Digitala hjälpmedel som fungerar dåligt kan vara väldigt stressande för den som ska arbeta med dem. Nu undersöker forskare hur man kan göra det lättare att ställa krav på datorprogram och appar som används i hemtjänst och hemsjukvård.
Personal som arbetar med vård och omsorg i andras hem använder dagligen olika digitala verktyg för att göra journalanteckningar, beställa läkemedel, redovisa tid och så vidare.
Frågan är hur bra de programmen, hemsidorna och apparna är. Forskning har visat att alltför hög så kallad kognitiv belastning – som att samtidigt utföra flera tankemässigt krävande arbetsuppgifter – stressar. Exakt när den kognitiva belastningen orsakar negativ stress är dock svårt att säga. Dessutom skiljer sig stresståligheten åt mellan människor och vi är olika vana vid digitala hjälpmedel.
System som stressar
Kommunalt anställda sjuksköterskor och undersköterskor använder digitala hjälpmedel under en stor del av sin arbetstid.
– Det finns mycket kunskap om hur man utformar sådana system. Frågan är då varför det kommer ut sådana i arbetslivet som inte är bra att jobba med. System som ger stor kognitiv belastning och tar längre tid att använda än som skulle behövas, säger Johanna Persson, doktor i arbetsmiljöteknik och ansvarig för forskningsprojektet.
Hennes nya forskningsprojekt ska ta fram verktyg för att ställa krav på digitala system i kommunal vård och omsorg. Forskargruppen tar fram riktlinjer, krav för upphandling och även verktyg för utvärdering av de system som finns på plats. Materialet som de tar fram sprids sedan kostnadsfritt via exempelvis hemsidor för arbetsmiljö och företagshälsan.
Kan användas för att utvärdera arbetsmiljön
Materialet riktar sig till exempelvis personer i upphandlingsgrupper och inköpsansvariga. Men även till anställda i hemtjänst och hemsjukvård som vill utvärdera sin digitala arbetsmiljö och ta reda på hur bra eller dålig den är.
– Istället för att säga något allmänt som att man har en god eller dålig arbetsmiljö kan man då lyfta specifika krav på den digitala arbetsmiljön från det material vi tar fram, säger Johanna Persson.
Sjuksköterskor och undersköterskor är, menar hon, ovana vid att ställa krav på de digitala system de jobbar med och deras användbarhet.
De här systemen ska bara finnas där som ett stöd
– De är väldigt fokuserade på sina arbetsuppgifter och sin yrkesroll. Då ska de här systemen bara finnas där som ett stöd och fungera.
Forskargruppen har i en förstudie sett att det ställs väldigt få krav på användbarhet hos hemtjänstens och hemsjukvårdens digitala system.
Behoven av stöd och riktlinjer ökar
Forskargruppen börjar med att gå igenom tidigare upphandlingar av digitala system för vård och omsorg. Hur har man hanterat upphandlingarna och vilken effekt har kraven som ställts i dem fått i praktiken? Forskarna undersöker effekten på arbetsmiljön genom att intervjua anställda som arbetar med systemen.
Grupper med sjuksköterskor, undersköterskor, upphandlingsansvariga och chefer kommer att ge respons på de riktlinjer, förslag på upphandlingskrav och verktyg för utvärdering som forskarna tar fram. På så sätt utvecklas materialet successivt tills det är färdigt.
Enligt Johanna Persson ökar behoven av riktlinjer och verktyg som kan förbättra den digitala arbetsmiljön för dem som ger vård och omsorg i andras hem.
Alltmer sjukvård utförs i hemmet
– Alltmer sjukvård utförs i hemmet, vi får allt fler multisjuka när det blir fler äldre i befolkningen. Och det kommer allt fler digitala system, säger hon.
Projektet har valt att inte ta med de digitaliserade medicintekniska produkter som också används i kommunal vård och omsorg. Till exempel digitala system för att mäta blodtryck, temperatur med mera och göra medicinska bedömningar på distans. Det skulle göra studien alltför omfattande. Kravformuleringarna som projektet tar fram kan dock användas även när medicintekniska produkter upphandlas.
