I Västra Götalandsregionen har man en gedigen krisberedskap. Just nu förbereder man sig på de konsekvenser som kriget i Ukraina kan ha med sig – men planen var i bruk även under coronapandemin. ”Det viktigaste är att ha en robust vardagsorganisation”, säger regionens säkerhets- och beredskapschef.
När världen skakar – oavsett om det är krig, olycka eller pandemi – är det tryggt att ha en krisberedskap att luta sig mot.
– Varje organisation behöver en god krisberedskap, som utgår från vilket uppdrag organisationen har och vilka risker den kan ställas inför, såväl internt som från omvärlden.
Det säger Markus Planmo, som arbetar med krisberedskap på Sveriges Kommuner och Regioner. Han fortsätter:
– En del i krisberedskapen kan vara att ha en generell krisplan. Men planeringen är viktigare än dokumentet som blir slutresultatet. Planen behöver följas av utbildning och övning. Planer och andra dokument behöver också löpande revideras och upprätthållas.
Samma plan som under pandemin
Några som arbetar aktivt med sin krishanteringsplan är Västra Götalandsregionen.
Just nu använder de planen för att förbereda sig på eventuella konsekvenser av kriget i Ukraina. Det kan handla om en inströmning av patienter med krigsskador eller andra vårdbehov. Det kan också handla om brist på material som behövs inom sjukvården, eller brist på drivmedel.
Även om situationen är helt annorlunda, är planen i grunden densamma som användes under pandemin.
– Under de här två åren har vi i princip haft en skarp övning av vår krisberedskap. Pandemin har gett oss väldigt mycket lärdomar som vi har tagit med oss.
Det säger Maria Fast, säkerhets- och beredskapschef i regionen.
Bygger på en robust organisation
Krishanteringsplanen utgår från en policy för säkerhet och beredskap som är beslutad i regionfullmäktige. Sedan är den förtydligad i olika regionala styrdokument, och lokalt anpassad till olika förvaltningar. Kopplat till planen finns också instruktioner och checklistor för vissa händelser.
– Men i grunden är vår krisplan generell. Det viktigaste är att ha ledningsförmåga som är agil. Det bygger på att man har en vardagsorganisation som är robust.
Krisledning är vardagsorganisation på sin spets
En robust organisation är en där det är tydligt vem som har ansvar för vad, och mandat att fatta beslut. Det handlar om att ha en fungerande samverkan på plats, och en ledningsförmåga som går att vässa.
– Man kan säga att krisledning är vardagsorganisation på sin spets. När något händer ska vi göra samma saker som vanligt – men lite fortare.
Checklistor för innan, under och efter krisen
Den som bestämmer att planen ska aktiveras är antingen regiondirektören eller en så kallad ”regional tjänsteperson i beredskap”. Den personen har som uppgift att ta emot och verifiera inkommande händelser, och agera utifrån det.
I planen står det att när en kris inträffar ska följande saker göras:
- Aktivera organisation för krishantering.
- Aktivera kriskommunikationsplan.
- Informera regional tjänsteman i beredskap och Koncernkontorets pressjour.
- Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer.
- Säkerställa att en mål- och lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen.
- Dokumentera krisarbetet.
I krishanteringsplanen finns det också checklistor för vad som ska göras innan och efter en kris, samt listor på vad olika aktörer har för speciella ansvarsområden.
Uppdateras i samverkan
Planen uppdateras löpande, utifrån lärdomar från till exempel pandemin. Dessutom görs en ordentlig översyn vart fjärde år – och då i samverkan med de fackliga parterna.
Men en plan behöver också förankras i organisationen. Det sker ute på de olika arbetsplatserna, i tider då det inte är kris.
– Vi övar på olika sätt, och utbildar de som har olika ansvarsområden. Vi försöker också se till att alla anställda vet att det finns en planering på plats och hur den ser ut.
Jag skulle säga att vi är väl rustade för att hantera händelser. Det bygger på att vi är trygga och robusta i vardagen
Och när krisen väl kommer, då har man en speciell kommunikationsplan på plats – som täcker in hur man kommunicerar externt och internt.
Över huvud taget tycker Maria Fast att regionen har en god beredskap för olika kriser.
– Jag skulle säga att vi är väl rustade för att hantera händelser. Det bygger på att vi är trygga och robusta i vardagen.
Fotot på Maria Fast är tagen av Catharina Fyrberg.