Ambulansen: så hanterar de risken för hot och våld

31 oktober 2022 Lästid: 5 min
Två ambulanssjukvårdare står framför en ambulans med armarna i kors
Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam säger att det finns varningssignaler att se upp med, för att undvika hot och våld. Kunskap, förberedelse och dialog är bra sätt att rusta sig.

Foto: Anna Wettergård

Som ambulanssjuksköterska finns det en ständig risk att hamna i farliga situationer – men det finns sätt att minska riskerna. I Göteborg har man gjort en hel del för att skapa en tryggare arbetsmiljö för personalen.

I personalrummet på ambulansstationen på Hisingen sitter dagpassets ambulansbesättningar och dricker kaffe. Klockan är tio och just nu är läget lugnt; det skojas och pratas om en kommande personalfest.

En trappa upp finns vilrum och tysta utrymmen. Ambulanssjuksköterskorna Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam slår sig ner vid ett bord på övervåningen för att berätta om ett desto allvarligare ämne: hot och våld mot medarbetarna.

Anne Hamreus– Det är inte helt ovanligt att man upplever sig hotad av en patient eller anhörig, säger Anne Hamréus.

– Patienter kan bli hotfulla. Ofta under nätterna, och då inte sällan med droger inblandade, säger Babak Pakaghideh Moghadam.

Han fortsätter:

– Det kan också hända vid psykiatriska ärenden; där någon mår dåligt, är frustrerad, arg eller har en förändrad verklighetsuppfattning. Eller så kan det vara anhöriga till patienter som blir frustrerade för att de tycker att vi gör fel saker eller jobbar för långsamt.

Förtydligade riktlinjer

De värsta situationerna är inte skottlossningar eller knivskärningar, för då brukar polisen vara på plats först. Då är man dessutom beredd på vad som ska komma.

– Det är värre med oklara situationer, där situationer med vanliga sjukdomsfall plötsligt blir hotfulla, säger Anne Hamréus.

För att förebygga hot och våld arbetar man på ambulansen i Göteborg på flera plan. För ett par månader sedan gjorde man om och förtydligade sina riktlinjer. Nu innehåller de bland annat:

  • hur man hittar information om en patient; söka information om tidigare förekomst av hot och våld
  • vilka steg man ska ta för att riskbedöma ifall det är säkert att åka fram till en patient
  • hur man agerar på plats för att skapa en så trygg arbetsmiljö som möjligt

Babak Pakaghideh Moghadam– En av anledningarna till att vi har uppdaterat riktlinjerna är för att vi ska våga åka fram till patienter. Om man tänker i de här stegen går det bra i 99 procent av fallen, säger Babak Pakaghideh Moghadam.

Utbildning för nyanställda

Dessutom får alla nyanställda en utbildning. Under en halvdag får de lära sig om bland annat hot och våld, suicid och säkerhet.

Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam har varit med och tagit fram riktlinjerna, och de håller även i utbildningarna. Anne eftersom hon har en bakgrund inom psykiatrin och har gått utbildningar i omhändertagande av sucidnära personer. Och Babak eftersom han arbetar på ledningsenheten och har ett samordnande ansvar.

Det finns mycket man kan göra

– Utbildningarna växte fram eftersom vi alltid behöver bli bättre på att omhänderta personer med psykisk ohälsa, och de som befinner sig i affekt eller kris. Det finns mycket man kan göra för dem. Aktivt lyssnande, till exempel kan hjälpa en person att balansera sitt känsloläge, säger Anne Hamréus.

Lär av varandra

De nya riktlinjerna och utbildningarna har hjälpt till att få upp frågorna om hot och våld på agendan. Det pratas om dem på arbetsplatsträffarna, men än viktigare är att frågorna ofta är uppe i personalrummet.

– När vi sitter och äter eller fikar… vi pratar om det här kontinuerligt, säger Babak Pakaghideh Moghadam.

– Precis, man lär sig av varandra hela tiden, säger Anne Hamréus.

Man lär sig av varandra hela tiden

Det är också viktigt att prata med sin närmaste kollega; den som man har med sig i ambulansen.

– Man kan till exempel berätta att man har en dålig dag. En sådan dag kanske det är bättre att kollegan tar samtal med personer i kris, fortsätter Anne Hamréus.

Har gett ringar på vattnet

Nu har både riktlinjerna och utbildningen börjat sprida sig i regionen. Anne Hamréus Hamréus och kollegan Fredrik Cederspång hade nyligen en dragning för de andra ambulansstationerna om de nya riktlinjerna, till exempel.

Och även utbildningen har gett ringar på vattnet. Peter Toomar, säkerhetsstrateg på enheten för säkerhet och beredskap, berättar hur:

– Vi tog Annes och Babaks utbildning, och så satte vi ihop den med lite annat till en digital utbildning. Vi lade på bland annat nödvärn, juridik och systematiskt arbetsmiljöarbete, och erbjuder den numera till alla regionens medarbetare. Den har varit mycket uppskattad!

Ambulanssjukvårdarna lastar ur en väska ur bilen

Det finns många sätt att trygga sin arbetsmiljö. Kanske behöver man inte ta med all utrustning in till en bostad, till exempel, om man vill kunna ta sig därifrån snabbt. Det är ett av alla tips från Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam.

Säkerhetsdialogen

I oktober 2022 lanserades Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen.

Säkerhetsdialogen ger stöd för att förebygga hot och våld på jobbet. 

Här finns fakta om hot och våld, dialogstartare för arbetsplatsträffen, checklistor, skyddsronder och mycket mer.

Klicka här för att börja utforska verktyget!

10 tips för tryggare arbetsmiljö i ambulansen

Vad är det då som står i riktlinjerna, lärs ut på utbildningarna, och diskuteras fram i fikarummet? Här kommer några tips för ökad trygghet i ambulansen, från Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam:

  1. Sök så mycket information du kan om patienten och händelsen på vägen dit. Titta efter en så kallad ”blåringning” i journalen; en markering som kan vara ett tecken på hot och våld. Ring också gärna patienten och berätta att ni är på väg. Går det inte att prata med patienten kanske ni kan prata med inringaren istället, och försöka få en känsla för situationen.
  2. Tänk på hur ni placerar ambulansen. Ibland kan det vara bäst att stanna utanför bommarna till ett bostadsområde till exempel. Och ibland kan det vara bra att placera ambulansen så att man slipper backa för att komma därifrån.
  3. Prata ihop er innan ni går in i en situation. Ni kan till exempel bestämma att en av er vårdar medan den andra fokuserar på att trygga arbetsmiljön. Ni kan också komma överens om en signal som betyder att ”nu lämnar vi den här situationen direkt”.
  4. Känns situationen otrygg kan ni i vissa fall be patienten komma ut och möta er istället för att gå in i till exemepl en bostad.
  5. Om ni ändå går in i en osäker situation kanske ni, beroende på situation, inte behöver ha med er alla väskor. På det sättet kan ni vara snabba på foten om ni måste lämna platsen.
  6. Väl på plats: fundera på hur ni placerar er i till exempel en lägenhet. Håll er gärna närmast dörren.
  7. Håll koll på alla individer i bostaden eller lokalen. Anhöriga, andra individer eller husdjur kan också bli hotfulla. Hundar som normalt är snälla kan till exempel ogilla att man vårdar deras ägare, så de kan man gärna stänga in i ett annat rum.
  8. Håll koll på om det finns vapen. Lägg undan till exempel knivar så att de inte är lättillgängliga.
  9. Var medveten om vilka situationer som kan vara hotfulla. När ni är en lyssnandefas är riskerna lägre, men så fort ni börjar ställa krav kan risken för konflikt öka.
  10. Tänk på hur ni bemöter människor. Respektera deras integritet. Fråga först innan ni börjar leta efter papper från deras läkare, till exempel. Sätt samtidigt gränser och förklara att patienterna måste respektera er också.

Text: Anna Wettergård