Kommunpolitikernas beslut påverkar hur det är att vara chef i en kommun. Nu startar ett forskningsprojekt om politikens roll för cheferna. Kan den också vara en friskfaktor?
– Det är helt uppenbart att politiken påverkar de kommunala chefernas möjligheter att göra sitt jobb, säger Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Hösten 2024 drar han igång ett forskningsprojekt om politikens betydelse för chefernas arbetsmiljö.
När man pratar om hur chefer är i kommunal verksamhet så handlar det ofta om chefen som individ. Är chefen bra eller dålig? Men vad som avgör om en chef gör ett bra jobb handlar inte särskilt mycket om sådana egenskaper. Det handlar framför allt om chefens förutsättningar att göra ett bra jobb, berättar Thomas Andersson.
Politiken påverkar de kommunala chefernas möjligheter att göra sitt jobb.
Thomas Andersson, professor i företagsekonomi
Det kan handla om hur många medarbetare chefen har, vad chefen själv kan påverka och att chefen får ägna mycket tid till att vara administratör istället för att leda.
Politiken sätter mål och fördelar pengar
I kommunal verksamhet spelar politiken en viktig roll för strukturen runt en chef. Politiken är till exempel en del av ledarskapet i en kommun.
– Det är politiken som sätter mål och fördelar pengar.
Cheferna får sedan anpassa sig efter de förutsättningar som politiken ger.
– Naturligtvis är det frustrerande för en kommunal chef att å ena sidan förväntas ta ansvar för jättemycket och å andra sidan inte kunna påverka särskilt mycket.
Men det är inte bara den kommunala politiken som spelar roll för chefernas förutsättningar, berättar han vidare. Även utspel och beslut på nationell nivå har betydelse.
Men nu ska alltså Thomas Andersson och doktoranden Johanna Frödelius under tre år forska om på vilket eller vilka sätt politiken kan vara en möjlig organisatorisk friskfaktor för kommunala chefer. De ska leta efter hur politiken kan bidra till en arbetsmiljö där cheferna kan göra ett bra jobb, trivas och stanna kvar. Hur ser det ut när det fungerar bra mellan politiken och cheferna?
Så påverkas cheferna av politiken
Chefer i tre kommuner i Skaraborg ska vara med i studien. Den första kommunen är spikad och klar: Skara. Cheferna som de ska intervjua arbetar inom skola och omsorg, men också inom tekniska förvaltningen för att få en balans mellan verksamheter som är kvinnligt och manligt dominerade.
Cheferna får berätta med egna ord om sina upplevelser av hur politiken kan påverka arbetet och arbetsmiljön både positivt och negativt.
– I den första kommunen, Skara, vill vi få en känsla för huvudfrågorna. Sen går vi vidare till nästa kommun och då ser vi om det vi fick fram i Skara var specifikt för dem eller om det visar sig vara på samma sätt i nästa kommun.
Därefter fortsätter forskarna till cheferna i en tredje kommun, för att se vad det ger.
Thomas Andersson förväntar sig att de kommer att få luska lite för att få fram hur det ser ut när det fungerar bra.
– Vi kommer säkert att få höra många eländeshistorier om hur man som chef inte har tid eller resurser.
Politiker blir också intervjuade
De ska också intervjua olika stödfunktioner runt cheferna, som till exempel hr och IT.
Även politiker ska med i forskningen.
– Vi vill även prata med kommunpolitikerna. Då kan vi förstå mer om hur cheferna och politiken påverkar varandra.
Forskarna ska också göra så kallad deltagande observation. Med det menas att forskaren är med och lyssnar ”som en fluga på väggen” vid olika möten och i andra sammanhang där politiken kan tänkas påverka chefens arbetsmiljö.
För att förstå mer och få en större bild kanske de även kommer att intervjua skyddsombud som finns nära cheferna.
Thomas Andersson räknar med att de ska göra minst 20 intervjuer per kommun, men även följa chefer i deras vardag.
Ny kunskap om chefers förutsättningar
Forskningsprojektet börjar inte från noll. De fortsätter på den stig som det stora forskningsprojektet Chefios redan trampat upp. Chefios handlade om chefernas organisatoriska förutsättningar, men tog inte upp politikens betydelse. Resultaten från Chefios lade grunden till Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet.
Relationen mellan politiken och myndigheter har gamla anor. Thomas Andersson beskriver det som att politiken sysslar med vad det är som ska göras medan tjänstemännen, som till exempel kommunala chefer, har rollen att ta reda på hur det ska göras. Det är tjänstemännen som ska förverkliga de politiska besluten. Mellan de två uppgifterna kan det finnas ett stort avstånd.
Ett sådant avstånd mellan politik och administration beskrivs som ett ideal i västerländsk demokrati, men Thomas Andersson pekar på studier som visar att det också har nackdelar. Politiker och chefer i offentliga organisationer borde i själva verket vara involverade i varandras arbete och påverka varandra i hög grad, anser han.
Dialogen kan vara en nyckelfaktor. Att politiken är inkännande och lyssnar på cheferna.
Men ibland försöker man hålla ett överdrivet avstånd mellan politiken och verksamheterna. Det kan bli problematiskt, menar Thomas Andersson, eftersom politiken inte alltid kan så mycket om detaljerna kring hur ett beslut kan bli verklighet.
Men om det finns en dialog kanske gapet kan överbryggas.
– Dialogen kan vara en nyckelfaktor. Att man från politiken är inkännande och lyssnar på cheferna.
På en del ställen hittar också politiken och cheferna fram till en dialog.
– När man äntligen tycker att man har hittat varandra, så blir det val igen. Det där kan bli lite hattigt för cheferna, men det är en del av det demokratiska systemet.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Jag hoppas att den ska ge en aha-upplevelse om att politiken spelar roll för chefers arbetsmiljö. Vi vill fånga situationer när det fungerar bra och mejsla fram hur förutsättningarna ser ut då.
