Psykisk ohälsa har snabbt seglat upp som den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar. Men vad beror det på? Forskaren Monica Bertilsson har flera teorier, som involverar hjärnan, sockerpaket och medicinska genombrott.
– Vi är lika mycket sjukskrivna nu som på 80-talet, men vi är sjukskrivna för andra orsaker nu.
Så inleder Monica Bertilsson, docent i Folkhälsovetenskap vid Sahlgrenska akademin, ett seminarium under Almedalsveckan 2025. Temat är ”Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar – vad beror det på?”.
Ett förändrat arbetsliv
Hon berättar att på åttiotalet var många fler sjukskrivna på grund av sjukdomar i rörelseorganen; det vill säga skador och sjukdomar i skelett, leder och muskler. Men dessa skador har man idag blivit bra på att förebygga och behandla. I stället har psykiska diagnoser seglat upp som främsta orsak till långa sjukskrivningar.
Vad beror det då på?
– Vi har idag ett förändrat arbetsliv med andra krav på arbetsförmåga.
Du måste klara av att ständigt bli avbruten
Arbetsförmåga är det som uppstår i mötet mellan en individ, dess arbetsuppgifter och dess arbetsmiljö. Och arbetsförmågan påverkas av sådant som att ständigt byta uppgift.
Monica Bertilsson tar som exempel en person som jobbar med en dator, till exempel i receptionen på en vårdmottagning. Personen ska då sköta journalsystem eller bokningar och samtidigt ständigt vara beredd på att ta emot patienter. Ett annat exempel är en person som sitter på ett kontor, där kollegor ständigt avbryter med lite trevligt småprat när de går förbi.
– Det innebär att du får växla väldigt snabbt mellan olika typer av arbetsuppgifter. Samtidigt som du ska utföra en arbetsuppgift som kräver stor koncentration.
Och blir du avbruten, då tar det tid att komma tillbaka till full koncentration. Upp till 20 minuter, säger Monica Bertilsson.
– Har du då en person som redan börjar vackla i sin arbetsförmåga på grund av psykiatrisk problematik, då blir allt det här väldigt svårt.
Så här ser det nya arbetslivet ut
Monica Bertilsson sammanfattar det nya arbetslivet så här:
- Problemlösning, komplexa arbetsuppgifter
- Fokus och koncentration
- Växla snabbt mellan olika arbetsuppgifter
- Hantera information, olika system
- Teknikstress, inlärning.
Det nya arbetslivet består i väldigt hög grad av kognitiva arbetsuppgifter. Det innebär att vi jobbar med problemlösning, väldigt komplexa arbetsuppgifter. Dessutom har vi ett arbetsliv idag som kräver att vi lär oss nya saker hela tiden. Allt det tar vår kognitiva kapacitet i anspråk.
Dessutom har vi ofta en fritid som är full med arbetsuppgifter för hjärnan. Med en smartphone som ständigt matar oss med information och intryck, där vi ofta snabbt växlar mellan uppgifter även på fritiden.
Hjärnan skriker inte på samma sätt som musklerna
Vad händer då med hjärnan? Monica Bertilsson gör en liknelse. Om vi skulle ha ett jobb som går ut på att lyfta sockerpaket hela dagen skulle musklerna så småningom börja skrika. Speciellt om vi börjar lyfta sockerpaketet direkt när vi vaknar på morgonen, och fortsätter fram till kvällen – som vi ofta gör med smartphones.
– Men våra kognitiva system skriker inte på samma sätt. I stället får vi andra symptom, som trötthet, bristande ork, svårigheter att koncentrera oss. Vi börjar glömma saker och börjar få en inre oro. Och de känslorna, när de accelererar, då blir de psykiatriska symptom.
Det gäller alltså att bli medveten om den kognitiva belastningen, för att kunna förebygga problem. Det behövs både mer forskning, men det behövs också att arbetsgivare får mer kunskap.
– Jag vill påstå att vi har en väldigt låg kunskap i samhället om vad kognitiv belastning är och vad det kräver. Vi har kommit långt vad gäller vår fysiska arbetsmiljö, men det här är någonting som vi fortfarande inte riktigt förstår.
Vi har kommit långt vad gäller vår fysiska arbetsmiljö, men det här är någonting som vi fortfarande inte riktigt förstår.
Monica Bertilsson, docent i Folkhälsovetenskap
Fler anledningar till sjukskrivningarna
Det finns fler anledningar till att sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser ökar, menar Monica Bertilsson. Här är några som inte tas upp lika ofta i samhällsdebatten.
I början på nittiotalet fick läkare tillgång till så kallade SSRI-preparat för att behandla psykiatriska diagnoser.
– Och det finns de som menar att om läkare får tillgång till effektiv behandling, då är man också mer benägen att diagnosticera i den typen av sjukdom.
2003 fick vi i Sverige också diagnosen utmattningssyndrom, som i hög grad används för att sjukskriva människor från jobbet på grund av psykiatriska besvär.
Och 2008 fick Sverige ett försäkringsmedicinskt beslutstöd; det vill säga en vägledning från Socialstyrelsen som säger hur länge man kan vara sjukskriven i olika typer av sjukdomar.
– I det stod att för rörelseorganens sjukdomar kan du vara sjukskriven i två – tre veckor, men i de psykiatriska diagnoserna kan du vara sjukskriven i upp till ett år. Och det är klart att det driver varför vi får en ökad sjukskrivning i de psykiatriska diagnoserna.
En sista teori från Monica Bertilsson är en ökad acceptans och ett minskat stigma vad gäller psykiatriska diagnoser.
– Det är bra; jättebra! Det innebär ju att det är större chans att du tar dig till sjukvården för att söka hjälp för de här besvären. Men då ökar ju också sannolikheten att du blir sjukskriven.
