Digital teknik spar tid på Tre stiftelsers äldreboenden. Merve Sarac, till höger, skriver in på en Ipad vilka mediciner de boende nyss fått. Till vänster Jessica Bendix, e-hälsocoach.

Foto: Anna Rehnberg

Här blir de trygga med digital teknik

På Tre Stiftelsers äldreboenden i Göteborg pågår ett e-hälsoprojekt. Målet är att alla ska känna sig säkra i användningen av den digitala teknik som finns på arbetsplatsen. E-hälsocoachen Jessica Bendix håller i trådarna.

Frukosten på Vegahusens äldreboende är över, hyresgästerna har återvänt till sina lägenheter, kvar dröjer en svag doft av kaffe. Timvikarien Merve Sarac knappar in vilka mediciner de boende har fått på en I-pad som sitter på köksskåpet. Hur går det, undrar Jessica Bendix.

– Det är lätt och sparar mycket tid, säger Merve.

Hon beskriver hur hon som vikarie kan markera på det digitala schemat i mobilen vilka pass hon är tillgänglig.

– Det är väldigt bra, instämmer Jessica. På så vis slipper man ringa runt till tio vikarier som kanske inte kan.

Frigör tid för personalen

Den tekniska utvecklingen sker snabbt. I en framtid där det väntas bli brist på kompetent personal inom vården kan robotar och andra tekniska, digitala hjälpmedel frigöra tid för personalen. Tid som de kan ägna åt hyresgästerna i stället för åt pappersarbete och tunga monotona uppgifter som att tvätta, stryka, vika tvätt och städa.

På Vegahusen har de redan idag mycket digital välfärdsteknik.

– Vi har till exempel robotdammsugare och digital teknik för att dokumentera vårt arbete, som digital medicinsignering och schema, berättar Jessica Bendix, specialistundersköterska.

Ska höja den digitala kompetensen

Från och med den första april kan hon dessutom titulera sig e-hälsocoach och projektledare. Jessica leder nämligen Tre Stiftelsers projekt Kompetenslyft e-Hälsa, där Vegahusen ingår. Det syftar till att höja den digitala kompetensen hos personalen på cirka 380 personer samt timvikarierna. Merve och Jessica är överens om att den nya digitala tekniken är bra på många sätt. Det förutsätter dock att man vet hur den ska användas.

Det är viktigt att alla lär sig att vara trygga med den digitala tekniken.

– Om man inte förstår den digitala tekniken kan det skapa frustration och stress vilket är en av de största orsakerna till ohälsa. Att förebygga stress genom att höja den digitala kompetensen kan bidra till lägre sjuktal, tror Jessica.

Ibland får hon höra kommentarer som ”Jag är ingen teknisk människa” eller ”Jag förstår mig inte på sånt där”.  Men man behöver inte vara teknisk av sig för att kunna använda digital teknik, menar Jessica.

–  Jag är självlärd. Funkar det inte när jag trycker på en knapp så trycker jag på en annan, säger hon och skrattar.

Vill stärka medarbetarna

Att hon dessutom är orädd och mycket intresserad av ny teknik har förstås påskyndat hennes lärande. Hon är dock väl medveten om att alla inte delar detta intresse.

–  Det är viktigt att alla lär sig att vara trygga med den digitala tekniken, anser Jessica.

Vården nyttjar bara de digitala hjälpmedlen till 50 procent, främst på grund av bristande kunskap. Det visar en rapport från Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd. Det är en siffra som Johan Rindeborg, administrativ chef och tekniskt ansvarig på Vegahusen, tror stämmer även för Tre Stiftelser.

–  Rapporten formulerade det vi kände, att medarbetarna upplever att de inte riktigt har koll på digital teknik, säger Johan.

–  Vi vill stärka medarbetarna och ge dem ökat självförtroende i tillämpningen av välfärdstekniken, fortsätter han.

Teknikombud stöttar

För att åstadkomma detta har man alltså startat Kompetenslyft e-Hälsa. Till sin hjälp har Jessica ett antal teknikombud, undersköterskor som gått specialistutbildning i välfärdsteknik. Ett av teknikombuden är undersköterskan Rizette da Luc.

– Den nya tekniken för med sig många fördelar och påverkar arbetsmiljön till det bättre, men vi har fortfarande personal som inte äger en modern mobiltelefon och inte vet hur man skickar e-post. Satsningen på kompetenshöjning behövs, anser hon.

Steg ett är att kartlägga behovet av utbildning inom digital kompetens.

–  Jag kommer att skicka ut en enkät till samtliga medarbetare inklusive timvikarierna, där de får uppskatta sina egna kunskaper, säger Jessica.

Alla får den utbildning de behöver

Därefter kommer hon att sammanställa och föreslå vilka insatser som behövs på individuell basis. I arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder har Jessica stöd av enhetscheferna på respektive avdelning samt av det tekniska rådet, där ledningen, IT-avdelningen och några av de specialistutbildade undersköterskorna är med. Det är sedan enhetscheferna som ansvarar för att höja kompetensnivån i enheternas teknik i samarbete med teknikombuden.

–  Det känns rätt att utgå från medarbetarnas individuella behov. Vi har inte ett program som alla ska pressas igenom, säger Johan Rindeborg.

Jessica Bendix, undersköterska och e-hälsocoach, håller i Kompetenslyft e-Hälsa på Tre stiftelsers äldreboenden. Hon får stöd av flera teknikombud, bland annat Rizette da Luc, och Johan Rindeborg, administrativ chef och tekniskt ansvarig.

Veckans surfcafé för hyresgästerna

Det är inte bara personalen som behöver lära sig den digitala tekniken, det vill även många av hyresgästerna på den somatiska enheten. I Vegahusens bibliotek pågår veckans surfkafé. I en grön liten soffa sitter den boende Ztina Vierung och aktivitetsledaren Rosita Pallvid med en laptop framför sig. Ztina vill hitta information om Rättvik dit hon ska resa och Rosita visar hur hon kan söka i google.

–  Åh så bra, säger Ztina och lutar sig ivrigt närmare skärmen.

Hyresgästernas användning av mobiltelefoner, paddor, laptops och digital tv ökar stadigt.

–  I dag är det vanligt att de äldre har mobil och dator med sig när de flyttar in, säger Jessica.

–  Jag mejlar, deklarerar, söker på okända telefonnummer som ringer till min mobil och tittar på serier på paddan, säger Margaretha Ingman, 90 år.

Margaretha har varit med på surfkaféet sedan Jessica och Rosita startade det 2015.

På Tre Stiftelser är man ofta tidigt ute med det senaste inom digital teknik.

–  Jag tror det är en viktig konkurrensfördel att fortlöpande utbilda personalen inom välfärdstekniken vi använder för att vara attraktiva både som arbetsgivare och för potentiella hyresgäster, avslutar Jessica.

Text: Anna Rehnberg, 13 augusti 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Sjukhus med koll på medarbetarnas hälsa

Två gånger per år gör cheferna på medicin- och akutverksamheten på Mölndals sjukhus hälsogenomlysningar, med stöd av HR och företagshälsovården. Då skapar de sig en bild av medarbetarnas hälsa. Genomlysningarna…

Anpassa arbetet med dialog

Alla arbetsgivare har ett ansvar enligt lag att anpassa arbetet för medarbetare som riskerar att bli sjukskrivna, och för sjukskrivna som ska tillbaka i arbete. Men hur gör man? Nu…

Rektorerna i Vårgårda tar hjälp av Chefoskopet

Chefoskopet kan bli första steget mot en förändring - det menar rektorn Thomas Stenseker Larsson. I Vårgårda har han och hans kollegor använt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet för att kartlägga sin…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

”Vi vill rusta chefer”

Det går att rusta chefer, så att de kan förebygga psykisk ohälsa hos sina medarbetare. Till stor del handlar det...