Bristande jämställdhet i arbetslivet kan leda till psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om hur arbetet styrs och värderas. Det visar ett par nyutkomna rapporter från Jämställdhetsmyndigheten.
Vad säger forskningen om sambandet mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa? Det har Jämställdhetsmyndigheten fått regeringens uppdrag att kartlägga.
Fyra forskare har gått igenom svenska och internationella studier för att ge svar på frågan. Rapporterna presenterades på ett webbsänt seminarium den 19 maj.
Bakgrunden är att kvinnor i högre grad än män drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa. I början av 1990-talet låg sjukskrivningarna i kommuner och landsting/regioner på ungefär samma nivå som i privat sektor. Idag ligger de tydligt högre i kommun- och regionsektorn.
Jämför branscher, inte bara kön
Svensk arbetsmarknad är extremt könsuppdelad. Därför leder det fel att enbart jämföra kvinnor och män i sjukskrivningsstatistiken. Man behöver också titta på strukturella och organisatoriska förutsättningar inom olika delar av arbetsmarknaden. Då blir det lättare att förstå ”välfärdens resa från friskbransch till riskbransch”.
Det sa Annika Härenstam, professor emerita. Hon har skrivit en av rapporterna, tillsammans med Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap.
– Det handlar faktiskt väldigt mycket om en styrning, organisering och värdering, som går till på olika sätt i olika branscher, sa Annika Härenstam.
Forskningen visar att det finns systematiska skillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Arbetet i vård, skola och omsorg påverkas av ekonomiska, sociala och politiska strukturer i samhället, och av de beslut som aktörer på olika nivåer tar.
– Arbetsmiljön uppstår inte i ett vakuum, sa hon. Den utformas längs hela kedjan och därför behöver vi förstå den kedjan.
Kunskapen behöver nå ut och användas
Det behövs mer forskning om hur dessa skillnader i förutsättningar påverkar arbetsmiljön i kvinno- och mansdominerade yrken och branscher, enligt rapportförfattarna.
Forskarna vill också gärna se forskning som gör att det går att följa hur arbetsmiljön utvecklas.
En nyckelfråga är att forskningsresultaten når ut till politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter – och att kunskapen faktiskt används.
Diskriminering skadar
En annan rapport handlar om kopplingen mellan könsdiskriminering, trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier och psykisk ohälsa. Där visar forskningen att diskriminering av kvinnor oftast sker vid rekrytering, lönesättning, karriärutveckling och när det gäller ledarskap.
– Litteraturen visar att vi far illa både psykiskt och fysiskt av diskriminering. Det påverkar livskvaliteten och arbetstillfredsställelsen, sa Karin Allard, lektor i arbetsvetenskap.
Forskningen pekar på att personer som utsätts för sexuella trakasserier, eller trakasserier på grund av kön, riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Men det finns ett stort behov av mer kunskap om de frågorna, sa Karin Allard.
Enligt rapporten behövs också mer forskning om förebyggande arbete och om tystnadskultur på arbetsplatser. En annan fråga som behöver studeras mera är vilken betydelse organisationsklimatet har för att trakasserier uppstår.
– När det gäller sexuella trakasserier är det viktigt att markera vad som är felaktigt beteende, skydda de utsatta och bestraffa överträdelser. Det gäller att skapa en organisationskultur som inte tolererar sexuella trakasserier, sa hon.
Oklart om obetalt arbete
Ojämställdhet i privatlivet lyfts ofta fram som en förklaring till att kvinnor är sjukskrivna mer än män på grund av psykisk ohälsa. Tanken är att det traditionella ansvaret för till exempel hem, barn och åldrade föräldrar får effekter på hälsan.
Det finns ganska lite nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv, kopplat till sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Den som finns, ger inget tydligt svar på om det finns ett sådant samband.
– Bilden är ganska splittrad, sa Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, då hon presenterade sin rapport.