Utredningen om personlig assistans diskuterades under ett lunchseminarium. Med i panelen var, förutom utredaren Lars Lööw, även Cecilia Blanck, ordförande för KFO Personlig Assistans, Carin Öhman, personlig assistent och Jessica Smaaland, politisk sekreterare i STIL.

Foto: Anna Wettergård

Bättre villkor för personliga assistenter i sikte

Assistansbolagen ska börja betala sina anställdas sjuklön. Det ska sporra bolagen att jobba med arbetsmiljön, så att färre blir sjukskrivna. Det är ett av förslagen i en ny utredning om assistansbranschen.

Nyligen presenterades en statlig utredning med titeln ”Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor”. Utredarna beskriver hur situationen i assistansbranschen ser ut i dag, och lämnar förslag på hur den kan bli bättre.

Arbetsgivaren bör betala sjuklön

En fråga som tas upp är den om sjuklön. I de flesta branscher betalar arbetsgivaren sjuklön om medarbetaren blir sjuk, från den andra till den fjortonde sjukdagen. I assistansbranschen däremot är det kommunen som står för sjuklönen.

– Sjuklönesystemet bygger på en gammal gissning om hur personlig assistans skulle organiseras. Man trodde att det skulle utföras av små aktörer som inte hade möjlighet att finansiera sjuklöner. Men så ser det ju inte ut idag.

Det sade utredaren Lars Lööw under det lunchseminarium, arrangerat av arbetsgivarföreningen KFO, där utredningen presenterades.

Istället, tycker utredarna, borde arbetsgivarna stå för sjuklönen. Det skulle göra dem mer motiverade att skapa en god arbetsmiljö, för att sänka sjuktalen bland sina anställda.

Det finns nämligen arbetsmiljöproblem i branschen. Det rör sig till exempel om tunga lyft, otydliga arbetsuppgifter och utsatthet för hot och våld.  Sjukskrivningstalen är relativt höga – även om de inte är lika höga som inom vissa andra vårdyrken.

För att arbetsgivarna ska ha råd med sjuklönen, föreslår utredarna en höjning av den schablonersättning som betalas ut för varje assistanstimme.

Villkor motsvarande kollektivavtalet

En annan fråga som utretts är den om kollektivavtal. Idag har ungefär 95 procent av alla assistenter kollektivavtal.

Men utredarna tycker inte att det räcker. De vill att alla assistenter ska ha villkor som motsvarar kollektivavtalen. Det vill säga rimliga löner, försäkring, pension och övertidsersättning.

Som systemet ser ut idag får alla arbetsgivare lika stor ersättning per assistanstimme, vilket innebär att företag som väljer bort kollektivavtal kan tjäna mer pengar.

– Jag tycker att det är direkt stötande att vissa arbetsgivare kan använda assistenternas pensionspengar för egen vinning.

Lars Lööw sade att förändringen samtidigt kan hjälpa till att minska problemet med oseriösa aktörer i branschen, som skor sig på bidragsbrott.

Socialstyrelsen tar fram en kunskapsbank

Ett annat problem i branschen är brist på kunskap. Ibland är oklart vilka medicinska uppgifter som assistenterna får och bör genomföra. Detta bör Inspektionen för vård och omsorg reda ut, tycker utredarna.

De vill också utveckla den kunskapsbank som finns hos Socialstyrelsen. I framtiden bör den enligt förslaget vända sig till alla parter: assistenter, arbetsledare, assistansanvändare och närstående.

Många i branschen tycker nämligen att de idag saknar kunskap om till exempel lagstiftning kring personlig assistans, arbetssätt och arbetsmiljö.  Andra skulle vilja ha mer kunskap om funktionsnedsättningar, om kommunikation utan tal och om tunga lyft.

Det handlar om att demokratisera kunskapen

Det är viktigt att den här kunskapen görs lätt tillgänglig, tycker Lars Lööw.

– Det handlar om att demokratisera kunskapen. Ingen ska kunna säga att de inte har haft tillgång till den.

Inlägg taggat med:

Text: Anna Wettergård, 21 januari 2020

Senaste artiklar

Möt stök med stök för tryggare bibliotek 

Rutiner, pyssel, personal och ommöbleringar. Det är några av de verktyg som bibliotek kan ta till för att öka tryggheten. Stök på biblioteken är ett ökande problem. Det yttrar sig…

Arbetsplatser som passar fler

Bra belysning och ljuddämpad miljö – men också tydliga arbetsuppgifter och kompetenskriterier för tjänster som ska tillsättas. Vad är gemensamt för alla de här sakerna? Det kallas UUA – universell utformning av arbetsplatser.   Universell utformning av arbetsplatser är ett projekt med…

”Vi blir alla människor”

På en psykiatrisk vårdavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antalet tvångsåtgärder minskat drastiskt. Samtidigt har sjukfrånvaron bland personalen sjunkit. En nyckel till framgång har varit programmet Safewards, som är till för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Forskning. På vårdavdelningar finns samma problem med hot och våld som på akuten, med skillnaden att patienterna ligger här längre. Nu ska problemen kartläggas i en studie.

Hot och våld på vårdavdelningar

Att hot och våld förekommer på akutmottagningar råder det inget tvivel om, men hur stort är problemet på vårdavdelningar? Det...

Utskrivningsbudskap - hoppfulla meddelanden som utskrivna patienter lämnar till sina medpatienter - är en del av Safewards. Veikko Pelto-Piri säger att programmet handlar om att påverka klimatet på en avdelning.

10 vägar till säkrare psykiatrisk vård

Hoppfulla meddelanden från utskrivna patienter, konkreta metoder för att trappa ner konflikter, och en ”lära-känna-varandra-pärm”. Det är några av de...