Det borde pratas mer om lycka på jobbet, tycker Jusek. Därför har de gjort en Lyckometer, en undersökning som mäter välbefinnande på arbetet.
– Ett modernt arbetsmiljöarbete bör ta hänsyn även till det som skapar välbefinnande i arbetslivet. Därför har vi gjort den här undersökningen, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek och ansvarig för Lyckometern.
I Lyckometern har drygt två tusen svenska tjänstemän och akademiker i offentlig och privat sektor tillfrågats om vad som får dem att må bra när de arbetar.
Den allra viktigaste faktorn för hur man mår på jobbet är vilka arbetsuppgifter man har, enligt svaren. Det som får undersökningens deltagare att må bra är när deras kompetens tas tillvara i arbetet, när de får utlopp för sin kreativitet och när de får lära sig nya saker i arbetet.
Andra viktiga faktorer för de svarande är:
- Balans mellan arbete och fritid
- Chefer som ger löpande stöd och konstruktiv feedback
- Verksamheter som drivs effektivt och där medarbetarna behandlas rättvist
- Bra kollegor, yrkesmässigt och socialt
Vinst med friska medarbetare
Det finns mycket att vinna på att människor mår bra på jobbet, påpekar Daniel Lind.
– Det finns en tydlig koppling mellan nöjda medarbetare, och innovation och tillväxt.
Det kostar pengar för samhället när människor inte mår bra på jobbet och många blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Dessutom behöver Sverige, med en åldrande befolkning, fler människor som arbetar längre upp i åldrarna.
Allt det här vet vi ganska väl vid det här laget. Ändå har välbefinnandet i arbetslivet minskat sedan 1970-talet i Sverige, visar undersökningar. Det gäller framför allt de som arbetar för få, eller alltför många, timmar i veckan, första linjens chefer och unga kvinnor.
– För SACO- och TCO-medlemmar är det ganska konstant. För LO-medlemmar har det gått neråt. Vi har fått en tudelad arbetsmarknad, säger Daniel Lind.
Frågan är varför det har blivit så, och vad vi kan göra åt det? En panel med representanter för svenskt arbetsliv fick chansen att förklara det vid ett seminarium på Almedalsveckan.
Koppla ihop arbetsmiljö och verksamhet
Arbetsmiljöforskaren Magnus Sverke menade att vi måste koppla ihop arbetsmiljöfrågorna mycket mer med verksamhetsfrågorna på arbetsplatserna.
– När man pratar om krav i arbetet behöver man också prata om kontroll över arbetsuppgifterna. När man pratar om ansträngning behöver man prata om vilken belöning man får för sin ansträngning. Och när man pratar om kvalitet i arbetet behöver man prata om möjligheten till återhämtning för de anställda.
På Sveriges kommuner och Landsting (SKL) kopplar man också gärna ihop verksamhetsutveckling med utveckling av arbetsmiljön. Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen, berättade om det partsgemensamma arbete som SKL är med och stöttar. Arbetsmarknadens parter är för närvarande Sveriges största finansiär av arbetsmiljöforskning. Parterna har också startat föreningen Suntarbetsliv.
Ny arbetsmiljöstrategi
Irene Wennemo, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, hoppas mycket på ett mer nutidsanpassat arbetsmiljöarbete med hjälp av regeringens nya arbetsmiljöstrategi, och Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
– Företag och organisationer måste själva inse att det lönar sig att investera i medarbetarna, sa hon.