AI kan både hjälpa och stjälpa på jobbet. Här delar forskaren Åsa Cajander med sig av sina förhoppningar, farhågor – och bästa tips för att hantera den rådande AI-stormen.
AI, artificiell intelligens, är en stor snackis just nu. Även så på den årliga arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet. När Åsa Cajander, professor i människa- datorinteraktion, bjuder in till föreläsning om AI i arbetslivet ringlar sig kön lång utanför dörren.
– Det finns en stor polarisering just nu kring AI. Vissa tycker att ”AI är fantastiskt” medan andra säger ”Herregud, vi måste stoppa det här”.
Föreläsningen börjar i samhällsdebatten kring AI. Är det vår räddning eller vår undergång? Ingen vet. Men forskning visar att AI har både potentiella fördelar och nackdelar, inte minst för arbetslivet.
Kan minska stress och ge säkrare arbeten
De potentiella fördelarna är:
- Vi kan få säkrare arbeten. Dels eftersom AI kan analysera en oändlig mängd statistik och göra noggranna riskanalyser. AI kan också hjälpa till att med kameror eller kroppssensorer identifiera osäkra beteenden på jobbet.
- AI kan minska ohälsan på jobbet, genom att använda sensorer för att mäta hur kroppen reagerar eller mår i olika situationer.
- AI kan göra så att vi slipper monotona, tråkiga arbeten.
- AI kan hjälpa oss att lösa komplexa problem där mycket information måste bearbetas. Till exempel om en patient tar en rad olika mediciner och man vill identifiera krockar medicinerna emellan.
- AI kan minska stressen på jobbet genom att minska arbetsbelastningen.
- AI kan minska skillnaderna mellan erfarna och nybörjare på jobbet.
Ett exempel på detta kan man hitta i Åsa Cajanders kunskapssammanställning Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön: ”Mindre erfarna kirurger lär sig att operera snabbare och med bättre resultat med robotkirurgi än med vanlig kirurgi”.
Kan öka stress
Farhågor finns så klart också. En sådan är att människan blir en passiv observatör på jobbet, med uppgift att stötta AI.
Eller att AI helt tar över jobben.
– Det kommer att vara så att vissa yrkesgrupper blir stödda av AI medan andra blir ersatta. Så har det varit genom alla tider, och alla teknikskiften.
Dessutom kan AI leda till ökad stress.
– AI kan orsaka stress, rädsla och oro att till exempel förlora jobbet. Dessutom kan det strula och göra fel, vilket leder till frustration och merarbete.
Risk för diskriminering
Och så riskerar AI att vidmakthålla diskriminering, när man till exempel nyanställer.
– AI kommer att titta på era tidigare beslut och fatta likadana beslut. Och då finns det inga beslutsunderlag att gå tillbaka och titta på.
Ett annat problem med AI är att det är svårt att införa. Om man tittar på it-projekt över huvud taget – alltså inte bara AI – så är det ungefär 30 procent av dem som lyckas inom utsatt tid och budget, berättar Åsa Cajander.
– Och det är ännu svårare att jobba med AI-projekt. Resultaten kan bli förödande – eller fantastiska. Spannet mellan de mest lyckade och de mest misslyckade projekten blir större.
Delta i utvecklingen och bygg på vad ni behöver
Vad kan man då göra, för att få ut det mesta av AI och undvika problemen?
– Delta i utvecklingen och projekten och se till att ni förstår vad det är som händer. Jobba i grupper med många kompetenser, och låt inte ”it-killarna” bestämma. Fundera på vad ni behöver, och bygg utifrån det. Låt inte tekniken komma först.
Dessutom, säger Åsa Cajander, är det bra att ha lite is i magen.
– Använd gammal och beprövad teknik så länge den fungerar. Vänta lite och låt den mogna. Ni behöver inte vara först.
