Studio Friskfaktor: Så kan ni skapa förändring

Hur gör man för att stärka friskfaktorerna på sin arbetsplats? Den frågan står i fokus för tredje avsnittet av Studio Friskfaktor. Tittarna får bland annat lära sig om beteendeförändringar och hur man genomför dem. Dessutom får de följa med till arbetsplatser som redan kommit en bit på väg.

– Charmen med friskfaktorer är att det är svårt att argumentera emot dem eller inte tycka att de är viktiga, säger Joel Backman, verksamhetschef för Servicecenter i region Västerbotten.

Men hur kan man arbeta med att stärka dem på sin arbetsplats?

Den frågan står i fokus för tredje delen av Studio Friskfaktor, som sändes första gången 20 september.

Den digitala programserien från Suntarbetsliv handlar om sådant som får oss att må bra och prestera väl på jobbet. Det som brukar kallas friskfaktorer.

Forskare har identifierat åtta sådana efter att ha studerat arbetsplatser med låg sjukfrånvaro.

Utgå från forskningen

Utifrån forskarnas definitioner av vad som ingår i de olika friskfaktorerna kan man sedan föra en dialog om hur det ser ut på den egna arbetsplatsen, säger Charlotte Wiberg Wikholm, verksamhetsutvecklare på Suntarbetsliv, i sändningen.

Och i det arbetet är det bra att förskjuta perspektivet från att enbart uppmärksamma risker till att även se – och lära av – det som fungerar väl.

Hon kallar det att arbeta främjande.

– Det skapar ett stort engagemang när man ser att vi faktiskt gör jättebra grejer! Men självklart ska man även titta på det som inte fungerar, säger hon.

Då är det viktigt att hitta ”rotorsaken” till problemen.

– Ställ frågan varför fem gånger. Ofta är vi för snabba att hitta en lösning. Det kanske inte är det första vi kommer på som faktiskt löser problemet, säger hon.

Började med friskfaktorstarten

Några som redan har påbörjat ett arbete för att stärka sina friskfaktorer är serviceverksamheten inom Region Västerbotten.

– Med friskfaktorer blir det ett helt annat sätt att resonera kring saker som påverkar arbetsmiljön säger Michael Persson, verksamhetschef för Internservice.

Processledare Lena Lundqvist berättar hur de kom i gång.

– Vi började med att använda Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorstarten för att bekanta oss med friskfaktorerna, skatta hur starka de är på vår arbetsplats och titta på vad vi redan gör som stärker dem.

Redan efter ett par workshops med ledningen råder det nu stor entusiasm inför att ta arbetet vidare till enhetschefer, skyddsombud och medarbetare.

– Det är bra. Samtidigt är det viktigt att friskfaktorarbetet inte ses som styrt uppifrån, säger Lena Lundqvist.

Hon menar att det är viktigt att arbeta med friskfaktorer på alla nivåer inom en organisation. Men även om själva friskfaktorarbetet är gemensamt, kan det se väldigt olika ut vad man behöver göra på olika ställen, beroende på uppdrag, mandat och så vidare.

Koppling hövlighet – friskfaktorer

Nästa inslag är en intervju med Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap och forskare vid Karolinska institutet.

Han menar att det finns en koppling mellan hövlighet och friskfaktorer – framför allt de friskfaktorer som berör kommunikation och delaktighet.

Innebörden i ordet hövlighet behöver varje arbetsgrupp enas om, säger han. Den egna favoritdefinitionen är att man visar att man bryr sig om andras känslor och behov.

Själv började han intressera sig för ämnet efter att ha tagit del av en studie från ett kanadensiskt sjukhus. Där sjönk sjukfrånvaron med hela 38 procent efter att arbetslagen fått arbeta med frågor kring hur det egna beteendet påverkar andra, och hur man ska göra om någon uppfattas som ohövlig eller utsätts för ohövlighet.

Nyckeln är att tala om hur vi bemöter varandra på den arbetsplatsnivå där det faktiskt har betydelse i vardagen vad man kommer överens om, menar Dan Hasson.

Lägg en god grund för arbetet

Hur gör man då för att framgångsrikt införa nya sätt på en arbetsplats?

Petra Dannapfel, implementeringsforskare Linköpings universitet, talar om betydelsen av att ta sig tid att lägga en god grund för arbetet.

– Det handlar om att vara säker på att förändringen som ska genomföras är den bästa för att uppnå ett önskat läge, säger hon.

– Ofta vill man gå lite fort fram i början, men det är viktigt att ha samstämmighet kring varför förändringen ska genomföras och vilken effekt man vill uppnå. I det arbetet är det angeläget att få med perspektiv från alla som berörs.

Sedan menar hon att man måste vara noga med detaljerna kring vem som ska göra vad, med vem, när, var, hur etc för att få förändringen på plats.

Och för att den ska hålla över tid är det viktigt att följa upp processen, och redan i initialskedet diskutera vem som tar ansvar om den inte går som tänkt.

Samverkan och friskfaktorer hand i hand

För att driva igenom förändringar behöver alla på arbetsplatsen vara med. Därför är det viktigt med samverkan mellan fack och arbetsgivare.

Det menar Christin Granberg, Sveriges kommuner och regioner, och Elin Eos, Vårdförbundet, när de kliver in i studion.

De ingår båda två i Parternas stödteam för samverkan, som kan stötta fack och arbetsgivare lokalt i frågor kring samverkan.

Läs mer: Vad är samverkan?

Ett samverkansavtal sätter spelregler och strukturer för hur samverkan ska se ut. Det skapar också forum där alla medarbetares kompetens kan komma till nytta, säger de.

De menar också att Friskfaktorer och samverkan i mångt och mycket går hand i hand.

– Samverkan bygger på transparens, öppenhet och att du får den information du behöver – vilket också är friskfaktorer, säger Christin Granberg.

Omvänt ser stödteamet också ofta att ett bra friskfaktorarbete resulterar i en bättre samverkanskultur på arbetsplatsen.

Engagerad processledare viktigt

Från folktandvården i Region Örebro län kommer slutligen ett medskick till andra som vill göra samma sak som de framgångsrikt gjort de senaste åren – jobba med sina friskfaktorer.

– Hitta en processledare som du har förtroende för och kan tänka dig att samarbeta nära med den närmaste tiden. Hitta de som verkligen brinner för frågan, säger folktandvårdsdirektör Idakajsa Sand.

Hon menar att det bra ha någon som håller frågan levande och driver på när vardagens alla måsten också ska hanteras.

– Ingen av oss har ju tid egentligen, men jag tror man måste ta sig tiden för att lyckas, säger Mia Fredell, verksamhetschef på Hagakliniken i Örebro.