabbar flera personer eller samhället?

🔲 Är det ett allvarligt missförhållande?
Till exempel korruption, miljöbrott, arbetsmiljöbrott, maktmissbruk, diskriminering, hot mot liv och hälsa.

🔲 Är det ett brott mot lagar eller andra viktiga regler?
Inte bara dåliga beslut, taskiga chefer eller personlig konflikt – utan riktiga lagbrott eller allvarliga brister.

🔲 Har arbetsgivaren försökt mörka eller ignorera problemet?
Om du ser att problem inte tas på allvar internt kan det stärka skälen att visselblåsa.

🔲 Kan jag rapportera i god tro?
Du behöver inte ha bevis – men du ska ha rimliga skäl att tro att din information är sann.

✅ Om svaret på dessa frågor är JA:
Då är det dags att visselblåsa.

⛔️ Om svaret är NEJ:
Då är det troligen bättre att använda andra vägar, till exempel prata med chef, hr, skyddsombud, facket eller göra en vanlig arbetsmiljöanmälan.

Porträttfoto: Henrik Brunnsgård