Två ambulanssjukvårdare står framför en ambulans med armarna i kors

Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam säger att det finns varningssignaler att se upp med, för att undvika hot och våld. Kunskap, förberedelse och dialog är bra sätt att rusta sig.

Foto: Anna Wettergård

Ambulansen: så hanterar de risken för hot och våld

Som ambulanssjuksköterska finns det en ständig risk att hamna i farliga situationer – men det finns sätt att minska riskerna. I Göteborg har man gjort en hel del för att skapa en tryggare arbetsmiljö för personalen.

I personalrummet på ambulansstationen på Hisingen sitter dagpassets ambulansbesättningar och dricker kaffe. Klockan är tio och just nu är läget lugnt; det skojas och pratas om en kommande personalfest.

En trappa upp finns vilrum och tysta utrymmen. Ambulanssjuksköterskorna Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam slår sig ner vid ett bord på övervåningen för att berätta om ett desto allvarligare ämne: hot och våld mot medarbetarna.

Anne Hamreus– Det är inte helt ovanligt att man upplever sig hotad av en patient eller anhörig, säger Anne Hamréus.

– Patienter kan bli hotfulla. Ofta under nätterna, och då inte sällan med droger inblandade, säger Babak Pakaghideh Moghadam.

Han fortsätter:

– Det kan också hända vid psykiatriska ärenden; där någon mår dåligt, är frustrerad, arg eller har en förändrad verklighetsuppfattning. Eller så kan det vara anhöriga till patienter som blir frustrerade för att de tycker att vi gör fel saker eller jobbar för långsamt.

Förtydligade riktlinjer

De värsta situationerna är inte skottlossningar eller knivskärningar, för då brukar polisen vara på plats först. Då är man dessutom beredd på vad som ska komma.

– Det är värre med oklara situationer, där situationer med vanliga sjukdomsfall plötsligt blir hotfulla, säger Anne Hamréus.

För att förebygga hot och våld arbetar man på ambulansen i Göteborg på flera plan. För ett par månader sedan gjorde man om och förtydligade sina riktlinjer. Nu innehåller de bland annat:

  • hur man hittar information om en patient; söka information om tidigare förekomst av hot och våld
  • vilka steg man ska ta för att riskbedöma ifall det är säkert att åka fram till en patient
  • hur man agerar på plats för att skapa en så trygg arbetsmiljö som möjligt

Babak Pakaghideh Moghadam– En av anledningarna till att vi har uppdaterat riktlinjerna är för att vi ska våga åka fram till patienter. Om man tänker i de här stegen går det bra i 99 procent av fallen, säger Babak Pakaghideh Moghadam.

Utbildning för nyanställda

Dessutom får alla nyanställda en utbildning. Under en halvdag får de lära sig om bland annat hot och våld, suicid och säkerhet.

Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam har varit med och tagit fram riktlinjerna, och de håller även i utbildningarna. Anne eftersom hon har en bakgrund inom psykiatrin och har gått utbildningar i omhändertagande av sucidnära personer. Och Babak eftersom han arbetar på ledningsenheten och har ett samordnande ansvar.

Det finns mycket man kan göra

– Utbildningarna växte fram eftersom vi alltid behöver bli bättre på att omhänderta personer med psykisk ohälsa, och de som befinner sig i affekt eller kris. Det finns mycket man kan göra för dem. Aktivt lyssnande, till exempel kan hjälpa en person att balansera sitt känsloläge, säger Anne Hamréus.

Lär av varandra

De nya riktlinjerna och utbildningarna har hjälpt till att få upp frågorna om hot och våld på agendan. Det pratas om dem på arbetsplatsträffarna, men än viktigare är att frågorna ofta är uppe i personalrummet.

– När vi sitter och äter eller fikar… vi pratar om det här kontinuerligt, säger Babak Pakaghideh Moghadam.

– Precis, man lär sig av varandra hela tiden, säger Anne Hamréus.

Man lär sig av varandra hela tiden

Det är också viktigt att prata med sin närmaste kollega; den som man har med sig i ambulansen.

– Man kan till exempel berätta att man har en dålig dag. En sådan dag kanske det är bättre att kollegan tar samtal med personer i kris, fortsätter Anne Hamréus.

Har gett ringar på vattnet

Nu har både riktlinjerna och utbildningen börjat sprida sig i regionen. Anne Hamréus Hamréus och kollegan Fredrik Cederspång hade nyligen en dragning för de andra ambulansstationerna om de nya riktlinjerna, till exempel.

Och även utbildningen har gett ringar på vattnet. Peter Toomar, säkerhetsstrateg på enheten för säkerhet och beredskap, berättar hur:

– Vi tog Annes och Babaks utbildning, och så satte vi ihop den med lite annat till en digital utbildning. Vi lade på bland annat nödvärn, juridik och systematiskt arbetsmiljöarbete, och erbjuder den numera till alla regionens medarbetare. Den har varit mycket uppskattad!

Ambulanssjukvårdarna lastar ur en väska ur bilen

Det finns många sätt att trygga sin arbetsmiljö. Kanske behöver man inte ta med all utrustning in till en bostad, till exempel, om man vill kunna ta sig därifrån snabbt. Det är ett av alla tips från Anne Hamréus och Babak Pakaghideh Moghadam.

Text: Anna Wettergård, 31 oktober 2022