OSA-kompassen
Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö
Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som de tilldelar arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.
Det ska vara balans mellan krav och resurser i arbetet! Det här är exempel på krav:
Emotionell påfrestning upplever många som jobbar med människor och ”använder sig själv som instrument”, som i vård, omsorg och skola (så kallade ”kontaktyrken”).
Kognitiv belastning handlar om ansträngningar för hjärnan, i samband med att hantera information i olika former.
Den fysiska belastningen kan se olika ut, beroende på ergonomiska förhållanden, på arbetsbelastning, hjälpmedel för förflyttning, med mera.
Det här är exempel på resurser:
Kontroll i arbetet – handlar om att man kan påverka sin egen arbetssituation och har förutsättningar för att hantera nya problem. Finns det utrymme för att ta egna beslut?
Återhämtning under arbetstid – handlar bland annat om att ha en sund pauskultur, där man inte hoppar över pauser och där det finns olika sätt att använda pausen för återhämtning.
Målet är balans mellan krav och resurser. Detta gäller alla anställda, alltså även chefer och arbetsledare! Det kan inte vara balans varje dag. Men man måste se upp om det råder obalans under lång tid, eller om perioder av obalans återkommer hela tiden.
En nyckelfråga är att det på arbetsplatsen finns ett ledarskap och ett klimat som innebär att alla, i en regelbunden dialog, får möjligheter att berätta om hur de ser på balansen. Var uppmärksam på tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning (se nedan). Här är några exempel på hur man, enligt föreskrifterna, kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning:
Är kraven höga, kan det förstås hjälpa att öka bemanningen – eller att plocka bort arbetsuppgifter. Men detta är inte alltid möjligt. I dessa fall gäller det att titta desto mer på exempelvis arbetsmetoder, kunskaper och tydlighet i arbetsledning och möjligheter att tillsammans reflektera och lära.
För att åtgärder ska ha effekt, är det viktigt att hitta orsakerna bakom arbetsbelastningen. Ibland måste man lyfta frågor om åtgärder till en annan nivå, eller en annan del av verksamheten.
Signaler om ohälsosam arbetsbelastning kan variera mycket mellan individer. Och signaler kan vara svåra att se. Trots en ohälsosam arbetsbelastning kan man uppleva en medarbetare som mycket effektiv, och att kvaliteten på arbetet kan fortsätta att vara god.
Av dessa skäl är det viktigt att fånga upp ett brett spektrum av signaler, allt från fysiska, psykiska, till beteendemässiga förändringar. Det är också viktigt att ha forum där medarbetare och chef kan diskutera och hantera dessa signaler. Här följer exempel på tecken och signaler:
Omfattande stöd i form av kunskap, filmer och gruppövningar kring balansen mellan krav och resurser. Se till exempel Balanskollen, checklista/skyddsrond och andra aktiviteter inom området Arbetsbelastning.
Prehabguiden ger vägledning i arbetsanpassning och rehabilitering och vänder sig till chefer, medarbetare och skyddsombud. Stödjer en främjande syn på arbetsanpassning och ger stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering.
Stressdialogen är ett verktyg för arbetsgrupper som vill börja förebygga osund stress. De korta gruppaktiviteterna ger stöd i att gruppen lär sig känna igen tidiga signaler, får koll på orsaker till stress i arbetet och att hitta åtgärder som minskar stress.
Stress och balans är ett självskattningstest för att se tidiga tecken på ohälsosam stressnivå med syftet att förebygga stressrelaterad sjukdom.
Samlingssida med enkel och begriplig kunskap om stress och utmattning.
E-guide för att sätta sig in i psykosociala risker och komma igång med att förebygga. (Europeiska arbetsmiljöbyrån)
Faktablad som ger fördjupning kring utmattningssyndrom och vilka åtgärder som behövs på både individ- och organisationsnivå. (Centrum för arbets- och miljömedicin)
Broschyren ”Förebygg arbetsrelaterad stress” är nästan som en checklista och beskriver steg för steg hur arbetsrelaterad stress kan förebyggas. (Arbetsmiljöverket)
Kunskapssammanställningar om arbetsmiljöns betydelse för depression och utmattningssyndrom, Hjärt-/kärlsjukdom, ryggproblem och sömnstörningar. (SBU)