Iscensatt bild av en kvinna som matar en annan kvinna.

Personlig assistent har varit ett utpräglat genomgångsyrke. Nu verkar fler jobba kvar längre, enligt antologin "Perspektiv på personlig assistans".

Foto: Cecilia Elander

Brukarnas livsmiljö är assistenternas arbetsmiljö

Alla försök att lösa personliga assistenters arbetsmiljöproblem kommer att misslyckas om man inte involverar brukarna i processen. Det budskapet levererar Anna Barsk Holmbom, utbildare och en av författarna i en nyutkommen antologi om personlig assistans.

”Att arbeta i någon annans hem” heter hennes kapitel i den nyutkomna antologin ”Perspektiv på personlig assistans”, som vänder sig till studerande och verksamma inom området.

Antologin "Perspektiv på personlig assistans".– Det som kännetecknar yrket personlig assistent är att det finns stora variationer i vad jobbet kan innebära. Det vore mer rättvisande att tala om ett arbete med 20 000 ansikten, med utgångspunkt från antalet personer i Sverige som har rätt till personlig assistans, menar Anna Barsk Holmbom.

– Vissa arbetsuppgifter är gemensamma för de flesta personliga assistenter, som personlig omvårdnad, hushållssysslor och matlagning. Men annars är olikheterna stora – och ska vara det, eftersom arbetet är knutet till en individuell brukare. Hans eller hennes behov och vilja styr.

Själv har Anna Barsk Holmbom ett antal ingångar i assistansfrågorna. Hon har arbetat som personlig assistent, främst åt sin mamma som blev sjuk i MS. I många år var hon verksamhetsansvarig för Intressegruppen för assistansberättigade (IfA). Sedan ett år tillbaka har hon eget företag och utbildar och föreläser om assistansfrågor för bland annat arbetsgivare.

Anna Barsk Holmbom, utbildare i assistansfrågor och författare.Hennes erfarenhet är att det är vanligt att personliga assistenter känner starkare solidaritet med brukaren de arbetar hos än med sin arbetsledning eller arbetsgivare. Instruktioner som de tycker går ut över brukaren når därför inte riktigt fram.

– Banden blir oftast mycket starka.

– Det gäller för arbetsgivaren att hitta sätt att få assistenten att tänka på sig själv, utan att låta bli att tänka på den assistansberättigade.

 

I assistansplanen ingår arbetsmiljöfrågorna

Många assistenter upplever att arbetet ställer högre psykiska krav än fysiska. Oklar arbetsledning är ett vanligt arbetsmiljöproblem, har undersökningar visat. Många personliga assistenter känner att de inte har någon att vända sig till när de behöver råd och stöd. Brist på hjälpmedel, introduktion, stöd och handledning nämns också.

Många personliga assistenter känner att de inte har någon att vända sig till när de behöver råd och stöd

Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska assistansanordnaren tillika arbetsgivaren göra en genomförandeplan, en överenskommelse med brukaren om hur man ska utforma assistansen. Planen ska man följa upp årligen.

– I det sammanhanget kommer arbetsmiljöfrågorna naturligt in. Arbetet med genomförandeplaner är ett lagkrav, men många anordnare har ändå inte kommit igång, säger Anna Barsk Holmbom.

– Om det inte finns en person på plats hela tiden som kan tala om för assistenterna vad de ska göra, bör det finnas en skriftlig arbetsbeskrivning för vissa arbetsuppgifter. Även om brukaren är den som säger till assistenterna vad de ska göra i vardagen, kan det vara bra att ha en skriftlig arbetsbeskrivning över de uppgifter som assisterna måste utföra på ett bestämt sätt.

Det ska även vara helt klart för en personlig assistent vem som har rätt att styra det dagliga arbetet och vem som får ta beslut om arbetstider, ledigheter, vikarier med mera. I en undersökning som Socialdepartementet gjorde 2005 svarade en tredjedel av de personliga assistenterna att de inte hade någon arbetsledare. Andelen som saknade arbetsledning var högre i kommunal sektor än i privat.

– Brukaren eller den anhöriga styr, men andra personer runt omkring påverkar assistentens arbete. Om brukaren är ett barn finns mamma, pappa, syskon, farmor och morfar, som alla har synpunkter på ditt arbete. Det måste vara klart vem du ska följa, säger Anna Barsk Holmbom.

– Om en chef ska fatta beslut om exempelvis tillfälliga schemaändringar måste den personen också finnas tillgänglig all tid som assistenterna arbetar, påpekar hon.

– Så är det inte alltid idag.

Brukaren måste involveras

I diskussionerna om arbetsmiljön är det A och O att brukaren, eller en person som företräder honom eller henne, finns med, betonar Anna Barsk Holmbom. Hon tar frågan om hjälpmedel som exempel. I fall brukaren inte vill använda hjälpmedel vid förflyttningar hjälper det inte att enbart arbetsgivaren och assistenten pratar ihop sig om problemet.

– Om de kommer tillbaka med sin lösning och brukaren fortfarande inte vill, vad har förändrats då? Gemensam utbildning i ergonomi kan göra det lättare för den assistansberättigade att förstå behovet av hjälpmedel, säger Anna Barsk Holmbom.

Hennes bild är inte att LSS krockar med arbetsmiljölagen.

– Men för att kunna leva upp till alla krav måste arbetsgivaren vara medveten om svårigheterna och lyhörd i förhållande till både assistenter och brukare, säger hon.

Arbetsmiljölagen ställer krav på lokalerna

Krav som rör lokaler kan dock vara en riktigt svårt nöt att knäcka, medger hon. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetstagare med jourtjänst ha tillgång till jourrum som uppfyller vissa krav. Arbetsmiljöverket förelade för några år sedan en kommun att ordna ett jourrum för assistenterna hemma hos en brukare. Kravet kopplades till ett vite som domstol dömde ut. Men kommunen kan inte kräva att brukaren bygger om sin bostad för att få assistans.

– Vad gör arbetsgivaren om brukaren bor i en etta i Stockholms city, det finns ju inga möjligheter att skaffa en lägenhet till bredvid? Man får vara uppfinningsrik och jobba med avskärmningar och liknande. Det är ändå få fall där det inte går att skapa avskildhet.

Självbestämmande kontra arbetsmiljö

Arbetsmiljöfrågorna kan även innebära etiska dilemman, eftersom de handlar om brukarens rätt till självbestämmande. En person kan vara storkonsument av alkohol, dricka sig full, kräkas och behöva assistans för att inte kvävas av det. Förvisso obehagligt för assistenterna, men man kan inte tvinga brukaren att sluta dricka. Anna Barsk Holmbom hänvisar till ett uttalande från Socialstyrelsens etiska råd, där man säger att det inte påverkar rätten till stöd att brukaren väljer att dricka på ett skrämmande och problematiskt sätt.

– Brukarens självbestämmande är så starkt. Man kan prata om vad missbruket kommer att få för konsekvenser för assistansen, men inte förbjuda det, säger hon.

Antagligen blir det svårt att hitta någon som vill jobba länge med den här personen. En annan följd kan bli att assistenterna utför färre arbetsuppgifter – den kraftigt berusade brukaren kan få sitta kvar i sin stol, därför att förflyttningar blir omöjliga. Det kan också krävas dubbelbemanning eller kortare arbetspass.

– Brukaren ska säga ja eller nej till sådana konsekvenser och svaren ska man dokumentera.

– Samtidigt är arbetsgivaren skyldig att se varje arbetssituation för sig. Om assistenten upplever att det är otryggt måste arbetsgivaren lyssna och ta frågan med den assistansberättigade. Det gäller att hitta en överenskommelse med den personen.

När Anna Barsk Holmbom som assistansanordnare första gången fick frågan om risken för hot och våld, från dåvarande yrkesinspektionen, förstod hon den inte. Alla brukarna var ju snälla.

– Men det handlar också om i vilka miljöer de vistas. Jag tänkte inte ens tanken att hot och våld kunde komma från omgivningen. En ung person kan ju vara ute med assistenten i stökig krogmiljö till exempel.

Byta däck på bilen eller måla om huset

Det är inte ovanligt att assistenter utför arbetsuppgifter som de menar ligger utanför uppdraget. Det är svårt att ange tydliga gränser, eftersom brukarens individuella situation ska styra, menar Anna Barsk Holmbom. Assistenten ska göra det som brukaren skulle ha gjort, om han eller hon inte hade haft sin funktionsnedsättning. Men sedan hänger det på vad assistenten klarar av också.

– Gränsen går vid de två F:en, det som är förbjudet eller farligt. Kan assistenten byta däck på bilen? Det beror på assistenten, jag skulle absolut inte kunna det. Måla om huset? Kanske, det är en avvägning. Men om brukaren är ett litet barn skulle måleriarbetet innebära att barnets assistans användes på ett felaktigt sätt.

Personlig assistent har varit ett utpräglat genomgångsyrke. Det finns, enligt antologin, tecken på att fler nu jobbar kvar längre. Men om arbetet ska bli långsiktigt attraktivt krävs vissa förändringar, anser Anna Barsk Holmbom. I dag är många personliga assistenter timanställda.

– Framför allt i den privata sektorn behövs tryggare anställningsvillkor.

 

Fotnot: Antologin ”Perspektiv på personlig assistans” är utgiven av Gothia förlag.

Fakta

Personliga assistenter har funnits länge, men yrkesrollen etablerades ”på riktigt” först i mitten av 1990-talet. Då blev den personliga assistansen en rättighet för vissa personer med funktionshinder. Omkring 20 000 personer har rätt till personlig assistans, som beviljas av Försäkringskassan eller kommunen.

Uppskattningsvis 80 000 personer arbetar som personliga assistenter (siffran gäller 2012). Omkring tre fjärdedelar av dem är kvinnor och de flesta är under 35 år. Ungefär var femte personlig assistent är en närstående till brukaren, till exempel en förälder. Övriga är utomstående.

Ungefär var tredje assistent har högskoleutbildning, troligen för att många arbetar extra under studietiden. Två av fem har vårdutbildning, oftast som vårdbiträde, vårdare eller undersköterska.

Personalomsättningen i yrket har i olika undersökningar legat på mellan 10 och 40 procent per år.

Källa: ”Perspektiv på personlig assistans”, Red. Peter Brusén och Karin Flyckt, Gothia förlag 2013

Verktyget Vård i annans hem

Genom AFA Försäkring har parterna i kommuner och landsting tagit fram ett nytt verktyg – Vård i annans hem – som riktar sig speciellt till medarbetare inom personlig assistans, hemtjänst, hemsjukvård och biståndsbedömning. Verktyget, som föreningen Sunt Arbetsliv nu tagit över, ska inspirera till förändringsarbete och vara ett stöd i arbetsmiljöarbete.

Utgångspunkten är att de som arbetar själva vet bäst hur de har det på jobbet och vad som kan förbättras. Verktyget består av sex fristående övningar med olika teman och syften.

Läs mer om verktyget Vård i annans hem och ladda ner materialet kostnadsfritt här på suntarbetsliv.se.

Text: Margareta Edling, 08 februari 2013

Senaste artiklar

Chefer lär sig förebygga psykisk ohälsa

Som chef kan det vara svårt att veta hur man ska förebygga psykisk ohälsa, och möta medarbetare som drabbas. I nio kommuner i Västerbotten får chefer nu konkreta verktyg, med…

Skönsmons hemtjänst får pris

Nu får hemtjänsten i Skönsmon, Sundsvall, pris för att ha utvecklat ett arbetssätt som präglas av tilltro och tillit mellan chefer, medarbetare och omsorgstagare. – Det känns jätteroligt att vi…

Checklista kan förbättra chefers arbetsmiljö

Första linjens chefer behöver bra förutsättningar för att leda arbetet i sina verksamheter. Nu finns en checklista för att undersöka chefernas egen arbetsmiljö. Checklistan är framtagen av arbetsmiljöexperter på Sveriges…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Tillit till proffsen - tillitsdelegationen följer flera utvecklingsprojekt

Kommuner prövar mer tillit i styrningen

Färre detaljregler, mindre dokumentation och mer tillit till proffsen kan ge bättre kvalitet – och förhoppningsvis även bättre arbetsmiljö. Forskare...