På kirurgen i Kalmar tar man väl hand om nya kollegor. En erfaren mentor stöttar och handleder de nya, för att de ska få en så bra start i yrket som möjligt. Det avlastar samtidigt erfarna sjuksköterskor, som hade fått sköta introduktionen annars.
På länssjukhuset i Kalmar finns det tre kirurgavdelningar. Här har man hand om patienter som ska genomgå planerade operationer, men även sådana som behöver opereras akut. På varje avdelning finns det mellan 14 och 21 vårdplatser, och runt 30 medarbetare.
– Det kan vara allt ifrån patienter som kommer in idag och går hem i morgon, till sådana som faktiskt dör på avdelningen. Det är väldigt varierande och många komplexa patienter, som kanske har legat på intensiven länge. Det kan vara ganska stressigt här.
Det säger Lena Ingvarsson, avdelningschef på kirurgavdelning 6.
Stöttar kollegorna
På avdelningen har man – i likhet med många andra vårdarbetsplatser – hög personalomsättning. Många nyexaminerade sjuksköterskor har också det här som första arbetsplats. För att stötta alla nya har man infört ett mentorprogram vid namn SPIK (Specialistutbildade Inom Kirurgisk vård).
Programmet infördes i början av året sedan, på försök. På avdelningen arbetar numera två specialistutbildade sjuksköterskor på halvtid, med det huvudsakliga uppdraget att stötta medarbetare som behöver det. De har inget eget patientansvar.
– Vi fungerar som ett stöd för nya sjuksköterskor och undersköterskor. Många av dem saknar klinisk erfarenhet och blick. De har det teoretiska, men har svårt att se till exempel om en förändring i en patient är normal. De behöver stöd i att bedöma och prioritera. Då är vi där med vår erfarenhet och kunskap.
Det säger Åsa Petersson, specialistsjuksköterska och SPIK.
Hon har jobbat på kirurgisk avdelning i 20 år, och jobbar nu som SPIK på halvtid. Resten av tiden ägnar hon åt att doktorera.
Har kontinuerlig koll på patienterna
Förutom att stötta kollegorna står SPIK:arna också för ett extra helikopterperspektiv på avdelningen. De kan hålla ett öga på patienterna, och ser om de försämras eller till exempel behöver flyttas.
– Vi lyfter både patienterna och vårdlaget, och ser till att helheten finns. Vi kan ta in aspekter som nutrition och fysisk aktivitet. Det blir mer multiprofessionellt.
Vi lyfter både patienterna och vårdlaget
Åsa Petersson märker att SPIK:arna fyller ett behov som har varit uppdämt.
– Om vi av någon anledning inte har varit på plats på ett par dagar så har vi ofta en lång lista med frågor som väntar på oss när vi kommer tillbaka.
Avlastning och kvalitetsarbete
SPIK:arna blir också en avlastning för de mer erfarna sjuksköterskorna.
– Förut fick de ta den rollen, att både vara mentor och samtidigt ha sitt eget patientansvar. Nu kan de fokusera på att göra sitt eget jobb.
En annan av SPIK:arnas uppgifter är att hålla koll på ny forskning och kvalitetsutveckling. De har små mini-utbildningar varje vecka – en kvart ungefär, precis innan medarbetarna går hem för dagen.
– Det kan vara allt ifrån hur ny teknisk utrustning fungerar, till hur vi sköter patienternas munvård, säger Åsa Petersson.
Väldigt givande uppdrag
De har inte fått någon speciell utbildning för uppdraget.
– Vi är specialistutbildade sjuksköterskor, och har jobbat inom vården länge. Jag tycker inte att vi ska ha någon speciell utbildning för detta uppdrag, eftersom det ser så olika ut på de olika avdelningarna. Vi har tillåtits att forma våra egna uppdrag istället, med gott stöd från chefen.
Vi har tillåtits att forma våra egna uppdrag
Åsa Petersson tycker att uppdraget som SPIK är väldigt givande.
– Man går till jobbet med ett leende på läpparna. När man kommer in och känner att man verkligen har varit saknad så går det rakt in i hjärtat – att man kan hjälpa till att göra någons dag bättre.
Uppskattat av nyexade
En av dem som har uppskattat att ha en SPIK att luta sig mot är sjuksköterskan Sofia Vickström:
– Jag började som helt ny i somras. Det är både stressigt och mentalt jobbigt att vara ny, och hjärnan går ständigt på högvarv. Det är väldigt skönt att ha en SPIK under den här turbulenta tiden.
Nu har hon bytt till annan avdelning, som ännu inte har någon SPIK. Men hon ringer fortfarande tillbaka till sin gamla SPIK Åsa Petersson.
– Nu senast skulle jag hänga en påse med trombocyter, och det hade jag aldrig gjort innan. Då ringde jag henne och så vägledde hon mig i hur jag skulle göra och tänka.
Hoppas fortsätta
Programmet kommer att pågå i totalt ett år, men avdelningschefen Lena Ingvarsson hoppas att de kan fortsätta även efter det. Rent ekonomiskt räknar hon med att det går ihop – genom lägre sjukskrivningstal och lägre personalomsättning.
– Vi har inte utvärderat programmet än utan bara pratat om det, men det upplevs som väldigt positivt. Vi har också fått väldigt lätt att rekrytera nyexade sjuksköterskor, och jag tror att det här kan vara en bidragande orsak till det.
Det har blivit en mycket större trygghet och lugn på avdelningen nu
Hon rekommenderar definitivt andra arbetsplatser att införa samma system.
– Det har blivit en mycket större trygghet och lugn på avdelningen nu. Man ser att personalen mår bättre. Tidigare har det varit svårt att hinna med kompetensutveckling och kvalitetsarbete, men det kommer också in mycket mer naturligt nu. Det här är en jätteviktig funktion.