Sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökar bland unga, särskilt bland unga kvinnor. Vad kan det bero på? Där tänker unga medarbetare och deras chefer lite olika, visar en studie. Men en viktig lösning är de båda grupperna överens om.
Sjukskrivning och ohälsa i yngre år har en tendens att följa med senare i livet. Att sjukskrivningarna ökar bland unga i åldern 19 – 29 år är därför oroande och något vi måste prata mer om. Det menar Caroline Olsson, forskare vid Karolinska Institutet. Hon är också projektledare för en forskningsstudie om genusperspektiv på unga vuxnas sjukskrivningar. Studien har fått namnet GUNGA.
– Både unga män och kvinnor kan må dåligt. Men man vet också att unga män inte alltid blir sjukskrivna trots att de inte mår bra, säger Caroline Olsson.
Viktigt med hälsosam start i yrkeslivet
När unga vuxna börjar arbeta har de troligen ett långt arbetsliv framför sig. Därför är det betydelsefullt med en hälsosam start i arbetslivets början, menar hon.
– Eftersom vi vet att det finns skillnader mellan kvinnor och män ville vi också förstå hur de skillnaderna upplevs och tar sig uttryck.
Eftersom vi vet att det finns skillnader mellan kvinnor och män ville vi också förstå hur de skillnaderna upplevs och tar sig uttryck.
I projektet intervjuade forskarna unga kvinnor och män med erfarenhet av sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. De intervjuade också arbetsgivare med erfarenhet av att vara chef för samma grupp.
– Flera av cheferna hade varit chefer ganska länge och kunde jämföra bakåt i tiden. De konstaterade att arbetslivet blivit mycket mer slimmat och tidspressat. Tidigare kunde en ung nyanställd ha flera veckors introduktion. Idag har man sällan mer än ett par dagar.
Olika uppfattningar om orsaker till sjukskrivning
De unga arbetstagarna och cheferna hade delvis olika förklaringar till sjukskrivningarna. Flera chefer tog också upp ett mer pressat arbetsliv som orsak, men de pekade även på andra samhällsfaktorer. De upplevde till exempel att många unga är slutkörda av skolan innan de ens kommit ut i arbetslivet. Och att unga överlag kämpar med för höga förväntningar på sig själva.
Cheferna pekade på personliga saker, som att man har det jobbigt privat.
– Cheferna pekade också på personliga orsaker, som att man har det jobbigt privat. Men också att de unga inte klarar av att hantera vissa krav och utmaningar i yrkeslivet, säger Caroline Olsson.
De unga däremot, upplever istället arbetsförhållandena som problemet. Både kvinnor och män beskriver att det är utmanande att vara ny – både på den specifika arbetsplatsen och på arbetsmarknaden generellt. De vet inte vad som förväntas av dem och önskar tydligare introduktion och vägledning.
– Många av de intervjuade beskriver sig som ambitiösa personer som ofta jobbar för mycket, inte tar rast och att har svårt att avgöra vad som är tillräckligt bra. Cheferna tycker då att de yngre inte kan sätta gränser. Medan de yngre istället förväntar sig mer stöttning för att veta hur de ska prioritera.
Den som är ung ska vara stark och frisk
En annan källa till stress är uppfattningen att man som ung borde vara stark och frisk. Flera beskrev hur de hört detta i sin omgivning, både i arbetet och privat. En sådan ”norm” gör att man inte alltid blir tagen på allvar om man mår dåligt och blir sjukskriven.
– Det riskerar att leda till en ond cirkel där man inte vågar prata om problemet och istället mår ännu sämre.
Caroline Olsson lyfter fram ytterligare en viktig aspekt, nämligen att många unga är oroliga för sin position på arbetsmarknaden.
– De har ofta tillfälliga anställningar och är rädda att inte få förlängt eller fast jobb. Den oron är i högsta grad verklig och bidrar till stress. Det kan också leda till att man inte vågar säga vad man tycker.
Kvinnor tar på sig mer ansvar
När det gällde könsnormer konstaterar Caroline Olsson att både männen och kvinnorna beskriver att kvinnor har mer press på sig. Att de måste prestera mer för att framstå som lika kompetenta som män. Och att de dessutom tar mer ansvar för att andra människor ska må bra, både privat och på jobbet. Detta är också något som cheferna är medvetna om.
– På samma sätt ser vi att maskulinitetsnormer kan göra det svårt för män att prata om psykiska problem eller be om hjälp. Det är också en bidragande orsak till sjukskrivning.
Man måste förstå att unga människor befinner sig i en läroprocess.
Inom vård, skola och omsorg finns en särskild utmaning i och med att man jobbar med människor som är sårbara och beroende av en på olika sätt. Här beskrev de unga anställda att det är lätt att gå över sina gränser eftersom man känner ett stort känslomässigt ansvar.
– Cheferna i sin tur tycker att de ofta har för stora personalgrupper, och att det är svårt att hinna fånga upp medarbetare som inte mår bra. Det kan också vara svårt att göra anpassningar i just de här yrkena, eftersom man inte alltid kan styra sin arbetsdag.
Krav och psykisk hälsa hänger ihop
Det finns ändå möjligheter att göra organisatoriska förbättringar. En genomtänkt introduktion är en sådan sak, menar Caroline Olsson:
– Men det räcker inte. Man måste förstå att unga människor befinner sig i en läroprocess. Det tar tid för dem att lära sig hur yrkeslivet fungerar, för det är så annorlunda jämfört med skolvärlden. Därför behöver unga inte bara en bra introduktion utan också en kontinuerlig feedback under lång tid, där de får bolla saker som är jobbiga och utmanande.
I studien tar några chefer från omsorgen upp hur viktigt det är att vara en god förebild. En av dem hade varit med om en skilsmässa, och hon berättade för sin arbetsgrupp att hon just nu gick igenom en tuff period i sitt liv. Flera chefer pratar också om att ha en systematik i arbetsmiljöarbetet och lyfta frågorna om psykisk ohälsa.
– Man behöver inse att kraven på arbetet hänger ihop med den psykiska hälsan. Det är viktigt att man som chef har en öppen dörr och pratar både om hur det går och hur man mår.
Hur kan chefer stötta sina unga medarbetare? Här finns fler tips i artikeln Ung och ny på jobbet – så kan chefen stötta.