I förgrunden en gammaldags väggklocka, i bakgrunden en äldre kvinna som sitter i en stol, och en vårdklädd kvinna som sitter på huk bredvid henne.

Att arbeta i någon annans hem kan göra det svårt att sätta gränser för vad arbetet ska innebära. Då behövs en tydlig arbetsbeskrivning. Det är en av slutsatserna i ett nytt forskningsprojekt.

Foto: Leif Johansson

När arbetsmiljön krockar med socialrätten

När hemmet är en arbetsplats blir tydliga arbetsbeskrivningar extra viktiga. Det menar Eva Schömer, docent i rättssociologi, som undersökt hur man kan tillgodose rättigheterna för både personliga assistenter och brukare.

Brukarens hem är arbetsplats för personliga assistenter. Där har de rätt till god arbetsmiljö. Brukarna har i sin tur rätt till integritet och självbestämmande.

– Det kan bli en konflikt mellan den offentliga och den privata sfären, sa Eva Schömer, docent i rättssociologi vid Lunds universitet, när hon presenterade sitt forskningsprojekt vid ett seminarium på AFA försäkring.

Projektet handlar om vad som händer när arbetsmiljöfrågor krockar med socialrätten. Syftet är att utveckla förståelse för vilka svårigheter som kan uppstå och se vad som kan göras för att förändra.

Omsorg om andra

I en del av studien har Eva Schömer intervjuat personliga assistenter, fem kvinnor mellan 30 och 55 år som tillsammans har lång erfarenhet av många brukare.

– Omsorg om andra är ofta skäl till att man sökt sig till jobbet. Man är genuint intresserad av att göra det bästa för brukaren.

Men det finns problem. Ett av dem är otydlighet om vad som egentligen hör till arbetsuppgifterna.

– Föräldrar som inte visste vad de skulle göra av assistenterna när brukaren sov satte dem i arbete med annat. Några fick putsa fönster en gång i veckan.

Assistenterna gick med på det eftersom de tänkte att de måste göra allt som brukaren skulle ha gjort.

Vi behöver prata om problemen för att se lösningarna.

– När den personliga assistansen växte fram sas det att assistenten skulle vara brukarens armar och ben, händer och fötter. Det lever kvar som ett mantra, trots att det inte står så i lagstiftningen, säger Eva Schömer.

Tydliga anställningsavtal behövs

En del anhöriga motsatte sig hjälpmedel som lyftanordningar, eftersom de inte ville att hemmet skulle kännas som en vårdinrättning. Några hade varit med om att bli behandlade som luft, att få stå på pass och vänta på tilltal på middagar. En brukares anhörige brukade komma in i kalsongerna för att sitta och prata med de unga kvinnliga assistenterna.

proträtt på Eva Schömer, forskare. Blont hår i page, svarta glasögon, grå kavaj, rosa skjorta.Många gånger tvekade assistenterna att säga till eftersom de var rädda att mista jobbet.

– Alla anhöriga beter sig förstås inte så, men vi behöver prata om problemen för att se lösningarna. Det finns stora förbättringsmöjligheter.

Kommuner och privata aktörer borde besöka alla hem där det ska bedrivas assistans, anser Eva Schömer. De borde också träffa de arbetssökande och inte överlåta det åt brukare och anhöriga, vilket sker ibland.

– Framför allt skulle det upprättas anställningsavtal där man kan uttyda vad som ingår i arbetsuppgifterna. Då är risken inte lika stor att assistansarbetet blandas samman med andra sysslor som ska utföras i ett hem.

Oklara roller även för anhöriga

Brukarna själva är inte med i studien, men Eva Schömer har intervjuat anhöriga för att ta reda på hur de upplever att ha assistenter i sitt hem.

– De uppfattade sig som ansvariga för sina anhörigas möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt. Många blev arbetsledare för assistenterna eftersom brukaren var barn eller inte kapabel att ta på sig rollen.

En del arbetade även själva som assistent åt den anhörige. För de andra assistenterna kunde det bli problematiskt att personen både var kollega, en slags chef och till exempel maka till brukaren.

Kommunerna ställer inte alltid krav

I studiens tredje del undersöktes hur kommuner gör för att upprätthålla goda arbetsvillkor och verka för sund arbetsmiljö. En webbaserad enkät skickades ut till samtliga 290 kommuner, varav strax över hälften besvarade enkäten.

Majoriteten av dessa gav privata aktörer möjlighet att etablera sig, men kommunerna utnyttjade inte alltid sina möjligheter att ställa krav på de aktörerna. Alla begärde till exempel inte att utföraren skulle ha kollektivavtal.

Text: Ann Patmalnieks, 30 april 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat. – När...