Assistansbolagen ska börja betala sina anställdas sjuklön. Det ska sporra bolagen att jobba med arbetsmiljön, så att färre blir sjukskrivna. Det är ett av förslagen i en ny utredning om assistansbranschen.
Nyligen presenterades en statlig utredning med titeln ”Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor”. Utredarna beskriver hur situationen i assistansbranschen ser ut i dag, och lämnar förslag på hur den kan bli bättre.
Arbetsgivaren bör betala sjuklön
En fråga som tas upp är den om sjuklön. I de flesta branscher betalar arbetsgivaren sjuklön om medarbetaren blir sjuk, från den andra till den fjortonde sjukdagen. I assistansbranschen däremot är det kommunen som står för sjuklönen.
– Sjuklönesystemet bygger på en gammal gissning om hur personlig assistans skulle organiseras. Man trodde att det skulle utföras av små aktörer som inte hade möjlighet att finansiera sjuklöner. Men så ser det ju inte ut idag.
Det sade utredaren Lars Lööw under det lunchseminarium, arrangerat av arbetsgivarföreningen KFO, där utredningen presenterades.
Istället, tycker utredarna, borde arbetsgivarna stå för sjuklönen. Det skulle göra dem mer motiverade att skapa en god arbetsmiljö, för att sänka sjuktalen bland sina anställda.
Det finns nämligen arbetsmiljöproblem i branschen. Det rör sig till exempel om tunga lyft, otydliga arbetsuppgifter och utsatthet för hot och våld. Sjukskrivningstalen är relativt höga – även om de inte är lika höga som inom vissa andra vårdyrken.
För att arbetsgivarna ska ha råd med sjuklönen, föreslår utredarna en höjning av den schablonersättning som betalas ut för varje assistanstimme.
Villkor motsvarande kollektivavtalet
En annan fråga som utretts är den om kollektivavtal. Idag har ungefär 95 procent av alla assistenter kollektivavtal.
Men utredarna tycker inte att det räcker. De vill att alla assistenter ska ha villkor som motsvarar kollektivavtalen. Det vill säga rimliga löner, försäkring, pension och övertidsersättning.
Som systemet ser ut idag får alla arbetsgivare lika stor ersättning per assistanstimme, vilket innebär att företag som väljer bort kollektivavtal kan tjäna mer pengar.
– Jag tycker att det är direkt stötande att vissa arbetsgivare kan använda assistenternas pensionspengar för egen vinning.
Lars Lööw sade att förändringen samtidigt kan hjälpa till att minska problemet med oseriösa aktörer i branschen, som skor sig på bidragsbrott.
Socialstyrelsen tar fram en kunskapsbank
Ett annat problem i branschen är brist på kunskap. Ibland är oklart vilka medicinska uppgifter som assistenterna får och bör genomföra. Detta bör Inspektionen för vård och omsorg reda ut, tycker utredarna.
De vill också utveckla den kunskapsbank som finns hos Socialstyrelsen. I framtiden bör den enligt förslaget vända sig till alla parter: assistenter, arbetsledare, assistansanvändare och närstående.
Många i branschen tycker nämligen att de idag saknar kunskap om till exempel lagstiftning kring personlig assistans, arbetssätt och arbetsmiljö. Andra skulle vilja ha mer kunskap om funktionsnedsättningar, om kommunikation utan tal och om tunga lyft.
Det handlar om att demokratisera kunskapen
Det är viktigt att den här kunskapen görs lätt tillgänglig, tycker Lars Lööw.
– Det handlar om att demokratisera kunskapen. Ingen ska kunna säga att de inte har haft tillgång till den.