Checklistor är ett bra stöd i arbetsmiljöarbetet. Nu finns Suntarbetslivs alla checklistor samlade på en sida.
– Vi ville samla och lyfta upp alla våra checklistor och skyddsronder på en lättillgänglig sida. Det har funnits ett behov av och en efterfrågan på det.
Det säger Petra Salino, projektledare på Suntarbetsliv.
Checklistorna på Suntarbetslivs samlingssida ger stöd för att skapa bättre och säkrare arbetsplatser, och de täcker flera områden: den fysiska, digitala, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
De går att använda både vid skyddsronder och vid riskbedömningar. Här finns också en checklista för att kunna se om alla bitar i det systematiska arbetsmiljöarbetet finns på plats, och en checklista som stöd vid introduktion av nyanställda.
Petra Salino säger att de olika listorna både ger stöd i vad man ska göra och hur man ska göra det.
– Här kan man bocka av att man gör det man ska och bör göra. Det gör arbetet mer systematiskt.
Det gör arbetet mer systematiskt
Och nästan alla kan ha nytta av sidan, säger Petra Salino:
– Samlingssidan vänder sig till alla som har arbetsmiljöansvar eller arbetsmiljöuppgifter. Det kan vara chefer, skyddsombud eller HR. Vanliga medarbetare kan naturligtvis också tipsa sin chef om de här checklistorna.
Läs också: Vad är ett skyddsombud?
Kännetecken på bra checklistor
Även Ann-Beth Antonsson, professor emeritus vid KTH, vill uppmana arbetsplatser att använda checklistor:
– Använd dem som stöd i arbetsmiljöarbetet. Det ger bättre resultat än att försöka kartlägga risker efter eget huvud.
Hon berättar att bra checklistor i arbetsmiljöarbete har vissa kännetecken:
- De är anpassade till användaren – en ergonom i företagshälsovården behöver en sak, skyddsombudet en annan.
- De är även anpassade till det arbete som görs på arbetsplatsen – det är lättare att använda checklistan om man känner igen sig i frågorna.
- De synliggör risker, samtidigt som de ger kunskap om lösningar på problem – frågan ska inte vara ”är röken farlig?” utan ”finns det utsug som fångar in farlig svetsrök?”.
- De överför kunskap om god praxis, sätter normer och påverkar attityder.
– Bra checklistor hjälper användarna att skilja allvarliga risker från mindre allvarliga. De ska också gå att anpassa till den egna arbetsplatsen.
Ett argument som brukar framföras mot checklistor är att de kan begränsa tankarna. Att man med en lista i handen riskera att missa annat, som inte råkade stå på listan. Den invändningen håller inte, enligt Ann-Beth Antonsson.
– Man identifierar faktiskt fler risker än med andra metoder. Kvaliteten i bedömningarna blir också bättre.
