Hur får man lärare att stanna kvar på samma arbetsplats? En grupp forskare ville undersöka en skola som stack ut med sin låga personalomsättning. Svaret blev att det handlade mycket om gemenskap kollegor emellan – men också om något annat mer överraskande.
Forskarna bakom studien fick höra talas om en svensk grundskola i ett socialt utsatt område som trots relativt små resurser hade låg läraromsättning. De beslöt sig för att undersöka varför de lyckades så väl.
Snittet för hur länge en lärare stannar i sin tjänst är tre år enligt SCB. På den här skolan stannade lärarna som medverkade i studien hela femton år i genomsnitt. Trots att skolan rent statistiskt borde vara svårbemannad.
Den stack verkligen ut i statistiken.
De lyckades ha låg läraromsättning trots sina förutsättningar så frågan var: Hur gör de?
Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid Karolinska Institutet.
– De lyckades ha låg läraromsättning trots sina förutsättningar så frågan var: Hur gör de? säger Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid Karolinska Institutet som ska använda forskningsprojektet i sin kommande avhandling.
Intervjuade lärare och ledning
Forskarna intervjuade skolledningen och lärare på skolan. Lärarna hade varit anställda länge och var behöriga i ämnen där det fanns få behöriga lärare i kommunen. Bland annat matematik, SO, hemkunskap och slöjd. De skulle lätt kunna få ett annat jobb.
För att skydda lärarnas anonymitet går forskarna inte ut med namnet på skolan. Men det är en resurssvag skola i ett utsatt område där många av föräldrarna kommer från andra länder och saknar högre utbildning.
Vad var det då på skolan som fick lärarna att trivas så bra? Varför stannade de fast de lätt skulle kunna få jobb på en annan skola? Forskarnas tanke är att den kunskapen kan komma andra skolor till godo och inspirera till bättre arbetsmiljö. För man vet sedan tidigare forskning att arbetsmiljön är avgörande för lärares vilja att stanna på sin arbetsplats.
Byggnaden var viktig
Intervjuerna visade att den avgörande faktorn var vad forskarna kallar skyddande kollegiala processer. Olika former av socialt samspel som ger kollegor en känsla av tillhörighet, stöd och gemenskap. ”Man brydde sig om varandra och hjälpte varandra. Du känner att du hör hemma på skolan”, säger en av lärarna i forskarintervjuerna.
Arkitekturen visade sig också spela en stor roll. I intervjuerna beskrivs fikarummet som skolans hjärta. Det är ett stort rum med en öppen planlösning dit all skolpersonal är välkommen.
Att den fysiska utformningen av byggnaden var så viktig var förvånande.
Lydia Kwak, docent vid Karolinska Institutet.
– Att den fysiska utformningen av byggnaden var så viktig var förvånande. Men den bidrog till ett synligt kollegium och gjorde att personalen lätt kunde fråga varandra om saker, säger Lydia Kwak, docent vid Karolinska Institutet och ansvarig för forskningsprojektet.
”Det fysiska, jag menar hur skolan är byggd. Det är det viktigaste, tror jag. Alla kanske inte tänker så men jag är ganska säker på det. Från personalrummet kan man se alla arbetsrum” säger en av de intervjuade lärarna.
Traditioner och rutiner
En annan sak som visade sig viktig var rutiner och traditioner. De anordnade fredagsfika och tisdagsmacka innan tisdagarnas konferenser. De hade regelbundna after work-träffar dit all personal var bjuden. Det bidrog enligt forskarna till att gemenskapen satt i väggarna.
Det fanns också tydliga strukturer. Scheman sattes i god tid. Lärarna visste vilka elever de hade och vilka resurser som fanns i lärarlaget. ”Jag anser att det är viktigt att veta hur saker och ting görs… Trygghet är viktigt för mig”, konstaterar en av de intervjuade lärarna.
Lärarna hade också ett tydligt elevfokus som bidrog till det sociala kittet. Därför frågade de ofta varandra om råd: Hur gjorde du medn ettorna förra året? Hur skulle du lägga upp den här lektionen?
Starka kulturbärare
Enligt intervjuerna gav skolledningen personalen utrymme att skapa gemenskapen och vi-känslan genom att lita på dem och låta dem fatta egna beslut. Men det var huvudsakligen lärarna själva som upprätthöll den.
– Många av lärarna hade arbetat där länge och haft olika ledningar. Ändå behöll de den här kulturen, säger Lydia Kwak.
Hon pekar på att gemenskapen och vi-känslan bars upp av starka kulturbärare. Lärare som jobbat där länge och som genom sitt sätt att vara och prata bevarade arbetsplatsens kultur.
Forskningsprojektet visar hur viktigt det är att börja i rätt ände.
– I den här studien har vi bara undersökt vad som får lärare att stanna kvar, eftersom det första måste vara att stötta lärarna. Sedan kan man också stötta dem i deras arbete så att det kan bidra ett bra elevresultat, säger Jeffrey Casely Hayford.
