Förskollärare, undersköterskor och måltidsassistenter – det fattas personal till många yrken i kommuner, regioner och kommunala bolag. Hur ska de här organisationerna få det att gå ihop? En bra början är att dela med sig till varandra av goda exempel – något som testades i stor skala på ett möte den 8 november.
Den 8 november bjöd arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona in till en heldag om kompetensförsörjning i välfärdsyrken, i en stor lokal i Münchenbryggeriet i Stockholm.
Kaffe och ostsmörgåsar hade dukats upp i salen på morgonen när nästan tvåhundra personer från hela Sverige samlades. Lika många till deltog digitalt på konferensen. De inbjudna var förvaltningschefer, hr-ansvariga och andra med ansvar för arbetsmiljö och verksamhetsutveckling.
Använd anställda till rätt saker
Kompetensförsörjning handlar inte bara om att få fler anställda. Man behöver också använda de medarbetare man har till rätt saker, något som inte alltid är så lätt. Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR gav några exempel på hur det kan se ut idag:
En läkare träffar patienter 15 timmar i veckan
– En läkare träffar patienter i snitt ungefär 15 timmar i veckan av sin arbetstid. En sjuksköterska i hemsjukvården lägger 18 procent av sin arbetstid på sina patienter. Vad har vi dragit på oss för administrativ börda egentligen?
En annan stor utmaning är bristande språkkunskaper hos många anställda. Det berättade Caroline Ohlsson, avdelningschef på SKR:
– En stor del av arbetskraften i välfärdsyrken är utrikes födda. Vi behöver jobba mer med språket, bland annat med hjälp av språkcoacher.
Äldreomsorgen är nog den bransch som har störst problem med att få personal med rätt kompetens, menade Bodil Umegard, sektionschef på SKR.
Man kan inte rekrytera sig ur det här.
– Man kan inte rekrytera sig ur det här. Vi måste helt enkelt hitta nya lösningar.
Jobba systematiskt med lärande
Ett sätt kan vara att jobba mer systematiskt med lärande för den personal man redan har. Andreas Wallo, professor på Linköpings universitet, forskar om ledarskap. Han ställde några uppmanande frågor till konferensens deltagare:
– Följer ni upp effekter av det arbete ni gör med kompetensförsörjning? Vem tar ansvar för vad som händer när en medarbetare kommer tillbaka efter en kurs?
Många chefer behöver lära sig mer om hur man jobbar med lärande, tyckte han.
Testa utvecklingssamtal i team
– Testa utvecklingssamtal i team och på avdelningsnivå, så att kompetensutveckling inte bara blir en individfråga. Och mät effekterna av det ni gör inom kompetensutveckling. Siffror är viktigt!
Andra exempel på hur man kan komma till rätta med resursbristen är att digitalisera och automatisera fler arbetsuppgifter. Flera kommuner arbetar också med att fånga in personer som står lite längre bort från arbetsmarknaden.
Skellefteå kommun prövar nya metoder
Skellefteå kommun testar just nu flera av de här vägarna. Där har den nya batterifabriken Northvolt skapat tusentals arbetstillfällen, och flera tusen personer kommer att flytta dit inom bara några år. Då måste kommunen också växa med till exempel skolor, omsorg, kollektivtrafik. Och alla behövs, även de som inte har en formell utbildning.
Kommunen testar därför bland annat ett nytt sätt att samarbeta mer om arbetskraften.
Det är ont om folk inom måltidsenheter, på förskolor och för städning. Nu har de tre verksamheterna tillsammans anställt ett 30-tal personer som så kallade resurspersoner. Ett par av dem kommer direkt från gymnasiet, andra är nyanlända.
Istället för att vara timanställda inom en av de här verksamheterna får de en provanställning på heltid under sex månader för att testa att jobba inom alla tre. En coach fungerar som både arbetsledare och som stöd för att ta reda på vad som kan passa dem framöver.
Efter de sex månaderna kommer flera av dem troligen att tillsvidareanställas. Andra får hjälp att hitta en vidareutbildning för att kunna fortsätta inom någon av de tre arbetena.
Uppmanar fruarna att söka jobb
Det kommer också att behövas många nya bussförare i Skellefteå kommun de närmaste åren. En del av lösningen på det handlar om mångfald, menar Marie Larsson, vd för Skellefteå buss:
Varför skulle inte kvinnor från utomnordiska länder kunna köra buss?
– 70 procent av våra anställda kommer från utomnordiska länder. Men de allra flesta är män. Alla kan bidra. Varför skulle inte kvinnor från utomnordiska länder kunna köra buss? Nu planerar vi för särskilda informationsträffar för den här gruppen.
Bussbolaget uppmanar också sina manliga anställda att prata med fruar och andra kvinnliga släktingar och bekanta, om att det behövs fler kvinnliga busschaufförer.
Bra med alla tips
Under dagen fick deltagarna ta del av många fler exempel på kommuner, regioner och kommunala bolag som hittat lösningar för sin kompetensförsörjning. De kan man läsa mer om i en faktaruta nedanför artikeln.
En mycket användbar konferens tyckte Rebecca Grebestam, Camilla Estlind och Sofia Everhall, som alla tre jobbar inom hr på Knivsta kommun. Suntarbetsliv fångade dem på väg ut från lokalen efter en sista gemensam samling för alla deltagare.
– Det här har varit jättebra. Vi har fått med oss många bra tips på hur man kan göra. Och det är tydligt att vi inte är ensamma – alla har samma utmaning, sa Sofia Everhall.
