Gott ledarskap och kollegor som stöttar varandra – det är avgörande för hur en arbetsplats klarar en kris. Det är också viktigt att vara förberedd på vad som skulle kunna hända, och veta vad man gör i så fall. Det säger psykologen Ellinor Eriksson.
Skjutningar, hot, uppsägningar, arbetsplatsolyckor, skandaler, dödsfall, extremväder, naturkatastrofer… Det finns flera allvarliga, svårhanterliga händelser som kan orsaka kris på jobbet.
– Det kan handla om allt från att en enskild medarbetare är med om något som påverkar arbetsgruppen – till kriser som berör hela samhället, säger psykologen och krisexperten Ellinor Eriksson.
Hon arbetar på ett företag som har specialiserat sig på krishantering i arbetslivet. Vanliga ärenden i deras krisjour handlar om dödsfall, självmord, allvarlig sjukdom, hot och våld, arbetsplatsolyckor, skador, mobbning och trakasserier.
På senare tid har även samtalen med anledning av skjutningar ökat.
– Det finns många på skolor och i idrottsklubbar som står nära drabbade barn, säger hon.
Krishantering ska minska stress
När hon talar på arbetsmiljöeventet Gilla jobbet 26 oktober 2023 visar hon en bild på Arbetsmiljöverkets orangea föreskrifter. I AFS 1999:7 står det att alla arbetsplatser måste ha beredskap och rutiner för krisstöd (paragraf 5).
Dessutom ska chefer och arbetsledande personal ha tillräckligt med kunskap för att kunna ordna med detta på ett bra sätt.
– De måste veta hur man mildrar stress. Ju mindre stress som uppstår, desto mindre blir påverkan framöver, säger Ellinor Eriksson.
Ju mindre stress som uppstår, desto mindre blir påverkan framöver.
Ellinor Eriksson, psykolog
Ett vanligt fel när arbetsplatser ska göra en krisplan är att de försöker täcka in samtliga scenarion som skulle kunna inträffa, berättar Ellinor Eriksson. Det går inte, menar hon. I stället bör man utgå från några viktiga principer.
Hon listar:
- Ansvarsprincipen – i möjligaste mån ska samma ansvar gälla i vardag och kris.
- Likhetsprincipen – krisorganisationen ska vara så lik den vanliga organisationen som möjligt.
- Närhetsprincipen – lägg inte krishanteringen i en annan del av organisationen.
- Försiktighetsprincipen – gör hellre för mycket än för lite.
När man har planen på plats är det viktigt att alla, både chefer och medarbetare, känner till den. Att veta vad som skulle kunna hända på jobbet – och hur man i så fall ska agera – blir en skyddsfaktor om krisen inträffar.
Och den skyddsfaktorn blir starkare om man övar.
– Vi har brandövningar, varför inte lägga in en krisövning? föreslår Ellinor Eriksson.
Grunden för krishantering läggs i vardagen
Det räcker inte att ha en plan. Hur väl man klarar en kris beror även på hur arbetsplatsen fungerar i vardagen.
Gott ledarskap, socialt stöd mellan kollegor och rimliga stressnivåer är nämligen också viktiga skyddsfaktorer.
När en verksamhet utsätts för ökad belastning eller kris ökar behovet av ledarskap drastiskt, säger Ellinor Eriksson.
– Det första är att chefen måste komma dit, finnas på plats. Men även andra ledare – skyddsombud, arbetsledare, fackombud – kan spela stor roll i en kris.
Och efter en dramatisk händelse är det viktigt med kollegialt stöd.
– Det kan handla om att man får avlastning i sina arbetsuppgifter, eller får sitta ned och tala om vad som hänt, säger hon.
När en verksamhet utsätts för ökad belastning eller kris ökar behovet av ledarskap drastiskt.
Ellinor Eriksson, psykolog
Om chefen inte bekräftar ens upplevelse, eller om arbetsgruppen inte fungerar bra, behövs stöd på annat håll.
Det spelar även in vilken annan stress som finns på arbetsplatsen.
– Har vi en för hög stress i vardagen är det en risk utifrån ett krisperspektiv. Finns det en balanserad arbetsbelastning har det däremot en skyddande effekt, säger Ellinor Eriksson.
Alla reagerar olika i kris
När man ska hantera en kris är det viktigt att komma ihåg att alla är olika. Det finns inget ”facit” för hur man bäst reagerar.
– Någon som reagerar starkt kan klara sig bra ändå. Och den som inte reagerar alls i stunden behöver inte få en reaktion senare, säger Ellinor Eriksson.
Det skiljer sig också från person till person hur sårbara vi är för olika händelser.
– Det kan handla om i vilken livssituation vi är. Räcker vi knappt till i vardagen kommer krisen bli en högre belastning än om vi är på topp, säger hon.
Kön, ålder, utbildning – och tidigare erfarenheter kan också påverka, enligt Ellinor Eriksson.
– Tidigare erfarenhet av kris kan både minska och öka sårbarheten. Hanterades krisen väl kan det bli en styrka, annars tvärtom.
Medarbetare behöver olika stöd
Vad vi är med om under själva krisen påverkar också hur vi hanterar den.
I en hotfull situation spelar det till exempel roll om vi är direkt utsatta eller upplever den på håll. Hur stor kontroll vi har påverkar också. En utbildad deltidsbrandman hanterar antagligen en brand annorlunda än en person som är rädd för eld.
Det viktigaste är att de drabbade får kontakt med och stöd från anhöriga och kollegor.
Ellinor Eriksson, psykolog
Detta innebär också att alla medarbetare inte behöver samma stöd. Som chef är det viktigt att fånga upp hur det ser ut för var och en – och se till att de medarbetare som har ett större behov av krisstöd också får det, påpekar Ellinor Eriksson.
– Det är sällan de man tror ska reagera starkast som gör det. Om en medarbetare gått bort i bröstcancer kanske man tror att det är hennes närmaste kollegor som behöver mest stöd. Men det kan vara någon i en helt annan arbetsgrupp – som själv haft bröstcancer – som har det största behovet.
Hon menar att det ofta finns en föreställning om att alla måste ha professionellt stöd när de varit med om en dramatisk händelse. En del behöver det, och ska då få det. Men de flesta vill hellre tala med sina nära och kära.
– Att hålla kvar medarbetare i väntan på att en psykolog ska komma är en dålig idé. Det viktigaste är att de drabbade får kontakt med och stöd från anhöriga och kollegor.
Psykologisk första hjälpen
Ellinor Eriksson visar en modell för psykologisk första hjälpen. Den ger grundprinciper för hur ett tidigt bemötande bör se ut i en krissituation.
Det handlar om att:
- Främja trygghet – t ex sätta sig i säkerhet, larma.
- Främja lugn – t ex få komma till en trygg plats, få kontakt med anhöriga, få information.
- Främja samhörighet – t ex samlas på ett icke tvingande sätt, samtalsgrupper.
- Främja tillit – t ex: se över brister i organisationen, åtgärda, ge korrekt information, hålla löften.
- Främja hopp.
– Ska vi även behöva känna hopp när något hemskt händer? Men bara att hjälpen fungerar kan ge hopp. Man kan också tillåta sig att fantisera om hur det ska bli när allt är bra igen, säger hon.
De flesta återhämtar sig bra
Viktigt att komma ihåg när det gäller krishantering, menar Ellinor Eriksson, är att de allra flesta hämtar sig från svåra händelser bättre än man tidigare trott.
Hoppfullt är också att människor ofta hjälper andra i krissituationer.
– Det är en myt att folk får panik. Vanligtvis visar människor upp ett väldigt rationellt beteende i krissituationer, säger Ellinor Eriksson.
Artikeln bygger på Ellinor Erikssons föreläsning på arbetsmiljöeventet Gilla jobbet, 2023.
Läs fler artiklar från Gilla jobbet:
Så kan AI hjälpa – och stjälpa – på jobbet
”Inget är så avgörande som hur vi är mot varandra”
Så får ni era jobbonärer att må bra på jobbet