Att arbetsuppgifterna är meningsfulla är en av friskfaktorerna i lärares arbete. När lärare får möjlighet att reflektera i grupp stärks de hälsofrämjande faktorerna i arbetet, visar en studie.

Foto: Jörgen Wiklund/TT

Samtal på jobbet får lärare att må bättre

Samtal i grupp kan öka välbefinnandet på jobbet. När lärare reflekterar ihop med kollegorna stärks de inslag i arbetet som gör att de trivs och mår bra, visar Marie Nilsson i sin doktorsavhandling.

Bland lärare är andelen sjukskrivna högre än på arbetsmarknaden som helhet. Vanligast är att vara sjukskriven för en psykisk diagnos.

Samtidigt finns det mycket i lärares arbete som bidrar till hälsa och välbefinnande. Den bilden kommer dock sällan fram i den allmänna debatten om skolan, menar folkhälsopedagogen Marie Nilsson, högskolan i Kristianstad.

Det som lärare uppfattar som positivt är att arbetsuppgifterna är meningsfulla – och att de har möjlighet att utföra sitt pedagogiska uppdrag. Det som stressar är exempelvis ökande krav på dokumentation, ökad arbetsbelastning och mindre tid för reflektion.

– Trygghet och samhörighet med kollegorna bidrar till hälsa för lärare. Känslan av att man kan ge eleverna omsorg är också positiv, säger Marie Nilsson. Det är oroväckande om dessa relationer i arbetet minskar, medan sådant som skapar ohälsa ökar.

Vad skapar hälsa?

I våras lade Marie Nilsson fram en avhandling om hälsofrämjande faktorer i lärares arbete. Den bygger på flera olika studier av lärare i en skånsk kommun. Hon har ett så kallat salutogent perspektiv, vilket betyder att hon intresserar sig för vad som skapar hälsa.

– Det är ett annat sätt att tänka. Vi vet att lärare känner meningsfullhet i sitt arbete, men det kommer sällan fram. Därför är det intressant att titta på vad som gör att de mår bra. Vad har de för resurser för välbefinnande, som man kan stärka?

När lärarna får möjlighet att reflektera i grupp stärks de hälsofrämjande inslagen i arbetet, såg Marie Nilsson. I en studie följde hon ett tjugotal lärare. De träffades en gång i veckan för att samtala om frågor som de tyckte var viktiga. De pratade till exempel om balansen mellan arbete och fritid, om samarbete och om hur man kan lösa svårigheter i arbetet.

I början var 30 minuter avsatta för den kollegiala reflektionen, men tiden ökades så småningom till två timmar per vecka.

– Då var det inte bara reflektion. Man pratade till exempel om hur man gör utvärderingar på bästa sätt, eller om gemensamma lösningar på arbetsuppgifter som man brukade göra enskilt. Samtalen gav verktyg som underlättade lärarnas vardag, säger hon.

Samhörighet och återhämtning

Vid reflektionsträffarna diskuterade lärarna svårigheter i arbetet, men samtalen var utvecklingsinriktade, beskriver Marie Nilsson.

– De fick en samsyn och blev en mer enhetlig arbetsgrupp. De fick också en bättre social samhörighet. De blev tryggare. Fler vågade öppna sig mer och berätta om sitt arbete, vilket gjorde att de andra i sin tur blev tryggare.

Den effekten är viktig. Tidigare forskning har visat att samhörighet med kollegor och trygghet på jobbet är hälsofrämjande.

Marie Nilsson såg också att den kollegiala reflektionen i sig verkade ge lärarna återhämtning.

– Forskning om återhämtning handlar oftast om raster, helger och lov – om att släppa tankarna på jobbet när man är ledig. Här såg vi att lärarna fick återhämtning av att reflektera med kolleger. Trots att de pratade om arbete, så gav det alltså återhämtning. Det var spännande!

Det berodde på att mötena kändes meningsfulla för lärarna, tror hon. Det fanns också en bestämd tid avsatt för dem. Då kunde lärarna inte göra någonting annat, även om de hade många arbetsuppgifter som väntade.

Chefen är viktig

För att kollegial reflektion ska fungera behöver chefen vara med på noterna.

– Chefen måste avsätta tid för det. Reflektionen kommer inte spontant i arbeten där alla är överhopade med arbetsuppgifter.

Modellen med kollegial reflektion kan användas inom andra yrken också, om den anpassas efter sammanhanget och arbetsplatsens behov, menar Marie Nilsson.

Text: Margareta Edling, 14 augusti 2017

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?