– Vi ser att många som har den kollektiva gemenskapen också mår bra. Gruppen ger inte bara bekräftelse och uppskattning, utan verkar också kunna fungera som ett skydd mot för hög belastning, säger Annika Härenstam.

Foto: Göran Olofsson

Sociala relationer på jobbet ofta avgörande för hälsan

Den som får stöd och har goda relationer till chefer, kollegor och brukare mår ofta bättre – även om arbetet är fysiskt påfrestande och dåligt betalt.

Högre tjänstemän med bra lön, rimlig arbetsbelastning och gott inflytande kan må dåligt om de sociala relationerna på arbetsplatsen inte är bra. Den som får stöd och har goda relationer till chefer, kollegor och brukare mår ofta bättre – även om arbetet är fysiskt påfrestande och dåligt betalt.

Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har gjort en så kallad klusteranalys tillsammans med Erik Berntson, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den baseras på en enkät som gjordes 2004–2006 där 2 500 personer i åldrarna 25–50 har svarat på frågor om hur de upplever sin sociala situation på jobbet.

Frågorna handlade bland annat om relation till ledningen, konflikter på arbetsplatsen, emotionella krav och förekomst av hot och våld. Enligt klusteranalysen grupperade de svarande sig i sex typer, som forskarna valt att kalla de uppskattade, de involverade, de utsatta, de isolerade, de osedda och de klämda.

Oväntat resultat

En oväntad slutsats av studien är att de sociala relationerna är sämst både i toppen och botten av hierarkin. En stor grupp med dålig hälsa är de som forskarna kallar de isolerade. Här återfinns många högre tjänstemän och chefer, ofta män, som arbetar i kunskapsintensiva branscher inom privat sektor. De tjänar bra och har trygga anställningar, men känner ingen uppskattning. De har lite gemenskap med sina kollegor och får inte stöd från vare sig chefer eller medarbetare.

Merparten av dem som grupperar sig i klustret de osedda, som också har dålig hälsa, befinner sig i andra änden av stegen. Här finns personer som inte riktigt har etablerat sig i arbetslivet och som har låg utbildning. De har överlag ett litet kontaktnät och dålig kontakt med sina chefer.

Involverade mår bäst

Störst andel anställda med god hälsa finns i klustret de involverade. Här finns en övervikt av personer med mansdominerade yrken i privat sektor, framförallt inom industrin. De upplever inte höga eller motstridiga krav, har inte så mycket kontakter med tredje part och får både stöd och uppskattning.

Höga emotionella krav och nära kontakter med tredje part i form av exempelvis klienter, patienter eller elever kan påverka hälsan negativt. Så är det för grupperna de utsatta och de klämda. Men med stöd från chefer och kollegor och en känsla av att vara uppskattad av tredje part kan kontakterna utåt snarare uppfattas som utvecklande. Så är det för gruppen de uppskattade. De har ofta högskoleutbildning och många arbetar i kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor.

Kan förenkla arbetsmiljöarbete

Annika Härenstam hoppas att studien kommer att användas av aktörer inom olika områden som jobbar för bättre arbetsmiljö. Resultaten gör det lättare att se vilka åtgärder som har effekt, menar hon. För det beror på den specifika arbetssituationen.

– Anställda som har mycket kontakt med brukare eller klienter är till exempel beroende av bra stöd från sina chefer. För den som inte har det kanske medarbetarstöd är viktigare.

En generell slutsats av studien är att goda sociala relationer i arbetsgruppen kan fungera som ett skydd mot höga krav i arbetslivet.

– Vi ser att många som har den kollektiva gemenskapen också mår bra. Gruppen ger inte bara bekräftelse och uppskattning, utan verkar också kunna fungera som ett skydd mot för hög belastning. Där kan man diskutera hur man kan hantera olika krav och hitta smartare arbetssätt.

FAKTA/Chefstyperna

> De involverade – Upplever inte höga eller motstridiga krav, får mycket uppskattning. Återfinns i privat sektor, framförallt inom industrin.

> De uppskattade – Domineras av kvinnor i offentlig sektor, exempelvis sjuk- och undersköterskor. Får ofta uppskattning från både medarbetare, chefer och tredje part. Beskriver sitt arbete som stimulerande och krävande.

> De utsatta – Har krävande kontakter med tredje part, är utsatta för hot och våld och upplever höga emotionella krav. Har bra gemenskap med sina medarbetare. Återfinns ofta i välfärdsarbeten i offentlig sektor.

> De klämda – Har många kontakter med tredje part, men bristande stöd från både medarbetare och chefer. Många arbetar inom utbildningssektorn, exempelvis som rektorer.

> De osedda – Har ofta lösa kopplingar till arbetsmarknaden. Många har lågt självförtroende och upplever att de sociala relationerna på jobbet är dåliga.

> De isolerade – Män över 45 år är överrepresenterade i denna grupp, där många jobbar som högre tjänstemän. De tjänar bra och har trygga anställningar. Denna grupp har sämst stöd och uppskattning, och tycker själva att de inte lär sig nytt eller utvecklas.

Text: Fatima Grönblad, 26 mars 2014

Senaste artiklar

Kameror och fler vuxna gav tryggare skola

Från slagsmål, oro och droghandel på skolan, till en trygg miljö för både elever och personal. Knut Hahn-gymnasiet i Ronneby satte upp övervakningskameror och anställde fler vuxna. Elever och anställda…

”Samverkan handlar om relationer”

Från MBL-förhandlingar och misstro, till ett sammansvetsat gäng som bland annat rekryterar alla chefer tillsammans. I Österåkers kommun har man jobbat hårt för att få till en fungerande central samverkan.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?