Osäkra arbetsvillkor kan leda till allvarliga hälsoproblem för de som jobbar där. Allt fler arbetar under sådana villkor, både i privat och offentlig sektor. Men det går att få bort konsekvenserna av de osäkra anställningarna.
Theo Bodin är docent och leder en forskargrupp på Karolinska Institutet. Gruppen ville ta reda på om vissa osäkra arbetsvillkor har någon koppling till hälsa och arbetsmiljö. Resultatet visar att det finns omständigheter och villkor för sysselsättningen, som riskerar att påverka hälsan negativt.
De har samlat resultatet av både den svenska och internationella forskningen i en forskningsöversikt och handbok med åtgärder. Handboken vänder sig till politiker, arbetsmarknadens parter och arbetsgivare.
– Jag skulle säga att handboken är en av de bästa översikterna över hela det här forskningsområdet, säger Theo Bodin.
Jag skulle säga att handboken är en av de bästa översikterna över hela det här forskningsområdet.
Theo Bodin, docent vid Karolinska institutet.
Det finns mängder med olika sysselsättningsformer som avviker från normen om en fast heltidsanställning med kollektivavtal. Forskarna bedömer att utvecklingen kommer att fortsätta i den riktningen under lång tid och att mer kunskaper behövs om hur det påverkar människors hälsa.
– Vi har gått igenom all litteratur inom området och ett fyrtiotal experter från hela världen har bidragit med kunskap, säger Theo Bodin.
Det typiska jobbet är en tillsvidareanställning
När vi har ett fast jobb med tillräcklig lön och arbetsvillkor som täcks av kollektivavtal, så ökar de positiva effekterna på hälsan. Då ingår en större trygghet från anställnings-, trygghets- och välfärdssystem än för dem som står utanför.
Typiska sysselsättningsformer, som fast anställning, heltid och en lön som går att leva på, är normen på svensk arbetsmarknad, trots att en tredjedel av de som jobbar står utanför.
Atypiska jobb är mer än korta anställningar
Den återstående tredjedelen – de så kallade atypiska sysselsättningsformerna med låg kvalitet – har ökat stadigt sedan 90-talet. Det är tillfälliga anställningar, uppdrag och instegsjobb som många fastnar i.
Forskarna poängterar att graden av otrygghet som uppstår till följd av låg kvalitet på sysselsättningen även påverkas av andra faktorer. Exempelvis att de har koppling till både samhällets och anställningens trygghetssystem men också till sociala skyddsnät och familjeförhållanden.
Många i den här gruppen behöver ta flera jobb för att försörja sig. Det gör det svårt för dem att få ihop tider, sitt sociala umgänge, familjeliv och det egna behovet av sömn och återhämtning. Det blir också knepigare att hinna utveckla sig och ta sig vidare till jobb med bättre villkor.
Osäkra arbetsvillkor har blivit vanligare
Det är kanske lätt att tro att atypiska arbeten mest rör sig om gig och plattformsarbetare, alltså de som har korta uppdrag eller får dem via en app.
– Men de är ju en väldigt liten grupp, bara några enstaka procent. De stora grupperna med atypiska arbeten är exempelvis personliga assistenter, barnskötare och vårdbiträden, säger Theo Bodin.
En av studierna följde utvecklingen 1992–2017. Den visar att de atypiska jobben med sämre villkor har minskat i offentlig sektor men ökat i den privata. Det förklaras med att offentlig sektor alltmer upphandlar privata leverantörer av välfärdstjänster.
Det är vanligare med låg sysselsättningskvalitet, bland dem som har invandrat till Sverige, är yngre eller har en lägre utbildning.
Många blir kvar
De atypiska jobben med sämre villkor ses ofta som något man börjar med för att sedan ta sig vidare till studier eller andra mer trygga anställningar.
– Det är bra att folk går vidare. Men en stor grupp fastnar och efter fem år är fortfarande hälften kvar, säger Theo Bodin.
Det är bra att folk går vidare. Men en stor grupp fastnar och efter fem år är fortfarande hälften kvar.
I de atypiska sysselsättningarna ingår också relativt välbetalda frilansjobb som journalister, fotografer och andra kulturarbetare. För dem innebär det atypiska kanske mer flexibilitet och frihet, men för de allra flesta i gruppen atypiska arbeten är det tvärtom.
De 15 vanligaste yrkena
Andelen av sysselsatta i yrket, i atypiska sysselsättningar med låg kvalitet (%) 2017.
- Barnskötare (24,8)
- Restaurang- och köksbiträden (23,2)
- Vårdbiträden (22,7)
- Butikssäljare, dagligvaror (15,7)
- Personliga assistenter (15,4)
- Mjukvaru- och systemutvecklare (13,7)
- Fastighetsskötare (13,5)
- Lastbilsförare (13,4)
- Elevassistenter (13,1)
- Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur (12,5)
- Kockar och kallskänkor (12,0)
- Taxiförare (11,2)
- Städare (10,7)
- Grundskollärare (10,5)
- Undersköterskor (9,9)
Påverkar hälsan
Tre faktorer är avgörande för att atypiska sysselsättningar med låg kvalitet ska leda till negativa hälsoeffekter:
- Arbetsmiljörisker till följd av att dessa arbetstagare oftare får tyngre, farligare eller mer monotona arbetsuppgifter än andra. Brister i den psykosociala arbetsmiljön såsom låg kontroll över när och hur arbetet ska utföras leder till lägre psykisk hälsa. Bristerna i utbildning om säkerhet och introduktion kan förvärra arbetsmiljöriskerna.
- Låg inkomst som exempelvis gör att människor inte har råd med ett bra boende eller hälsosamma beteenden.
- Otrygghet som bland annat ger oro för att få ihop ekonomin, livspusslet, arbetstiderna och för att förlora sitt jobb.
Sammantaget leder faktorerna till negativa hälsoeffekter såsom:
- Psykiska besvär, som oro, sömnsvårigheter, depression, ångest, stress, missbruk och självmordsförsök.
- Stroke.
- Sjukdomar i muskler, skelett och leder.
- Belastningsbesvär.
- Arbetsolyckor.
10 förslag till politiker
Theo Bodins forskargrupp har sammanställt tio förslag i handboken. De handlar till stor del om beslut som behöver fattas på politisk eller myndighetsnivå.
Men av de tio förslagen pekar han ut ett som helt avgörande – den offentliga upphandlingen.
Där kan upphandlande offentliga verksamheter ställa tydligare krav som minskar negativa konsekvenser av atypiska sysselsättningsformer med låg kvalitet. De arbetsrättsliga villkoren har funnits med länge i offentlig upphandling. Det har inte krav på arbetsmiljön varit på samma sätt.
Ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar
– Krav på arbetsmiljön saknas ofta i offentlig upphandling, men det brister även i uppföljning efter ingångna avtal, menar Theo Bodin.
Han har nyligen deltagit i ett pilotprojekt för upphandling av nytt städbolag i en större offentlig verksamhet.
– Där ställde vi krav på arbetsmiljön i de bolag som skulle vara med och buda, säger han.
Sammantaget behövs politiska åtgärder och insatser från såväl enskilda arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, fackförbund som myndigheter för att förändra situationen.
– Det behövs att alla agerar för att få verkliga effekter på detta komplexa problem, avslutar Theo Bodin.
