Natasa Hodzic Jansson och Nichapan Ekner står i köket och tittar mot kameran

Valideringen är viktig för att förskolekockarna ska bli sedda som professionella medarbetare. Det tycker både förskolestrategen Natasa Hodzic Jansson och kocken Nichapan Ekner.

Foto: Anna Wettergård

Så fick förskolekockarna självkänsla och gemenskap

En investering i personalens självkänsla, trivsel och arbetsmiljö. Så beskriver Natasa Hodzic Jansson satsningen på att validera förskolekockars kunskaper. Valideringen gör att kockarna får papper på sin kompetens, även om de till exempel har utbildat sig i ett annat land.

På Ribegårdens förskola i Kista är det lugnt och tyst. Klockan är ett så barnen vilar fortfarande middag – men snart är det dags för mellis. I förskolans kök rör sig förskolekocken Nichapan Ekner vant runt. Inför mellanmålet lastar hon upp mjölkpaket, bröd och påläggstallrikar på blåa serveringsvagnar.

– Jag har jobbat 14 år som kock här i Sverige, både på restaurang och förskola. I grunden är jag ekonom, men jag har också en kockutbildning från Thailand.

Fram till nyligen var Nichapan Ekner anställd som köksbiträde, men numera kan hon officiellt titulera sig kock. Det efter att hennes kunskaper och hennes utländska utbildning har blivit validerade av Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.

Satsning på förskolemåltider

Det var förskolestrategen Natasa Hodzic Jansson som höll i valideringen. Hon berättar om bakgrunden till stadsdelens arbete med valideringar:

– För två år sedan valde stadsdelen att göra en stor satsning på förskolemåltider. Det visade sig att många av kockarna som hade jobbat i köket i många år inte hade utbildning på pappret, utan var anställda som köksbiträden.

Därför började man resan mot att höja kockarnas status. Först blev Natasa Hodzic Jansson certifierad som validerare, av branschorganisationen Visita. Sedan kunde hon börja validera. Hittills har sex av totalt 25 förskolekockar gått igenom processen.

– Innan valideringen gör vi en lång intervju där vi pratar om deras arbete och deras framtidsplaner. Efter det gör vi en två veckor lång skuggning, där jag tittar på hur de förbereder och lagar mat, hur de beställer, städar och så vidare.

Om allt går bra så får personen officiellt titeln kock, och ett dokument som bevisar att hen har en kompetensnivå som motsvarar en gymnasial yrkesutbildning.

– Det har lett till ett större engagemang, en större yrkesstolthet och färre sjukskrivningar.

Professionella kollegor

En annan positiv sak är att förskolekockarna nu – mer än tidigare – ses som en i gänget på förskolan.

– Tidigare var kockarna ganska ensamma, men nu ses de som professionella kollegor. Numera är de med på arbetsplatsträffar och föräldramöten, precis som resten av förskolepersonalen, säger Natasa Hodzic Jansson.

Nichapan Ekner är väldigt glad över att ha fått sina kunskaper på papper.

– Det har varit en dröm. Min status har lyfts och pedagogerna litar på mig på ett helt annat sätt nu.

En annan fördel med arbetssättet är att det visar på var i stadsdelen det finns personal som behöver kunskapslyft.

– Jag börjar inte med valideringen om jag inte tror att personen kommer att klara det. Alla kan till exempel inte näringsberäkna mat eller beställa varor på nätet, och då behöver de lära sig det först. I så fall får arbetsgivaren reda på det, säger Natasa Hodzic Jansson.

I slutänden är förhoppningen att hela personalstyrkan ska få möjlighet att valideras. Och intresset är stort.

– Ja, alla vill göra det, säger Nichapan Ekner.

Natasa Hodzic Jansson och Nichapan Ekner plockar fram mjölk på ett serveringsbord

Nichapan Ekner förbereder dagens mellis, och förskolestrategen Natasa Hodzic Jansson hoppar in och hjälper till. De har tillbringat många timmar i köket tillsammans under den två veckor långa skuggningen.

Nätverk för kockarna

En annan del av stadsdelens satsning på förskolekockar är att de har skapat ett nätverk. En gång i månaden träffas alla förskolekockar fysiskt, och varje måndag har de ett digitalt möte. Utöver det har de också en aktiv chattgrupp.

– Nätverket är jättebra. Tidigare delade vi aldrig idéer med varandra, men nu lär vi oss av varandra hela tiden.

I nätverket delas sådant som idéer på inköp, recept, sätt att laga mat och projekt som ”måltidens dag”. De pratar också om ekonomi, matsvinn och hållbarhet.

– Och ibland delar vi med oss av våra misslyckanden – vi kanske skickar in en bild i chattgruppen på en maträtt som blev totalt misslyckad. Då kan vi skratta tillsammans, det är också bra, säger Nichapan Ekner.

En viktig investering

Pengarna till arbetssättet kommer från ett omställningsstöd. Natasa Hodzic Jansson ser det hela som en viktig investering.

– Det är viktigt att satsa på medarbetarna om vi vill att de ska jobba länge. Vi investerar i deras arbetsmiljö, hälsa, trivsel och vidare.

Och rektorerna har varit väldigt positiva, berättar hon.

– De får en stämpel på att de har en validerad kock på förskolan; det blir som en kvalitetssäkring även för dem.

Louise Mehdipoor, rektor på Ribegårdens förskola, håller med:

– Dels ger det ett självförtroende till våra kockar, och dels möjligheter till fortsatt karriär. Så det är superbra att den här möjligheten finns!

Text: Anna Wettergård, 07 november 2022