Samvetsstress kommer från dåligt samvete. Det drabbar ofta vårdpersonal som saknar tid för att ge den vård som patienten behöver. Det bästa botemedlet är dialog, säger forskaren Eva Ericson-Lidman

Foto: Maskot / TT

Prata om samvetsstressen

Samvetsstress är vanligt inom vård och omsorg, och i coronatider har det blivit högaktuellt. Forskaren Eva Ericson-Lidman har goda råd om hur man kan hantera situationen.

– Samvetsstress är stress som uppstår på grund av dåligt samvete. Och en sak som vi har sett i de flesta av våra studier är att personal som saknar tid för att ge den vård som patienten behöver får höga nivåer av samvetsstress.

Eva Ericson-LidmanDet säger Eva Ericson-Lidman, docent och universitetslektor vid institutionen för omvårdnad på Umeå Universitet. Hon har forskat om samvetsstress, framför allt inom äldreomsorgen.

En del av forskningen har gått ut på att identifiera situationer där medarbetarna upplever samvetsstress. Sedan har forskarna, tillsammans med personalen, försökt hitta sätt att minska på stressen.

Eva Ericson-Lidman tror att de slutsatser som de kom fram till går att generalisera även till andra yrkesgrupper.

– Man kan anta att det inte är alltför olikt, hur människor inom olika yrken reagerar på svåra situationer.

Olika strategier

De som drabbas har olika strategier för att hantera samvetsstressen.

En del för dialog med sig själva; rannsakar och försöker bekräfta sig själva – de har ändå gjort sitt bästa i situationen. Andra för dialog med medarbetare, chefer eller goda vänner, och söker bekräftelse därifrån på att de har agerat rätt.

Vissa börjar sätta gränser för sig själva. ”Nu kan jag inte arbeta mer ikväll”, till exempel. Några gör vad de kan för att förändra själva situationen. Andra försöker distansera sig, med hjälp av strategier för att ladda batterierna och tömma huvudet. Och slutligen finns det de som mår så dåligt att de försöker självmedicinera med till exempel alkohol.

Påminner om utmattningssymptom

Blir stressen långvarig kan den drabbade utveckla symptom som påminner om utmattningssymptom. Det kan handla om att man:

  • vill klara sig själv, vill inte ha hjälp.
  • drar sig undan, både från medarbetare och till exempel vårdtagare.
  • alltid vill prestera på topp. Självkänslan är ofta baserad på hur man presterar.
  • vill ha kontroll över situationen.
  • beter sig självuppoffrande.
  • strävar efter mål som inte är uppnåeliga.
  • får kroppsliga symptom som ont i magen, hjärtklappning.

Dialog viktigt

Hur kan man då hantera samvetsstress på en arbetsplats?

– Det bästa botemedlet är dialog, säger Eva Ericson-Lidman.

Inom de verksamheter som hon har studerat, i äldreomsorgen, tar man till exempel upp frågan på teamsträffar.

– Då träffas man: undersköterska, sjuksköterska, chef, arbetsterapeut och fysioterapeut. Och så försöker man identifiera svåra situationer, som ger dåligt samvete, och ser vad som är möjligt att göra åt dem.

Det här kan vara en lösning som fungerar även på andra arbetsplatser, menar hon.

Snabbare lösningar i kris

Men om situationen är extremt pressad, som den är på många håll just nu, kan det vara läge att hitta snabbare lösningar. Det handlar inte om att tvinga människor att kommunicera mitt i en pågående kris, utan om att skapa möjligheter.

– Vi har så olika behov. En del har stora behov av samtal medan andra löser det på andra sätt.

Ett alternativ för den som vill kommunicera kan vara kollegasamtal.

– Man parar ihop sig med en kollega som man har förtroende för. Och så har man regelbundna samtal med varandra.

Ibland finns det kanske inte heller tid för det.

– Då kanske det snarare handlar om att man får haffa någon som går förbi i korridoren, och prata med den personen.

Det är viktigt, menar hon, att det finns möjligheter att samtala.

– I vården nu ställs många inför exceptionellt svåra situationer. Det kan handla om att behöva välja vems respirator man ska stänga av. Då måste man få prata om det; det är jätteviktigt. Man ska absolut inte tiga still.

Håll dörren öppen

Skyddsombud kan, förutom sitt uppdrag att värna om arbetsmiljön, avlasta genom att fungera som samtalsstöd till medarbetare.

Och för chefer är det extra viktigt i nuvarande situation att tänka på att hålla dörren öppen.

– Man måste visa att man är tillgänglig och att man vill göra det bästa. Man måste dessutom underlätta när det går. Och ibland måste man avlasta genom att säga att ”det här beslutet tar jag. Det behöver inte ligga på dina axlar”.

Text: Anna Wettergård, 07 april 2020

Senaste artiklar

”Nu tackar jag inte nej till att träffa vänner”

Stress och återhämtning – som nyexaminerad sjuksköterska kan det vara viktigt att hålla koll på den balansen. På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg får de gå en särskild utbildning för det.…

Bildspel och talarstöd på arbetsplatsträffarna

I Nässjö stöttar HR arbetsplatsträffarna med “apt-kit”. Varannan månad får cheferna ett bildspel med talarstöd om ett ämne som ligger i tiden. Resultatet har blivit ett större engagemang för arbetsmiljöfrågor.…

Så håller sig bussförarna friska i Luleå

Ett av de få spår som coronan har satt i Luleås lokaltrafik är att man gick över till vårtidtabell tidigare än vanligt. Annars rullar bussarna på som de ska och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...