Friskfaktorer har på senare år seglat upp som ett sätt att arbeta främjande för bättre arbetsmiljö. Men hur kan man mäta vad det är som gör att en organisation och dess medarbetare mår bra? Det ska forskare nu ta reda på.
– Vi hoppas kunna bidra till att man förstår mer om vad som bidrar till organisationshälsa, säger Jens Wahlström, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Med god organisationshälsa menas att en arbetsplats har låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa hos medarbetarna.
Tillsammans med Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin vid Institutet för stressmedicin, ISM, leder han forskningsprojektet Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö – MORFAR-projektet.
Verktyg som mäter organisationshälsa
– Målet med forskningen är att ta fram ett praktiskt stöd för att mäta organisationshälsa, säger Jens Wahlström.
Målet med forskningen är att ta fram ett praktiskt stöd för att mäta organisationshälsa.
Jens Wahlström, docent vid Umeå universitet.
I studien ska de använda en för arbetsmiljöområdet ny metod. Den går förenklat ut på att man tittar efter mönster i data och undersöker vad som händer när man lägger ihop variabler på olika sätt.
Med hjälp av metoden ska de analysera material som redan finns i många kommuner och regioner: medarbetarundersökningar och uppgifter om personalomsättning och sjuktal.
– Vi ska ta reda på om det går att nyttja data i medarbetarundersökningarna på ett strukturerat sätt för att mäta organisationshälsa. Vi tror att de flesta redan fångar upp den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i medarbetarundersökningen. Men vi kanske kommer att föreslå att de dessutom lägger till ytterligare två frågor, säger Magnus Åkerström.
Metoden kan också bli ett stöd för att systematiskt mäta och följa organisationshälsa över tid.
Om det visar sig att metoden fungerar hoppas forskarna att den ska hjälpa kommuner och regioner att kunna prioritera de verksamheter och arbetsplatser som har störst behov av stöd för att få bättre organisationshälsa.
– Förhoppningen är att den här metoden, när den är testad och klar, ska finnas i något slags verktyg som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet och bidra till ökad organisationshälsa i offentlig sektor.
Då blir det ett praktiskt stöd till chefer, skyddsombud, hr och andra roller.
Testar metoden i Borås
Borås stad är med i forskningen genom att de bland annat ger forskarna tillgång till data från medarbetarundersökningar, personalomsättning och sjukfrånvaro från åren 2021-2023.
– Borås har verksamheter med god organisationshälsa. Nu ska vi undersöka vilka friskfaktorer eller andra variabler som de har på plats där, säger Jens Wahlström.
De vill också undersöka om det är samma friskfaktorer som är viktiga för alla verksamheter. Eller om några friskfaktorer kanske är bättre än andra att börja med.
– Kanske har vissa friskfaktorer större betydelse för organisationshälsan i äldreomsorgen medan andra påverkar mer inom den tekniska förvaltningen, säger Magnus Åkerström.
Det kan också visa sig att varje verksamhet behöver sin unika kombination av friskfaktorer för att nå god organisationshälsa, fortsätter han.
– Vi ska försöka få fram som ett slags fingeravtryck på arbetsplatser med organisationshälsa. På det sättet vill vi hitta vilken uppsättning eller kombination av faktorer som förklarar skillnaden mellan att ha och inte ha organisationshälsa.
Jag hoppas att resultatet kan visa på vikten av att sätta fokus på organisatoriska friskfaktorer.
Magnus Åkerström, docent vid Institutet för stressmedicin, ISM.
Men de ska inte undersöka om det är ett effektivt arbetssätt att utgå ifrån friskfaktorer.
När de har fått kläm på metoden ordentligt och övat i Borås, ska den även testas på två andra kommuner och två regioner.
Vill se fokus på organisation
I dagsläget finns det begränsat stöd gällande vilka friskfaktorer som man ska prioritera när man inleder ett sådant arbete, fortsätter han.
– Jag hoppas att resultatet kan visa på vikten av att sätta fokus på organisatoriska friskfaktorer. Det har varit för mycket fokus på individen, säger Magnus Åkerström.
Vad betyder stödet från Afa Försäkring?
– Det är roligt att Afa Försäkring prioriterar pengar till forskning som ligger nära användaren och lyfter upp arbetsmiljöarbetet på organisatorisk nivå, säger Magnus Åkerström.
– Det känns jättekul att vi kan vara med och bidra till bättre organisationshälsa och friskare arbetsplatser, och på så sätt öka attraktiviteten i de här viktiga samhällsfunktionerna, säger Jens Wahlström.
Fotot på Magnus Åkerström är taget av Turid Oom.
