Människor som blir hotfulla när de inte får den bostad de vill ha – det är ett exempel på otillåten påverkan som drabbar medarbetare i Bostadsbolaget i Göteborg. Men nu säger bolaget stopp, med nolltolerans och en hel rad åtgärder för att motverka problemet.
– Vi har ett starkt mandat att påverka människors livssituationer. Och det är en riskfaktor för otillåten påverkan.
Så säger Sara Fischer, säkerhetschef på det kommunala Bostadsbolaget i Göteborg. Bolaget har 24 000 hyresrätter runt om i staden, och 350 medarbetare. Just nu är de inne i ett stort arbete för att stävja tystnadskultur och otillåten påverkan.
Otillåten påverkan är trakasserier, hot, våld och korruption som syftar till att påverka myndighetsutövning. Det kan vara mer eller mindre subtilt.
De som utsätts kan till exempel vara uthyrare, som hanterar vem som ska få nästa lediga lägenhet. Det kan också vara fastighetsvärdar, som ska besluta ifall ett slitage i en bostad är ”normalt” eller ska faktureras hyresgästen.
Tystnadskultur handlar om att inte rapportera eller anmäla. Det kan till exempel handla om en vaktmästare som ser något olagligt i en källarlokal men som inte polisanmäler det. Eller en medarbetare som utsätts för subtila hot och som inte anmäler det i incidentrapporteringssystemet. Det kan bero på rädsla, men också på tidsbrist eller en mentalitet som säger att ”sådant här får man tåla”.
Tystnadskultur och otillåten påverkan
I Bostadsbolaget finns det exempel på situationer med både tystnadskultur och otillåten påverkan – ofta på grund av kriminella strukturer. Det visar en intern rapport från 2021. I rapporten finns bland annat följande citat från medarbetarundersökningar:
”En person som skulle avhysas satt i fängelse. Personen sa hotfullt att han skulle ”ta tag i detta” när han kom ut.”
”(En person) nekade ett direktbyte och personen var inledningsvis trevlig, sen hotade han om suicid.”
”Det är vanligt att vi ser händelser (försäljning, slagsmål, etc), men vi är luttrade och tänker inte på det. Vi tar omvägar och tittar bort.”
– Det förekommer oro och rädsla i vissa stunder, säger Sara Fischer.
Satt ner foten
Men nu har Bostadsbolaget alltså satt ner foten. För ett par år sedan kom de igång med arbetet, när moderbolaget Framtidskoncernen tog fram en så kallad personsäkerhetsprocess. Även Göteborgs stad har tagit fram en handlingsplan på temat – den kan du läsa om i denna artikel.
Sara Fischer har varit säkerhetschef på Bostadsbolaget i ungefär ett år, och har redan hunnit med en hel del arbete.
– Förra året gjorde vi till exempel riskbedömningar i alla våra verksamheter, där vi bland annat tog upp frågan om otillåten påverkan. Då fick vi en bra bild av i vilka situationer som riskerna finns.
Förutom det har bolagets säkerhetschef och hr-chef hållit utbildningar för både chefer och medarbetare. De har deltagit i koncernens gemensamma workshoppar för att dela lägesbilder och utmaningar. Bostadsbolaget har också utbildat alla trygghetsvärdar i riskanalys, och alla uthyrare i lågaffektivt bemötande.
Rapportera allt
Dessutom har man börjat använda incidentrapporteringssystemet IA, och man jobbar just nu hårt med att få igång inrapporteringen.
– Det är en ständig utmaning som vi arbetar med, men det har blivit betydligt bättre redan.
Det säger Sara Fischer. Hon får medhåll av skyddsombudet och fastighetsvärden Simon Kappelmark.
– Det börjar bli mer naturligt för alla att använda IA, och vi blir bättre på att påminna varandra om att gå in och rapportera. Det är ett väldigt smidigt system.
Samtidigt är det en utmaning att hitta gränsen för vad som räknas som ett subtilt hot. Hur är det om någon säger ”jag såg att du har en ny fin bil”. Kan det räknas?
– Känner man sig hotad så är man hotad, så enkelt är det, säger Simon Kappelmark.
– Ja, allt ska anmälas i IA. Sedan bedömer vi tillsammans med medarbetaren ifall det är läge att också göra en polisanmälan, säger Sara Fischer.
Polisanmälan eller störningsjouren
Bostadsbolaget stödjer medarbetare i att våga polisanmäla.
– Vi försöker stötta dem i hela processen. Berättar att ”så här går det till, och det här kommer att hända nu”. Det finns också en speciell blankett där medarbetare i ett första skede kan polisanmäla utan att lämna ut sitt personnummer.
När en medarbetare till exempel utsätts för ett hot så kopplas också Framtidskoncernens störningsjour in. De har en konsekvenstrappa för den hyresgäst som missköter sig.
Vi har nolltolerans mot hot och våld
– Vi har nolltolerans mot hot och våld, och då måste det också finnas konsekvenser, säger Sara Fischer.
Samverkan
Arbetet mot tystnadskultur och otillåten påverkan sker hela tiden i samverkan med fack och skyddsombud. Skyddsombuden har varit med och tagit fram utbildningen i hot och våld, och deltagit på chefsutbildningarna. De blir också alltid inkopplade vid hot och våldshändelser, och godkänner alla rapporter i IA-systemet.
– Skyddsombuden är jätteviktiga i detta arbete, säger Sara Fischer.
– Ja, samarbetet funkar otroligt bra. Ledarna är väldigt engagerade i den här frågan, säger Simon Kappelmark.
Skyddsombuden har en viktig roll i säkerhetsarbetet. Det tycker både skyddsombudet Simon Kappelmark och säkerhetschefen Sara Fischer.
Fått igång dialogen
Sammantaget har man lyckats få igång dialogen kring vad som räknas som otillåten påverkan.
– Det är viktigt att prata om till exempel vad det är som har blivit normaliserat på en arbetsplats. Vi har lyft med alla chefer att de ska ta upp de här frågorna på sina arbetsplatsträffar. Vi har också en webbutbildning som kan användas som grund för en kommunikationsövning på apt.
Vi kan klä på medarbetarna med mycket kunskap och bra verktyg
Det säger Sara Fischer, och avslutar:
– Allt kan vi inte skydda oss ifrån, men vi kan klä på medarbetarna med så mycket kunskap och bra verktyg att dom vet hur dom på ett bra sätt skall hantera en hotfull situation eller händelse både före, under och efter det sker.
Skyddsombudet Simon Kappelmark tycker att han redan nu märker en skillnad i mentaliteten bland medarbetarna.
– Vi har alla förstått att nu måste vi göra det här, och vi har lagt en väldigt bra grund. Vi har pratat mer om de här frågorna under de senaste två åren än någonsin tidigare. Men vi är långt ifrån klara – det här är en ständigt pågående process.
