Personliga assistenter är en stor och kvinnodominerad arbetsgrupp. Nu ska forskare titta närmare på arbetsvillkoren för dem som arbetar i olika verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

Foto: TT/Maskot

Ny studie av villkor för personliga assistenter

Hur har personliga assistenter och andra omsorgsanställda det på jobbet? Har de fått det bättre eller sämre på senare år? Det ska forskare nu studera.

Det finns ganska lite forskning om arbetsvillkoren för anställda i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, och hennes tre forskarkolleger hoppas nu få en bättre bild av hur arbetsförhållandena ser ut, och hur de har förändrats de senaste tio åren.

– Verksamheterna har vuxit. Personliga assistenter är en lika stor grupp som de anställda i hemtjänsten, men vi vet inte så mycket om hur de har det i jobbet, säger Marta Szebehely, som i många år har forskat om äldreomsorg i ett brett perspektiv.

Marta Szebehely höll 2005 i en studie av arbetsvillkoren inom både äldreomsorg och funktionshinderverksamheter. Tio år senare följde forskarna upp enbart äldreomsorgen.

Där hade arbetsmiljön blivit sämre på många punkter, men inte bättre på någon, såg de. Medarbetarna hade fått ansvar för fler brukare, och det var fler som ville lämna jobbet på grund av villkoren, beskriver Marta Szebehely.

Enkät till 2 000 anställda

Nu ska forskarna även följa upp villkoren för till anställda i funktionshinderomsorgen.

Med hjälp av fackförbundet Kommunal skickar de i höst ut en enkät till sammanlagt 2 000 personer – personliga assistenter, boendestödjare och anställda vid gruppbostäder och dagverksamheter. De ska också göra gruppintervjuer med medarbetare om deras arbetsvillkor, och intervjua verksamhetschefer.

Närbild Marta Szebehely

– Vi vill se om deras arbetsförhållanden har förändrats. Tidigare såg vi att det var bättre villkor i funktionshinderverksamheter, både när det gällde hur tungt arbetet var och hur mycket handlingsutrymme medarbetarna hade, säger Marta Szebehely.

De som arbetade som personliga assistenter, på gruppbostäder och liknande kunde alltså påverka sin egen arbetssituation mer än anställda inom äldreomsorgen.

Bemanningen var också högre på boenden för personer med utvecklingsstörning än på äldreboenden. En förklaring är att verksamheterna styrs av olika lagstiftning. Socialtjänstlagen ställer krav på en ”skälig levnadsnivå”, medan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till ”goda levnadsvillkor”.

– Lagstiftningen sätter ribban för omsorgen, och därmed för arbetsvillkoren, säger Marta Szebehely.

Stress, hot och våld viktiga frågor

Stress, arbetsbelastning, hot och våld är viktiga frågor i den nya studien. Forskarna vill veta om arbetsvillkoren i verksamheter för funktionshindrade har förändrats på samma sätt som inom äldreomsorgen.

De hoppas också kunna ringa in vilka samband som finns mellan arbetsmiljön och medarbetarnas vilja att jobba kvar. Den kunskapen vill de nå ut med till beslutsfattare, fackliga företrädare och andra som kan påverka arbetsmiljön. De planerar att lägga mycket kraft på att sprida studien, så att resultaten kan komma till nytta ute i verksamheterna.

– Vi vill försöka föra ut vad som behöver göras för att folk ska orka – och vilja – stanna kvar, säger Marta Szebehely.

Det här forskningsprojektet är ett av tio som har fått stöd från den statliga forskningsfinansiären Forte, inom ramen för en satsning på arbetsmiljöforskning ur genusperspektiv. Suntarbetsliv berättar om två av de andra projekten nedan.

Att lösa konflikter mer genusmedvetet

Skiftarbete påverkar män och kvinnor olika

Text: Margareta Edling Porträttbild: Eva Dalin, 04 september 2017

Senaste artiklar

Här är medarbetarenkäten en del av SAM

Färre frågor, men vassare och mer vetenskapligt baserad. Västra Götalandsregionens nya medarbetarenkät har omarbetats rejält. – Vi trycker hårt på att medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger…

Arvika testar kollegiala samtal mot stress

Förskolan i Arvika har prövat kollegiala samtal i grupp, som ett sätt att minska risken för utmattning. Rehabkonsulten Marie Niljung tror starkt på metoden, även om det har varit lite…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?