Tid, tillit och och ett bra socialt klimat överlag - det är viktiga faktorer för att få igång ett lärande på en arbetsplats, visar en ny studie.

Foto: Maskot / TT

Så skapar ni ett klimat för lärande på jobbet

Hur jobbar ni med lärande och utveckling på er arbetsplats? Tid och tillit är nycklar till ett lyckat utvecklingsarbete. Det visar en ny studie, som även utmynnat i en handbok om lärande, välmående och engagemang.

Inom hälso- och sjukvården pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Satsningarna är ofta tänkta att förbättra både vården och arbetsmiljön. Ibland ger de önskat resultat, men det är inte så ovanligt att det dagliga arbetet snart faller tillbaka i gamla hjulspår. Vissa förändringar kan också visa sig ha oförutsedda effekter på arbetsmiljön.

Andrea Eriksson, forskare och lärare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och hennes forskarkollegor har undersökt vilken betydelse lärande – på individ-, grupp- och organisationsnivå – har vid förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården.

Studien, som ingår i ett forskningsprojekt kallat Lärkraft, handlar om hur förändringsarbete kan bidra till arbetsglädje och välmående.

Forskarna har framförallt intresserat sig för de goda exemplen.

Varför lyckas vissa?

Studien bygger vidare på ett tidigare projekt. Det handlade om effekterna av en viss utbildning för chefer, som forskarna höll i. Utbildningen syftade till att chefer skulle dra igång ett bra arbetsmiljöarbete på hemmaplan. Det visade sig vara stora skillnader i hur de lyckades.

I uppföljningen riktade forskarna enkätfrågor till 500 medarbetare på 50 olika arbetsplatser i hälso- och sjukvården, som hade ingått i den första studien. De gjorde även djupare fallstudier på tio arbetsplatser som hade lyckats förbättra sitt arbetsmiljöarbete.

Generellt verkar det sociala klimatet och tilliten spela en stor roll.

– Vi blev nyfikna på vad det var för lärandeprocesser som pågick på arbetsplatser där man fick goda resultat. Generellt verkar det sociala klimatet och tilliten spela en stor roll, säger Andrea Eriksson.

Det handlar om att skapa en positiv lärandespiral, fortsätter hon. Det måste finnas tid och möjlighet att lära sig – för individer, grupper och organisationen som helhet.

Handbok för arbetsplatser

Utifrån resultaten har forskarna skrivit en handbok riktad till arbetsplatserna (länk i slutet av artikeln). Där vill de ge vägledning i hur man kan skapa goda förutsättningar för lärande som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av verksamheten.

Boken tar upp:

  • Hur enskilda medarbetare kan bidra till att skapa sitt eget och andras lärande.
  • Vad arbetsgruppen kan göra för att skapa bättre förutsättningar för lärande.
  • Vad ledningen kan göra för att skapa bättre förutsättningar för lärande i organisationen.

Tiden en framgångsfaktor

Tid är en nyckel till framgång vid utvecklingsarbete, säger Andrea Eriksson. Det gäller oavsett vilket slags frågor det handlar om.

De framgångsrika arbetsplatserna kännetecknades av att ledningen avsatte tid för att arbetsmiljöarbetet skulle komma igång, såg forskarna. Medarbetarna kunde arbeta ganska förutsättningslöst, utan att det var bestämt i förväg vilka slutsatser de skulle landa i.

På arbetsplatser där cheferna lyfte arbetsmiljöfrågorna, så att de diskuterades mer, blev medarbetarna mer nöjda med arbetsmiljön.

– Att jobba aktivt var i sig en framgångsfaktor, säger Andrea Eriksson. Dialogen om arbetsmiljö bidrog till ökad arbetstillfredsställelse.

Förändringsarbetet påverkades också av det sociala klimatet i gruppen. När gruppklimatet förbättrades blev medarbetarna mer nöjda och mer engagerade.

Tillit till chefer och kollegor

Tillit till arbetskamraterna var en annan positiv faktor. Det hade även betydelse om medarbetarna litade på sin närmaste chef, och på chefer högre upp i organisationen.

Ett hälsoorienterat ledarskap bidrog också till att medarbetarna blev mer nöjda och engagerade. Ledarskapet kännetecknades då av att cheferna tog hänsyn till medarbetarna och prioriterade deras hälsa. Cheferna hade tid och mandat för att leda på det sättet.

Teamarbete blev arena för lärande

Andrea Eriksson ger ett exempel på hur arbetsgrupper kan utveckla sitt lärande, med stöd från chefen. Det kommer från Folktandvården.

Där gick man över till att arbeta i tvärprofessionella team. I dem ingår en tandläkare, två tandsköterskor och en tandhygienist. Teamen är självstyrande och lägger upp sitt eget arbete. Samtidigt samarbetar de med andra kollegor. Ledningen finns tillgänglig och ger stöd då det behövs. Gruppen diskuterar, testar och utvärderar nya idéer som kommer upp. Efter det tar man beslut om ifall man ska fortsätta att arbeta enligt den nya idén.

Klokt att börja smått

I början av ett utvecklingsarbete är det klokt att inte gapa över för många och stora frågor på en gång, råder hon.

– Börja med de frågor som medarbetarna upplever som angelägnast att förändra. Arbetsplatser som är framgångsrika jobbar stegvis och långsiktigt.

 

Utifrån forskningen om lärande på jobbet har Suntarbetsliv utvecklat ett snabbt och enkelt verktyg: Forskning på 5 – Alla kan bidra till lärande.

Text: Margareta Edling, 09 november 2020