Sjuksköterskor använder mobiltelefoner vid fönster på äldreboende

Utbildning i krishantering, och tät information från ledningen till medarbetarna – det är två viktiga saker att tänka på vid en långvarig kris som coronapandemin.

Foto: Maskot / TT

Lärdomar från covid: så kan sjukvården klara nästa kris

Hur ska man leda en sjukvårdsorganisation när det uppstår en kris av något slag? Det finns mycket att lära från tiden med pandemin. Det visar en ny studie där forskare har följt sjukvårdsledningens arbete i region Östergötland under pandemin.

Att det förr eller senare kommer en till pandemi är de flesta ense om. Frågan är hur vi kan värna arbetsmiljön bland sjukvårdens anställda nästa gång. Coronapandemin kan också lära oss något om hur man kan hantera andra kriser än pandemier.

Stress, utbrändhetssymptom och sjukskrivningar ökade bland sjukvårdsanställda under pandemin – det visar flera undersökningar av forskare, myndigheter, fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Under våren 2020 följde en grupp forskare arbetet i region Östergötlands sjukvårdsledning. Forskarna tittade framför allt på resiliens, det vill säga organisationens motståndskraft mot störningar under en kris och dess förmåga att återgå till den vanliga verksamheten när krisen är över.

Unik kris för svensk vård

11 mars 2020 bekräftade sjukvården i Östergötland att pandemin var en särskild händelse och gick upp i så kallat stabsläge. Senare samma månad gick de upp till förstärkningsläge. En regional särskild sjukvårdsledning, RSSL, etablerades, som skulle leda sjukvården genom krisen.

Forskarna följde arbetet i Östergötlands särskilda sjukvårdsledning från inledningen av pandemin fram till sommaren 2020. De delade ut enkäter till anställda, intervjuade personer i den särskilda sjukvårdsledningen, genomförde gruppdiskussioner och gick igenom lägesrapporter.

Det var ett unikt tillfälle att studera en stor kris

– Det var ett unikt tillfälle att studera en stor kris som sjukvården i Sverige ställdes inför, säger Carl-Oscar Jonson, biträdande professor vid Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland och ansvarig forskare bakom projektet.

Arbetsmiljön viktig när krisen är långvarig

Socialstyrelsen föreskriver hur vården ska ledas under kriser i sina föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap. När läget är tillräckligt allvarligt ska man förklara krisen som en så kallad särskild händelse och verksamheten ska tas över av en särskild sjukvårdsledning.

– Efter ett par veckor i kris behöver man tänka särskilt på arbetsmiljöfrågor. Man behöver se till att personalen orkar och att de arbetar på ett säkert sätt, säger Carl-Oscar Jonson.

Här spelar cheferna på kliniker och andra enheter en stor roll.

I en långvarig kris har de ordinarie cheferna en viktig roll

– I en långvarig kris har de ordinarie cheferna en viktig roll för att upprätthålla en bra arbetsmiljö och stötta medarbetarna.

Utbildning för medarbetare och chefer

Enligt Carl-Oscar Jonson behöver cheferna utbildning i katastrofmedicin. De behöver bland annat känna till hur man samverkar under en kris, både inom organisationen och med andra aktörer som kommuner och myndigheter.

Utbildningen behöver vara effektiv så att man inte stjäl resurser

– Vi behöver titta på utbildning och hur vi kan utveckla de förmågor som behövs vid långvariga kriser. Utbildningen behöver vara effektiv så att man inte stjäl resurser från en redan pressad vård.

Både chefer och medarbetare behöver en kort grundläggande utbildning om hur man agerar och samverkar i kris, menar han. Utbildning ökar förståelsen och förmågan till samarbete vilket gör organisationen effektivare och minskar trycket på medarbetarna.

Information behöver flöda både uppåt och nedåt. Den särskilda sjukvårdsledningen behöver veta om exempelvis skyddskläder håller på att ta slut. De behöver å sin sida informera om exempelvis personal behöver lånas ut till andra verksamheter. Eller om personalen ska använda en annan utrustning än de brukar använda.

Lägesrapporterna var uppskattade

De dagliga lägesrapporter som Region Östergötland skickade ut under pandemin var väldigt uppskattade av de anställda, visar forskarnas enkäter. Många ansåg också att de hade nytta av dem i sin vardag.

– Man använde dem för att förstå vad som skedde och vad som förväntades hända framöver, säger Carl-Oscar Jonson.

Han menar att det är bra att ha en checklista för de dagliga lägesrapporterna. Checklistorna behöver vara enkla att ta till sig, ta upp resursbehov och löpande ha med ny information. Till exempel om vissa åtgärder haft bättre eller sämre effekt än man trott.

En annan lärdom från pandemihanteringen i Östergötland är att man behöver kunna samverka över organisationsgränser.

– Det var enormt många aktörer inblandade under pandemin. Det fanns ett stort behov i vården av att samverka mellan dem. Från kommuner till exempelvis Folkhälsomyndigheten.

Läs också: Pandemi och kris – så förbereder ni er inför nästa kris

Text: Michael Nyhaga, 04 oktober 2022

Relaterade verktyg