I december 2021 fick Sverige en ny visselblåsarlag. Lagen skyddar den som slår larm om missförhållanden. Från och med 17 juli 2022 ska alla kommuner och regioner ha visselblåsarfunktioner på plats.
Lagen bygger på ett EU-direktiv från 2019. Den ersätter en tidigare visselblåsarlag som funnits sedan 2016. Anställda i offentlig verksamhet som larmar har ett visst skydd eftersom arbetsgivaren inte får försöka ta reda på vem som sagt en viss sak till medier och journalister inte får avslöja sina källor. Dessutom kan anställda i offentlig sektor anmäla missförhållanden på arbetsplatsen via lagar som lex Sarah och lex Maria.
Den nya lagen utökar dock skyddet för dem som slår larm om missförhållanden inom både privat och offentlig sektor.
– Skyddet blir mycket bredare, det räcker med att det finns ett allmänintresse nu. Tidigare skulle ett missförhållande kunna ge fängelsestraff för att lagen skulle gälla, säger Tobias Sjöqvist, jurist på Kommunal.
Klarare och tydligare
Lagen kan ha fördelar även för arbetsgivarna.
Det är viktigt att få reda på felaktigheter så man kan göra något åt dem.
– Det är viktigt att få reda på felaktigheter så att man kan göra något åt dem. Det kan förbättra verksamheten, säger Anna Svanestrand, arbetsrättsjurist på SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Rättigheter och skyldigheter blir också klarare med den nya visselblåsarlagen.
– Generellt innebär den nya lagen ett förtydligande om vad man ska göra, när den gäller och av vilka som omfattas av den, säger Ann-Charlotte Rand, arbetsmiljöstrateg på Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation.
Här är de viktigaste nyheterna i visselblåsarlagen:
- Visselblåsare skyddas från repressalier om de larmar om något som har allmänintresse. Skyddet gäller också när de larmar om missförhållanden som strider mot lagen.
- Lagen skyddar inte bara anställda utan även exempelvis praktikanter, konsulter och personer i högsta ledningen.
- Alla arbetsgivare i såväl privat som offentlig sektor med fler än 50 anställda ska inrätta egna visselblåsarfunktioner.
- Myndigheter får visselblåsarfunktioner för den som vill larma hos dem istället.
- Visselblåsarens identitet skyddas för alla utom de som hanterar larmen. Larmen är inte offentliga handlingar som kan begäras ut.
- Anställda i kommuner, regioner och kommunala företag får bryta mot den vanliga tystnadsplikten när de slår larm. De får inte lämna ut handlingar med sekretessbelagda uppgifter.
På plats från och med juli 2022
Förutom visselblåsarfunktionen i organisationen kan visselblåsare vända sig till någon av de myndigheter som ska får visselblåsarfunktioner. En av dem är Arbetsmiljöverket, som också har ansvar för att se till att den nya lagen följs.
Larm kan ju handla om förhållanden som inte alls har med arbetsmiljön att göra.
– Det är intressant att det är just Arbetsmiljöverket som fått tillsynsansvar. Larm kan ju handla om missförhållanden som inte alls har med arbetsmiljö att göra. Som exempelvis ekonomi eller miljöskandaler, säger Ann-Charlotte Rand.
Om inget händer när man rapporterat internt eller hos en myndighet kan visselblåsaren gå till media och offentliggöra missförhållandena.
Från och med 17 juli 2022 ska alla kommuner och regioner ha sina visselblåsarfunktioner på plats. Vissa kommuner har redan sådana funktioner. 2019 hade närmare var femte kommun något slags visselblåsarfunktion.