Porträtt av Annika Härenstam.

– Vi ser att många som har den kollektiva gemenskapen också mår bra. Gruppen ger inte bara bekräftelse och uppskattning, utan verkar också kunna fungera som ett skydd mot för hög belastning, säger Annika Härenstam.

Foto: Göran Olofsson

Sociala relationer på jobbet ofta avgörande för hälsan

Den som får stöd och har goda relationer till chefer, kollegor och brukare mår ofta bättre – även om arbetet är fysiskt påfrestande och dåligt betalt.

Högre tjänstemän med bra lön, rimlig arbetsbelastning och gott inflytande kan må dåligt om de sociala relationerna på arbetsplatsen inte är bra. Den som får stöd och har goda relationer till chefer, kollegor och brukare mår ofta bättre – även om arbetet är fysiskt påfrestande och dåligt betalt.

Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har gjort en så kallad klusteranalys tillsammans med Erik Berntson, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den baseras på en enkät som gjordes 2004–2006 där 2 500 personer i åldrarna 25–50 har svarat på frågor om hur de upplever sin sociala situation på jobbet.

Frågorna handlade bland annat om relation till ledningen, konflikter på arbetsplatsen, emotionella krav och förekomst av hot och våld. Enligt klusteranalysen grupperade de svarande sig i sex typer, som forskarna valt att kalla de uppskattade, de involverade, de utsatta, de isolerade, de osedda och de klämda.

Oväntat resultat

En oväntad slutsats av studien är att de sociala relationerna är sämst både i toppen och botten av hierarkin. En stor grupp med dålig hälsa är de som forskarna kallar de isolerade. Här återfinns många högre tjänstemän och chefer, ofta män, som arbetar i kunskapsintensiva branscher inom privat sektor. De tjänar bra och har trygga anställningar, men känner ingen uppskattning. De har lite gemenskap med sina kollegor och får inte stöd från vare sig chefer eller medarbetare.

Merparten av dem som grupperar sig i klustret de osedda, som också har dålig hälsa, befinner sig i andra änden av stegen. Här finns personer som inte riktigt har etablerat sig i arbetslivet och som har låg utbildning. De har överlag ett litet kontaktnät och dålig kontakt med sina chefer.

Involverade mår bäst

Störst andel anställda med god hälsa finns i klustret de involverade. Här finns en övervikt av personer med mansdominerade yrken i privat sektor, framförallt inom industrin. De upplever inte höga eller motstridiga krav, har inte så mycket kontakter med tredje part och får både stöd och uppskattning.

Höga emotionella krav och nära kontakter med tredje part i form av exempelvis klienter, patienter eller elever kan påverka hälsan negativt. Så är det för grupperna de utsatta och de klämda. Men med stöd från chefer och kollegor och en känsla av att vara uppskattad av tredje part kan kontakterna utåt snarare uppfattas som utvecklande. Så är det för gruppen de uppskattade. De har ofta högskoleutbildning och många arbetar i kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor.

Kan förenkla arbetsmiljöarbete

Annika Härenstam hoppas att studien kommer att användas av aktörer inom olika områden som jobbar för bättre arbetsmiljö. Resultaten gör det lättare att se vilka åtgärder som har effekt, menar hon. För det beror på den specifika arbetssituationen.

– Anställda som har mycket kontakt med brukare eller klienter är till exempel beroende av bra stöd från sina chefer. För den som inte har det kanske medarbetarstöd är viktigare.

En generell slutsats av studien är att goda sociala relationer i arbetsgruppen kan fungera som ett skydd mot höga krav i arbetslivet.

– Vi ser att många som har den kollektiva gemenskapen också mår bra. Gruppen ger inte bara bekräftelse och uppskattning, utan verkar också kunna fungera som ett skydd mot för hög belastning. Där kan man diskutera hur man kan hantera olika krav och hitta smartare arbetssätt.

Läs också: Mer än fikatrivsel – arbetsrelationer bra för hälsan

Text: Fatima Grönblad, 26 mars 2014

Relaterade verktyg