Här har friskronder skapat arbetsglädje

Från fokus på risker till fokus på det friska och positiva. Efter flera års strukturerat ”arbetsglädjearbete” med friskronder har ett nytt mindset satt sig på Nydala förskola. Och resultaten är fantastiska.

Arbetsglädje? Nä, långt därifrån. Benedetta Morise funderade på att lämna yrket. Hon trivdes inte, sjukfrånvaron var hög och stämningen var negativ. Även från henne själv.

Flera år senare är hon kvar i yrket på samma förskola. Och hon utstrålar arbetsglädje. Ja, inte bara hon, utan även kollegorna Hamid Jabir och Stefan Ljung.

– Vi har ändrat vårt tankesätt. Det har varit avgörande för mig. Att tänka positivt, se möjligheter och hitta lösningar har varit viktigt både i arbetslaget och för mitt privatliv, berättar Hamid.

Vad var det som hände? Hur skapade och befäste förskolan ett nytt mindset?

Det här är historien om en nytänkande ledningsgrupp och förskolerektor. Om friskronder och systematisk arbetsglädje. Och om hur jobbet kan främja hälsa och personlig utveckling.

Hjälpa hjärnan byta bana

I en låg röd tegelbyggnad vid en stor grön park i det mångkulturella bostadsområdet Nydala i Malmö ligger Emilhuset och Idahuset. De utgör Nydala förskola. Här finns 35 anställda och 154 barn fördelade på åtta avdelningar.

När Gezim Isufi för knappt tio år sedan blev rektor för Nydala förskola och två andra förskolor tog han med sig ett hälsofrämjande synsätt. Han ville fokusera mer på det positiva och de värden det kunde föra med sig.

– Ledarskapet måste vara tydligt och skapa en positiv miljö där människor vågar visa vem de är och vad de kan. Jag ville fånga upp olika situationer där vi hade det bra. Men det krävde ett nytt tankesätt, berättar han.

Vår hjärna styr oss gärna mot det vi behöver skydda oss mot, menar Gezim.

– Våra arbetsplatsträffar handlade tidigare mycket om klagomål. Vi ersatte hälften av klagomålen med önskemål i stället. Då började vi träna oss på att se även saker som fungerar. Det gäller att skapa en balans mellan det som upplevs som svårt och det som är friskt och hoppfullt. Har vi ett hoppfullt mindset kan vi lära av det som inte fungerar, säger han.

Friskronder och systematisk arbetsglädje

Helt lätt har det inte varit. De som var ovana kunde bli frustrerade. ”Vi kan inte bara prata om det positiva!” Det har tagit tid. Och det har krävt ett strukturerat arbetssätt.

Riktig fart tog det när verksamheten införde friskronder. Rektorn hade fått mejl av en förälder. Klagomål, tänkte han först. Men det var beröm för personalens fina arbete med barnen. Det blev en tankeställare. Det fanns dokument för att fånga upp klagomål men inga sätt att fånga det positiva.

– Vi behövde systematisera detta. Vi tittade på det systematiska arbetsmiljöarbetet och skapade systematisk arbetsglädje. SAM fick sin kompis SAG, berättar Gezim.

Sedan år 2020 genomför verksamheten friskronder två gånger per termin vid sidan av skyddsronderna inom SAM. Friskronderna mynnar ut i friskrapporter, med fokus på det som fungerar och skapar arbetsglädje.

Dagbok för arbetsglädje

Benedetta berättar om hur hon en dag, under en promenad på stan, såg boken 6 minuter om dagen. Det är en dagbok där man några minuter per dag kan svara på frågor med fokus på positiva saker.

– Dagboken lyfter fram tacksamhet och glädje. Den kan man koppla till SAG! tänkte jag, säger Benedetta.

När hon föreslog boken för ledningen beslöt de att beställa den till alla tre förskolorna.

– Vi köpte även må bra-kort som man kan dra varje dag och få något positivt med sig. Och skapade en affirmationstavla i personalrummet där vi skriver uppmuntrande ord så det första man ser är något positivt. En annan idé var att skicka uppskattning per sms mellan avdelningarna, berättar Benedetta, som också varit med och gjort podd, bland annat om friskfaktorer.

Enligt Gezim hände det något med gruppen när ledningen tillät medarbetarnas idéer:

– Vi märkte hur själva processen med det skapade tajtare och ärligare relationer till varandra. Och nyfikenhet. Folk vill vara med även om de var skeptiska först. Vi har även tagit bort lite Jante och låter oss våga visa vad vi är bra på.

Benedetta tycker att förtroendet för ledningen och tilliten är det som utvecklats längst.

– Hade jag inte haft det hade jag inte känt viljan att komma med nya idéer. Jag var rädd för att misslyckas när jag började men har känt öppenhet och att ledningen finns där med öppen dörr, säger hon.

Stefan, Benedetta och Hamid tycker att de har utvecklats som personer genom att förskolan anammat ett mer positivt mindset.
Foto: Johan Nilsson / TT

Medarbetare blev medledare

Den öppna dörren visar sig på fler sätt. En dag när ledningen hade möte slog det Gezim att cheferna bara går förbi alla medarbetare på väg till sitt möte och efteråt berättar vad de ska göra. Det rimmade inte med hans syn på delaktighet. ”Vi kan väl ha med pedagoger i ledningsgruppen?” föreslog han. Sedan dess är medarbetarna även medledare – två från varje förskola i ett roterande system, på möten utan personalärenden.

– För första gången fick jag sitta med på ett ledningsmöte. Det var en ögonöppnare. De sitter ju inte bara och fikar utan gör faktiskt en massa, säger Stefan med glimten i ögat.

Han har varit barnskötare i över 30 år och jobbat på Nydala Förskola sedan 2015.

– När jag nu sitter på fackliga möten inom Kommunal så behöver jag nästan hålla lite tyst. Vi har det jättebra, får lov att göra vad vi vill, har en ledning som är rättvis, följer regler och förordningar till punkt och pricka och går utanför sin trygghetszon. Folk utmanar mig och säger att jag ljuger… Välkommen att hälsa på oss! säger jag då.

Hälsopromenader och återhämtningspauser

De tre förskolorna skapade även en hälsogrupp med två medarbetare från varje verksamhet. Med kunskap om hur viktigt det är med rörelse föddes idén om hälsopromenader. Men kan man göra om schemat för 80–90 pedagoger som har fullt upp med barnen?

– Grundtanken är att saker ska vara möjliga. Vi tittade på det organisatoriskt och såg att det går. Nu har alla en halvtimmes strukturerad veckopromenad för återhämtning. Utan mobiltelefon, berättar Gezim och hans ledningsgrupp Elmije Berisha och Nadine Manasifi.

En annan idé var regelbundna återhämtningspauser. Det bygger på att pedagogerna påminner varandra om att ta pauser. Här har det varit lite olika lätt på de olika förskolorna, beroende på hur mycket medarbetarna har anammat synsättet och metoden.

– Alla förskolorna har kommit olika långt. Det beror på hur vi i ledningen har förhållit oss till systematiken och hur mycket vi vattnat förhållningssättet. Om inte vi underhåller det och har återkommande friskronder och friskrapporter så präglas arbetsmiljön mer av det som inte fungerar än det som fungerar, menar Gezim.

Arbetsglädje och personlig utveckling

Både Stefan och Hamid beskriver hur förändringarna på Nydala förskola inte bara inneburit arbetsglädje, mindre stress och bättre hantering av barnen.

– Innan kanske jag försökte problematisera lätta problem och kunde börja försvara saker, säger Hamid, som tycker att han dessutom fått en bättre relation till sin son.

– Jag kan tänka mig att jag och många av mina kollegor är som positiva små fyrtorn i familjen. Vi ser inte att det är bekymret som är bekymret utan hur vi ser på det och hur vi kan lösa det, menar Stefan.

Hamid lyfter en ytterligare aspekt, som handlar om hans syn på sitt arbete. Han menar att ledarskapet och arbetssättet också tydliggjort meningsfullheten i arbetet.

– Vi jobbar i ett utsatt område där många har behov av extra stöd. Vi har ändrat vårt tankesätt så att barnen står i centrum. Mitt jobb har i mina ögon blivit viktigare för det framtida samhället, säger han.

Så skapade förskolan arbetsglädje

På Nydala förskola färgar ett hälsofrämjande och positivt tankesätt med delaktighet av sig på olika sätt:

• Friskronder! (Se faktaruta)
• Alla medarbetare deltar på roterande schema på ledningsmöten som medledare.
• Forum för idéer för att fånga in medarbetares reflektioner.
• Veckovisa hälsopromenader – utan mobiltelefon.
• Medarbetare peppar varandra att ta återhämtningspauser.
• Närvarotavla över dagens personal i stället för frånvarotavla. Sätter fokus på dem som är på jobbet och som man ska arbeta med i stället för oro för vad frånvaro kan innebära för min dag.
• Morgonmöten blev inspirationsträffar.
• Föreläsare utifrån har pratat om positiv psykologi, arbetsklimat, mm.
• Uppmuntrande ord och feedback på en affirmationstavla.
• Dagbok med frågor som fokuserar på positiva saker och på så sätt ska främja välbefinnande.
• Medarbetare har gjort podd om friskfaktorer, om att prioritera sig själv, om lycka.
• Medarbetare skriver positivt skvaller om varandra och sätter upp i personalrummet.