Fyra personer i ett mötesrum kommunicerar, lyssnar.

Det är en god idé att arbeta med friskfaktorer i för att förbättra arbetsmiljön i en verksamhet. Delaktighet, kommunikation och närvarande chefer är några av de friskfaktorer som det gäller att måna om.

Foto: Maskot / Johnér

Nya perspektiv på friskfaktorer

Utgå från det som får er att må bra på jobbet när ni arbetar med er arbetsmiljö. I en ny kunskapsöversikt kan ni hitta friskfaktorer inom fem olika områden, som alla främjar hälsan på arbetet.

Risker, faror och problem. Det är vad traditionellt arbetsmiljöarbete ofta har fokuserat på. Men det finns mycket att vinna på att istället försöka förstärka det som är friskt och som fungerar.

Ett sätt att göra det är genom att använda friskfaktorer – det vill säga sådant som påverkar arbetsmiljön på ett sätt som främjar hälsa.

Friskfaktorerna är i sig är inget nytt. Redan 2008 tog forskare fram friskfaktorer som utmärker företag med låg sjukfrånvaro. Och några år senare, i ett uppföljande forskningsprojekt, hittade de motsvarande friskfaktorer för offentlig verksamhet. Även om uppdelningen skilde sig åt, så var själva friskfaktorerna ungefär desamma:

  • Närvarande ledarskap med personlig återkoppling till medarbetarna
  • Fortbildning och kompetensutveckling
  • Möjlighet att framföra idéer och kritik
  • Möjlighet att byta arbetsuppgifter
  • Prioritering av arbetsuppgifter när arbetsbelastningen är hög
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete

Friskfaktorerna hittade man genom att studera organisationer med låg sjukfrånvaro, och jämföra dem med organisationer som hade hög sjukfrånvaro.

Magnus Svartengren– Vi bestämde oss för att titta på dem som hade lyckats och som hade låg andel sjukskrivningsfall. Vi lyssnade på ledningen och gjorde många intervjuer med chefer.

Det säger Magnus Svartengren, professor vid institutionen för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studierna. Han fortsätter:

– Vi kom fram till att de som hade en låg andel sjuka hade en bättre systematik inom de här områdena.

Ny rapport från Mynak och AMV

Nu har ämnet återigen blivit föremål för en vetenskaplig djupdykning. Forskare på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket har i en gemensam rapport tagit fram en ny uppsättning friskfaktorer. Det genom att gå igenom och sammanställa kunskaper från tidigare forskning – bland annat från de ovan nämnda forskningsprojekten.

De friskfaktorer som rapportförfattarna hittade delade de upp i fem kategorier. Gemensamt för alla friskfaktorer är att arbetet med dem inte görs av enskilda medarbetare, utan på organisationsnivå.

De är:

  • goda förutsättningar för ledarskap (exempelvis tillgängliga och närvarande chefer med rimligt antal arbetstagare per chef).
  • goda förutsättningar för utvecklingsmöjligheter och lärande (exempelvis lärande mellan arbetstagare och möjlighet till byte av arbetsuppgifter).
  • goda förutsättningar för delaktighet och kommunikation (exempelvis möjlighet för medarbetare att framföra idéer och kritik).
  • goda förutsättningar för arbete med mål och värdegrund (exempelvis tydliga och kända mål samt tydliga roller).
  • goda förutsättningar för strategiskt arbetsmiljöarbete samt arbete med hälsoläge och sjukfrånvaro (exempelvis tillgång till HR och företagshälsovård, samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är tydligt strukturerat i verksamheten).

Även denna gång har Magnus Svartengren varit inblandad i arbetet, genom att bidra med synpunkter på innehållet. Han tycker att den nya rapporten har kommit fram till ungefär detsamma som han och kollegorna gjorde tio år tidigare.

– Man har formulerat friskfaktorerna annorlunda. Det tycker jag kan vara värdefullt; det blir som att titta på ett konstverk från en ny vinkel. Man kan upptäcka något helt nytt.

Svårt att hitta användbara mått

Författarna bakom den nya rapporten hade också som ambition att hitta mått för att kunna ta tempen på en organisation utifrån. Till exempel att man utifrån Statistiska centralbyråns regelbundna arbetsmiljöundersökningar skulle kunna se om en organisation är bra eller dålig på friskfaktorer. Men man hade som krav att måtten skulle gälla den organisatoriska nivån och gå att följa över tid, och man hittade inga mått som var tillräckligt användbara och som fyllde alla krav.

Magnus Svartengren tycker att just det inte gjorde så mycket. Man ska inte ägna sig för mycket åt mätande, menar han.

– Det är inte så intressant att mäta en organisation som en helhet, eftersom de intressanta skillnaderna finns ute på enskilda arbetsgrupper.

De intressanta skillnaderna finns ute på enskilda arbetsgrupper

Men framför allt tycker han att man inte ska fokusera så mycket på målet – det vill säga friskfaktorerna – utan på vägen dit.

– Det finns en fara om verksamheter går direkt på målet och försöker få höga poäng vad gäller friskfaktorerna. Det blir lätt att chefer lär sig att ”svara rätt” i enkäter för att få höga poäng.

Istället bör man se friskfaktorerna som en inspiration. Och de faller oftast på plats av sig själva, när man har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som fungerar. Det handlar inte minst om att arbeta med frågor som gäller organisatorisk och social arbetsmiljö – såsom delaktighet och kommunikation.

– När det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar så har man egentligen täckt in alla de här faktorerna. Men det gäller att få det att sätta rot; att alla processer är på plats som förstärker det bra och minskar det dåliga. Då blir arbetsmiljöarbetet en resurs, snarare än en belastning.

Text: Anna Wettergård, 09 mars 2021

Senaste artiklar

Stötta riskgrupper – få en friskare arbetsplats

Det går att minska sjukfrånvaron i en organisation genom att tidigt fånga upp både medarbetare och arbetsplatser i riskzonen. Nu finns en metod, utvecklad av SKR, för att jobba systematiskt…

Tidiga insatser ger friskare medarbetare

Individuell hälsosupport och ett ambitiöst chefsstöd. Det är två tidiga insatser som har hjälpt Botkyrka kommun att få ner sjukfrånvaron bland de anställda – med 7000 dagar. För några år…

Fem tips från en uppskattad enhetschef

Enhetschefer är en yrkesgrupp som på många sätt bär upp verksamheten. En uppskattad enhetschef är Anna-Maria Bonskog, som leder den kommunala hemsjukvården och rehabiliteringen i Färgelanda. Det gör hon så…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?