Oftare sjukskrivna. Kvinnor som har barn blir sjukskrivna oftare än män; framför allt efter andra barnet. Det gäller inte minst kvinnor inom vårdyrken. En ny studie ska nu titta på vad det kan bero på.

Foto: TT Maskot

Genusperspektiv på smärta och utmattning

När kvinnor får barn så blir de oftare sjukskrivna, framför allt efter andra barnet. Det här fenomenet ska en grupp forskare studera närmare, och de har precis fått ny finansiering för sitt projekt.

En grupp forskare har nyligen fått ett tillskott i kassan på 1,4 miljoner kronor, för en studie om genusperspektiv på långvarig smärta och utmattning.

Den som leder forskargruppen är Maria Arman, docent i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet.

– Statistiskt är det något som händer efter andra barnet. Plötsligt har kvinnorna dubbelt så hög sjukskrivning som männen. Det här kan inte vara individuellt, utan måste vara ett strukturproblem, säger hon.

I studien kommer forskarna att titta på de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning. Det handlar framför allt om psykisk ohälsa, som utmattning och stress, och långvarig smärta.

Enkäter och intervjuer

Arbetet med studien är redan i full gång på Brageekliniken i Stockholm, där man arbetar med just långvarig smärta och utmattning.

150 av klinikens kvinnliga besökare kommer att få fylla i en webbenkät. Syftet med enkäten är att mäta sambanden mellan kvinnors hälsa och antal barn, grad av förvärvsarbete och upplevt socialt stöd.

– Socialt stöd handlar om partner, vänner och familj. Ifall man har någon att vända sig till för att få hjälp och stöd, rent privat.

En kontrollgrupp bestående av 150 kvinnliga KI-studenter kommer också att få besvara enkäten.

– Det är studenter på specialistutbildning så de är i ungefär samma ålder som den andra gruppen. Det är väldigt vanligt att man använder studenter som kontrollgrupp i forskningssammanhang. Jämförelserna fungerar bra, säger Maria Arman.

Förutom enkäten kommer studien också att ha en kvalitativ del. Den kommer att bestå av djupintervjuer med 20 kvinnor som har barn under arton år, och som får rehabilitering för utmattning eller smärta. Frågorna kommer att röra sig kring moderskap och yrkesliv.

Viktigt att lyfta kunskapsnivån

Maria Arman tycker att den här studien är viktig för att lyfta den allmänna kunskapsnivån om kvinnors behov vid föräldraskap. Dels för att kunna ändra arbetssätt, till exempel på mödravårdscentraler och barnavårdscentraler, och i politiken.

– Jag tycker att det här är ett oerhört angeläget samhällsproblem.

Men den här kunskapen är också viktig för arbetsgivare. Genom frågornas utformning kommer man att kunna hitta riskfaktorer och friskfaktorer på arbetsplatser, för att kunna anpassa arbetsmiljön ifall det behövs.

– Jag tror att arbetsgivare kommer att kunna få en större förståelse för hela genusfrågan, och en medvetenhet om föräldrars sårbarhet. Om man ska kunna göra något preventivt måste den medvetenheten öka.

Jag tror att arbetsgivare kommer att kunna få en större förståelse för hela genusfrågan.

– Väldigt många av de kvinnor som vi möter på Brageekliniken har vårdyrken. De vårdar på jobbet och vårdar hemma. Men de upplever att det inte är någon som vårdar dem.

Vill forska vidare

Kvinnorna som intervjuas i denna studie har långvarig problematik i bagaget. Men i förlängningen vill Maria Arman också titta på kvinnor i ett mycket tidigare skede.

– I framtida studier vill vi fånga upp dem som blir sjukskrivna för första eller andra gången.

En fråga som Maria Arman är van att få är varför de bara forskar på kvinnor.

– Nittio procent av de som får rehabilitering för smärta och utmattning är kvinnor. Men vi har faktiskt en studie om män på gång också. Männen upplever att det är kroppen som krånglar; att de har blivit överansträngda. Men kvinnorna upplever mer av en mental stress. De känner att de har kört över sig själva i vardags- och yrkeslivet.

Text: Anna Wettergård, 09 december 2019

Senaste artiklar

Fallutbildning gav trygghet och sammanhållning

Personalen på ortopeden i Nyköping har gått en tio veckor lång utbildning i fallteknik. Utbildningen har gjort dem tryggare – och samtidigt fått upp frågan om fallolyckor på agendan. Fallolyckor…

Små förändringar som kan ge stora resultat

Hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning - hur kan man vända en sådan arbetssituation? Eskilstunas vård- och omsorgsboenden tog hjälp av Suntarbetslivs resursteam, och använde sig av friskfaktorer. – Resursteamet har gett mig nya verktyg för att jobba med…

”Nu arbetar vi som ett team”

Medarbetare som känner sig delaktiga och uppskattade, och kortare väntetider för patienter. På två år har vårdenhetschef Ann-Charlotte Eliasson och hennes medarbetare på Smärtcentrum Östra sjukhuset förbättrat verksamheten i grunden.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna på kontor pratar i mobil och tittar på dator.

Digital teknik och känslor på jobbet

Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka vilken betydelse digital teknik har för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I två...

Robotkollegor. Nu för tiden är en dator inte bara ett arbetsredskap. I datorn bor också en ny sorts robotkollega.

Robotkollegor i kommunens tjänst

Robotiserade system som tar över arbetsuppgifter blir allt vanligare. Flera olika forskningsprojekt står i startgroparna för att undersöka fenomenet. I...