Började din chef visa dig mer personlig omtanke under pandemin? Det var en av flera förändringar på många arbetsplatser. I en samling rapporter berättar anställda från olika branscher hur deras arbetssituation förändrades när covid-19 drog in över Sverige. Här finns mycket att lära inför framtida kriser, menar rapportförfattarna.
Att många personer fick en högre arbetsbelastning på sina jobb under pandemin – det är numera välkänt.
För tjänstemän gick det ofta att bra att börja jobba på distans – något man har behållit och utvecklat på många arbetsplatser efter pandemin.
För anställda inom vården, skolan och omsorgen blev det extra tufft. Lärarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna måste gå till jobbet för att utföra sina arbetsuppgifter. Deras elever, patienter och brukare behövde hjälp oavsett pandemi eller inte. Detsamma gällde för bland annat busschaufförer, butik- och restauranganställda.
Men också på dessa arbetsplatser fick pandemin en del goda konsekvenser.
Stark motståndskraft
Det visar sex rapporter om arbetsmiljön under pandemin på svenska arbetsplatser som Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, har gjort på uppdrag av regeringen. Ett tjugotal forskare har intervjuat och sammanställt fakta från stora delar av svenskt arbetsliv, bland annat skolan, hälso- och sjukvården, omsorgen, tjänstemän som kunnat jobba på distans, och chefer.
– Det är viktigt att vi inte låter coronapandemin bli en parentes i historieböckerna. Vi har lärt oss mycket av det som hänt, säger Robert Ljung, analytiker på Mynak, som har lett arbetet med att ta fram rapporterna.
Sammantaget visar rapporterna att svenska arbetsplatser klarade påfrestningarna ganska bra under pandemin, även om vissa arbetsplatser var särskilt utsatta.
Ökat självbestämmande
Vad var det som trots allt fungerade bra på svenska arbetsplatser? Saker som hjälpte till att klara krisen var bland annat det här:
För många ökade självbestämmandet. Det gällde både medarbetare och första linjens chefer. När det blev bråttom att skaffa fram skyddsutrustning, eller skapa smittsäkra lokaler, fanns inte alltid tid att kolla av de nya arbetssätten med högre chefer.
Chefernas ledarskap blev mer relationsorienterat. De visade mer omtanke och fick en närmare relation med sina medarbetare. Istället för att fråga: Hur går det? Så kunde den första frågan vid en avstämning vara: Hur mår du?
De arbetsplatser som hade ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete redan innan pandemin – de klarade bäst att möta de nya förhållanden som pandemin innebar. Det här kunde rapportförfattarna se särskilt i intervjuer med grundskolelärarna. Det handlade bland annat om en vana vid att göra riskbedömningar, åtgärd och följa upp.
Ett bra arbetsmiljöarbete är ett sätt att bygga motståndskraft mot störningar överlag.
Robert Ljung, analytiker på Mynak
– Man gör visserligen inte ett arbetsmiljöarbete för att förbereda sig inför en kris, utan för en bra arbetsmiljö här och nu. Men ett bra arbetsmiljöarbete är ett sätt att bygga motståndskraft mot störningar överlag, säger Robert Ljung.
Förbered inför nya kriser
Pandemin är över men det kan komma nya kriser, påminner han och nämner ett par aktuella saker från vårt europeiska närområde:
– Den här gången var det ett virus. Det kan komma ett nytt virus. Det kan också bli krig, elbrist, vattenbrist, översvämningar.
Det finns lärdomar att dra också av det som fungerade mindre bra i det svenska arbetslivet under pandemin, menar Robert Ljung. Det handlar om sådant som att ha en buffert av material och inte alltför slimmade organisationer.
– Det behöver finnas en inbyggd krockkudde som gör att vi kan hantera ansträngande händelser. Om man sen vill kalla det luft i systemet eller något annat – men någon form av beredskap behöver finnas.
Krisplaner är också något man behöver satsa mer på.
– En krisplan kan till exempel handla om att prioritera vilka arbetsuppgifter som måste utföras oavsett kris, eller om vad som kan göras på distans och vad som måste göras på plats. Vad gör vi om hälften av personalen inte kan komma till jobbet på grund av ett häftigt snöfall?
Har pandemin påverkat svenskt arbetsliv på längre sikt? Det tror Robert Ljung.
– Man brukar prata om hållbart arbetsliv. Jag tycker den här pandemin har öppnat upp för att man ska kunna säga att det ska finnas en resilient arbetsmiljö. Vi ska ha en arbetsmiljö som inte bara är hållbar utan också motståndskraftig mot extrema händelser.
