Artificiell intelligens och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter i kommuner och regioner. Men det saknas forskning om hur det påverkar arbetsmiljön, visar en ny kunskapsöversikt. Här finns tipsen om vad man bör tänka på innan man inför den nya tekniken.
Artificiell intelligens, AI, är datorprogram som härmar mänsklig intelligens och beteende. Ofta är det program som är självlärande och kan förbättra sig själva. Men det kan också vara att de förstår språk eller analyserar bilder.
– Programmeringstekniken är gammal men vi har fått mycket större och snabbare datorer. Det gör att vi kan ta fram program som letar efter mönster och som kan utveckla sig själva.
Det förklarar Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion och ansvarig forskare bakom den nya kunskapsöversikten.
Översikten har givits ut av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Robotar är datorprogram eller rörliga maskiner som utför komplicerade och automatiserade arbetsuppgifter. Ofta med hjälp av AI.
Används i många verksamheter
AI och robotar används i många verksamheter inom kommuner och regioner. En översikt som Socialstyrelsen gjorde 2019 visade att AI användes på 59 olika sätt i svensk vård och omsorg. Ett hundratal nya användningar väntade på att testas eller införas.
I socialtjänsten fattar robotprogram beslut om försörjningsstöd. Sådana datorprogram används också för exempelvis lönehantering, för att svara på frågor från kommuninvånare och felanmälningar.
AI och robotar kan både förbättra och försämra arbetsmiljön. Monotona arbetsmoment kan tas över och effektiviseras av teknik. Rörliga robotar hjälper till vid exempelvis sjukhusstädning.
Vissa kirurger har jättestor nytta av att ta hjälp av robotar vid operationer
I vården används robotar också vid operationer. Men kunskapsöversikten visar att robotarna kan leda till sämre ergonomi och kroppsliga problem hos kirurger.
– Vissa kirurger har jättestor nytta av att ta hjälp av robotar vid operationer medan andra inte alls har det, säger Åsa Cajander.
Kan påverka på många vis
Arbetsroller och arbetsuppgifter påverkas när maskiner tar över det som människor gjorde innan. Det kan leda till säkerhetsproblem. AI och robotar kan också påverka arbetsengagemang, känslan av kontroll och yrkeskompetensen.
Inom vården används bildanalys med hjälp av AI. Läkaren får en rekommendation utifrån en datoranalys av en bild om att exempelvis en prick på huden kan handla om cancer.
– Då riskerar den kompetensen att gå förlorad hos kommande generationer av läkare och man förlitar sig på systemet, säger Åsa Cajander.
Ett annat exempel är när den automatiserade handläggningen inom socialtjänsten gör att socialsekreterare inte förstår varför systemet fattat ett visst beslut. Det kan skapa stress och socialsekreterarna kan då inte heller förklara för klienterna varför beslutet fattats.
AI och robotprogram kan också orsaka en allmän teknikstress.
– Det blir mer datortrassel ju mer automatisering vi får. Och vi vet ju alla hur stressande det kan vara, säger Åsa Cajander.
Saknas forskning om påverkan på arbetsmiljön
Innan man inför AI eller en robotiserad tjänst i sin verksamhet är det viktigt att tänka igenom vad tekniken ska hjälpa till med och vilka problem som kan uppstå. Den nya kunskapsöversikten visar att det finns väldigt lite forskning om hur AI och robotar påverkar arbetsmiljön. Forskarna drar dock några slutsatser utifrån tidigare forskning kring digitalisering och automatisering i arbetslivet.
De betonar att vi behöver en helhetssyn och inte bara se till tekniken. Vi behöver se till samspelet mellan människa, teknik och organisation.
– Stora organisationer som vården är uppdelade på it, vård, hr och så vidare. Här behöver man titta mycket mer på samspelet. Hr-avdelningarna har idag väldigt lite att göra med digitalisering trots att de har en kompetens som behöver komma in där, säger Åsa Cajander.
Hon menar att vi behöver mer forskning om hur tekniken påverkar arbetsmiljön. Varför man inte gjort sådan forskning hittills kan ha flera orsaker.
Arbetsmiljö prioriteras ner, till förmån för teknik
– Vi har en allmän teknikoptimism i samhället som gör att arbetsmiljö prioriteras ner till förmån för teknik, säger Åsa Cajander.
Hon pekar också på att traditionella värderingar av manligt respektive kvinnligt kan spela in. Arbetsmiljö kan betraktas som ett kvinnligt område eftersom det handlar om omhändertagande.
– Teknik är manligt kodat och kan därför lätt få mer uppmärksamhet, säger hon.
