Så blev de en tryggare arbetsgrupp med Wheelan-modellen

2 maj 2023 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

Det var oenighet i den lilla arbetsgruppen i Robertsfors kommun. Konflikterna gällde bland annat vilka mål de hade med sitt arbete.

Då använde de en särskild metod för att prata om hur de var mot varandra och hur de skulle bete sig.

Metoden kallas Wheelan-modellen och bygger på en tidigare modell, Firo.

Nu trivs de mer på jobbet i Robertsfors, och arbetar bättre ihop.

en grupp kvinnor står och sitter runt ett utomhusbord i trä. De tittar på varandra
Tryggare arbetsgrupp. Rehabgruppen i Robertsfors kommun har bland annat jobbat med hur de pratar med varandra, och skapat en rakare och tydligare kommunikation i gruppen.

Foto: Malin Grönborg

Sammanfattning av artikeln

Det var oenighet i den lilla arbetsgruppen i Robertsfors kommun. Konflikterna gällde bland annat vilka mål de hade med sitt arbete.

Då använde de en särskild metod för att prata om hur de var mot varandra och hur de skulle bete sig.

Metoden kallas Wheelan-modellen och bygger på en tidigare modell, Firo.

Nu trivs de mer på jobbet i Robertsfors, och arbetar bättre ihop.

Rehabgruppen i Robertsfors har fått tillbaka sin arbetsgemenskap. Nu är det okej att prata om känsliga saker och alla i gruppen känner sig trygga. Det är resultatet av den grupputveckling de gjort tillsammans med hjälp av Wheelan-modellen.

Allt stod inte rätt till i den lilla arbetsgruppen i Robertsfors kommun. Pandemin höll på att klinga av när de hösten 2021 gjorde den medarbetarenkät som Robertsfors kommun gör med några års mellanrum.

Resultatet visade att gruppen saknade gemensamma mål i arbetet. Kommunikationen brast och det hade utvecklats en tystnadskultur. De hade också tappat en del av gruppkänslan under pandemin när de huvudsakligen träffades digitalt.

När de jämförde med en medarbetarenkät från 2018 såg de att klimatet i gruppen inte längre var lika öppet och att arbetsgemenskapen hade minskat.

– Men vi hade känt redan innan pandemin att vi behövde jobba med gruppen. Medarbetarenkäten blev en bekräftelse på att vi behövde göra det på ett strukturerat sätt, säger Malin Widmark, arbetsterapeut i gruppen och arbetsplatsombud för fackförbundet Arbetsterapeuterna.

Malin Widmark, Rehab Robertsfors

Vi hade känt redan innan pandemin att vi behövde jobba med gruppen.

Malin Widmark, arbetsplatsombud

I den lilla rehabgruppen på sju personer – fyra arbetsterapeuter, två fysioterapeuter och en rehabassistent – hade det också bildats flera undergrupper som inte alltid drog åt samma håll.

Började arbeta med grupputveckling

Rehabgruppen och deras verksamhetschef Lena Andersson, chef för kommunens legitimerade personal inom äldreboenden och hemsjukvård, kontaktade kommunens HR-chef Sara Häggström. Hon är certifierad konsult i en modell för utveckling av arbetsgrupper som blivit särskild populär i Sverige: Wheelan-modellen. Även kallad IMGD, Integrated model of group development.

Sara Häggström hjälpte rehabgruppen att göra den enkät som används i Wheelan-modellen för att bestämma vilken utvecklingsfas de befinner sig i. Modellen räknar med fyra olika nivåer av mognad hos arbetsgruppen när det gäller trygghet, samhörighet och kommunikation.

Mätningen visade att rehabgruppen befann sig i fas två. Det är en fas som präglas av otydlighet, ifrågasättande och konflikt. Nu blev det också mer uppenbart vad rehabgruppen behövde arbeta med för att få ihop gruppen.

De påbörjade grupputvecklingen enligt en metod som tagits fram av forskare som förvaltar Wheelanmodellen i Sverige. Metoden kallas Målmatris. Den har sex olika områden som en grupp kan arbeta igenom. Rehabgruppen började med att diskutera spelregler för gruppen.

Rehab Robertsfors, Katarina Rahm

Det handlade bland annat om hur vi pratade med varandra

Katarina Rahm, arbetsplatsombud

– Det handlade bland annat om hur vi pratade med varandra och vilken kultur vi hade under våra möten, säger Katarina Rahm, fysioterapeut i rehabgruppen och arbetsplatsombud för fackförbundet Fysioterapeuterna.

Drev arbetet med grupputveckling själva

Ganska snart var det gruppens medlemmar som själva drev arbetet med grupputvecklingen. De kallade till möten, höll i mötena och drev arbetet enligt målmatrisen. Sara Häggström fanns till hands för råd och stöd men de behövde sällan kontakta henne. De roterade ansvaret för mötena och utvecklingsarbetet mellan sig i gruppen.

– Det var ett aktivt val att ha roterande mötesledare. För att alla skulle känna sig delaktiga, berättar Malin Widmark, arbetsterapeut och arbetsplatsombud för fackförbundet Arbetsterapeuterna.

Att jobba med gruppens utveckling blev i sig utvecklande för gruppen.

– Alla i gruppen ville verkligen satsa på det här. Trots att det ofta var svåra frågor och väldigt känslosamt, säger Katarina Rahm.

– Det handlar väldigt mycket om att bli mer medveten om sig själv och att våga titta på hur man själv agerar i olika situationer samt hur det påverkar gruppen, fyller Malin Widmark i.

Trygghet och öppenhet

Ett och ett halvt år senare är det en betydligt tryggare och mer sammansvetsad arbetsgrupp. Nu berättar de om en gruppkultur där det är okej att prata om känsliga saker och där alla känner sig trygga. Kommunikationen är rakare och tydligare.

– Vi lyfter saker tidigare och snabbare nu. Den stora skillnaden är öppenheten i gruppen och att vi känner oss som en enhet, säger Katarina Rahm.

Gruppen befinner sig nu i Wheelanmodellens fas fyra. Den fas som kallas Arbete och produktivitet. Grupputvecklingsarbetet består numera av att de avsätter en stund under varje APT för att diskutera gruppens utveckling. De har infört dagliga morgonmöten där de går igenom dagens arbete, resursfördelning och nytillkomna ärenden. Under de mötena kan frågor om grupputveckling också komma upp.

Det arbete som kvarstår handlar huvudsakligen om hur rehabgruppen ska uppfattas utifrån. Hur de vill synas och uppfattas som en grupp av andra.

Bättre för alla

Från första början fick arbetet med grupputveckling stöd från verksamhetschefen.

– Jag sa som chef att arbetet med grupputvecklingen var prioriterat och angeläget. Jag ville att de skulle träffas regelbundet och lägga tid på det, säger Lena Andersson.

Rehab Robertsfors, Lena Andersson

Jag sade som chef att arbetet med grupputvecklingen var prioriterat.

Lena Andersson, chef för rehabgruppen i Robertsfors kommun.

Att arbeta så intensivt med grupputveckling som de gjorde våren 2022 kan leda till stress eftersom det fortfarande är lika mycket arbetsuppgifter som ska utföras men på mindre tid. De fick bland annat prioritera bort annat utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Var det värt det?

– Vi förstod att det på sikt skulle underlätta vårt dagliga arbete. Vilket vi kan se nu att det gjorde. Det var värt att lägga ner den tiden, säger Malin Widmark.

Katarina Rahm påpekar att det är viktigt att se det långsiktiga värdet. Även om det kan kännas stressigt med en sak till att göra under arbetstid.

– Investera den tid ni behöver investera. Det är allas ansvar. Det är inte något som någon från HR kommer att göra åt er, säger hon.

Även från arbetsgivarsidan hörs nöjda röster.

– Med bättre sammanhållning, mer energi och arbetstillfredsställelse trivs man i gruppen. Då blir det lättare behålla och rekrytera nya medarbetare, säger Lena Andersson.

Hon betonar att det är svårt att se några effekter på sjuktal eller personalomsättning i en så liten grupp.

– Men min erfarenhet visar att glada medarbetare med hög energinivå och arbetstillfredsställelse ger högre kvalitet i mötet med patienten.

 

Arbetsgrupp med kvinnor i Robertsfors som har arbetat med wheelan-modellen

 

Läs två tidigare artiklar om Wheelan-modellen:

Utveckla sunda team med modell av Susan Wheelan
 Enkäten som fångar gruppens utvecklingsfas

Det här är Wheelan-modellen

Wheelan-modellen/IMGD – utveckling av arbetsgrupper på vetenskaplig grund

Susan Wheelan är en amerikansk psykolog som forskat inom gruppsykologi. Hon har tagit fram en särskild metod för beskrivning och utveckling av arbetsgrupper som kallas IMGD, Integrated model of group development.

Enligt den befinner sig arbetsgrupper i en av fyra utvecklingsfaser: tillhörighet och trygghet, opposition och konflikt, tillit och struktur eller arbete och produktivitet.

För att avgöra vilken utvecklingsfas en arbetsgrupp befinner sig i använder modellen en forskningsbaserad enkät: GDQ-enkäten, Group development questionnaire.

Wheelan-modellen kan ses som en vidareutveckling av tidigare grupp-psykologiska teorier, exempelvis FIRO. Den vidareutvecklingen har drivits fram genom forskning på grupper.

Wheelan-modellen/IMGD är särskilt väl använd inom det svenska arbetslivet.

Utveckla er grupp med Wheelan-modellen

Jobba med Wheelan-modellen – några råd innan ni börjar:

  • Ta hjälp av någon som kan modellen. Det kan exempelvis vara någon från HR eller en konsult som är certifierad i metoden.
  • Sätt av tillräckligt med tid så att ni kan jobba med modellen i lugn och ro. Se det som en investering. I slutändan får ni tillbaka den tid ni lagt ner.
  • Utse en gruppledare som håller i själva strukturen. Det vill säga planerar in och kallar till möten, för protokoll och dokumenterar arbetet.

Källa: Sara Häggström, certifierad konsult i Wheelan-modellen och personalchef i Robertsfors kommun

Text: Michael Nyhaga