Resurser och krav 9 §

OSA-kompassen

Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

9 § Resurser och krav

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som de tilldelar arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Balans-illDet ska vara balans mellan krav och resurser i arbetet! Det här är exempel på krav:

  • Arbetsmängd
  • Svårighetsgrad
  • Tidsgräns
  • Emotionell (känslomässig) påfrestning
  • Kognitiv belastning
  • Fysisk belastning, som följer på arbete med att lyfta och bära tungt, gå mycket etc.

Emotionell påfrestning upplever många som jobbar med människor och ”använder sig själv som instrument”, som i vård, omsorg och skola (så kallade ”kontaktyrken”).

Kognitiv belastning handlar om ansträngningar för hjärnan, i samband med att hantera information i olika former.

Den fysiska belastningen kan se olika ut, beroende på ergonomiska förhållanden, på arbetsbelastning, hjälpmedel för förflyttning, med mera.

Det här är exempel på resurser:

  • Arbetsmetoder
  • Arbetsredskap
  • Kunskap och kompetens
  • Bemanning
  • Socialt stöd från chefer och kollegor
  • Möjligheter till kontroll i arbetet
  • Möjligheter till återhämtning under arbetstid

Kontroll i arbetet – handlar om att man kan påverka sin egen arbetssituation och har förutsättningar för att hantera nya problem. Finns det utrymme för att ta egna beslut?

Återhämtning under arbetstid – handlar bland annat om att ha en sund pauskultur, där man inte hoppar över pauser och där det finns olika sätt att använda pausen för återhämtning.

Balans är målet

Målet är balans mellan krav och resurser. Detta gäller alla anställda, alltså även chefer och arbetsledare! Det kan inte vara balans varje dag. Men man måste se upp om det råder obalans under lång tid, eller om perioder av obalans återkommer hela tiden.

En nyckelfråga är att det på arbetsplatsen finns ett ledarskap och ett klimat som innebär att alla, i en regelbunden dialog, får möjligheter att berätta om hur de ser på balansen. Var uppmärksam på tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning (se nedan). Här är några exempel på hur man, enligt föreskrifterna, kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning:

  1. Minska arbetsmängden
  2. Öka bemanningen
  3. Ändra prioritetsordning
  4. Ge möjligheter till återhämtning
  5. Tillämpa andra arbetssätt
  6. Tillföra kunskap
  7. Anpassa teknisk utrustning till arbetet
  8. Växla mellan varierade arbetsuppgifter

Är kraven höga, kan det förstås hjälpa att öka bemanningen – eller att plocka bort arbetsuppgifter. Men detta är inte alltid möjligt. I dessa fall gäller det att titta desto mer på exempelvis arbetsmetoder, kunskaper och tydlighet i arbetsledning och möjligheter att tillsammans reflektera och lära.

För att åtgärder ska ha effekt, är det viktigt att hitta orsakerna bakom arbetsbelastningen. Ibland måste man lyfta frågor om åtgärder till en annan nivå, eller en annan del av verksamheten.

Tecken på ohälsosam arbetsbelastning

Signaler om ohälsosam arbetsbelastning kan variera mycket mellan individer. Och signaler kan vara svåra att se. Trots en ohälsosam arbetsbelastning kan man uppleva en medarbetare som mycket effektiv, och att kvaliteten på arbetet kan fortsätta att vara god.

Av dessa skäl är det viktigt att fånga upp ett brett spektrum av signaler, allt från fysiska, psykiska, till beteendemässiga förändringar. Det är också viktigt att ha forum där medarbetare och chef kan diskutera och hantera dessa signaler. Här följer exempel på tecken och signaler:

  • Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög personalomsättning
  • Lägre kvalitet på arbetsresultatet
  • Bristande motivation, nedstämd, mer lättirriterade
  • Olyckstillbud – anställda tar större risker, till exempel genom att inte använda säkerhets- och förflyttningsutrustning
  • Överhoppade pauser
  • Anställda visar sämre förmåga att koncentrera sig, är mer glömska och har svårare att komma igång och ta initiativ, och att fatta beslut.
  • Konflikter, svårigheter att samarbeta, kränkningar.
  • Värk, sömnbesvär, mag-tarmbesvär