Eriksbergsskolan i Sollentuna kämpade med oro och konflikter mellan eleverna. Så är det inte längre. Vändningen kom när kuratorn började handleda pedagogerna i deras ledarskap.
– Vi har fått studiero. Förut var det ofta kalabalik, men nu är eleverna i arbete hela lektionerna. Förra året nådde 90 procent av eleverna i trean de nationella målen i alla delarna i matematik. För fyra år sedan var det bara hälften, säger rektorn Anna Pilebro Bryngelsson.
Hon är tydlig med att det är hon som rektor som är ansvarig för att skolan fungerar.
– Det är lätt hänt att man skyller på varandra i arbetsgruppen. Men med en tydlig ansvarsfördelning blir ingen ensam om ett svårt ansvar.
Handledningen bygger på KBT (kognitiv beteendeteori) och handlar om att förändra beteenden hos både elever och pedagoger. I handledningen ingår även att pedagogerna utvecklar samarbetet sinsemellan.
Resultaten är tydliga: Skolan har fokus på lärande. Betydligt fler elever når målen. Pedagogerna är friskare. Arbetsro.
Skolledningen deltar och följer upp
Det är skolledningen som bestämmer vilka som ska få handledning. Sedan skapas ett team med ungefär fem medarbetare. Även rektorn eller biträdande rektorn ingår i teamet.
Det första som sker är att kuratorn Birgitta Härfast observerar pedagogernas arbete under cirka en timme. Därefter träffar teamet kuratorn och får handledning om hur de kan förbättra förutsättningarna för barnen. Det kan vara förslag till alternativa sätt att leda, men också att testa en annan möblering i klassrummet.
Lärandesituationerna står i centrum. Och barns lärande pågår i alla situationer under hela skoldagen. Teamet formulerar ett gemensamt mål och hur vägen dit ska se ut. Målet ska vara kopplat till skolans övergripande mål.
Pedagogerna börjar sedan använda förslagen i arbetet. Efter två veckor observerar kuratorn igen och ger ofta direkthandledning i klassrummet och andra lärandesituationer.
– I direkthandledningen påminner jag om vilka verktyg som ska användas. Om vi kommit överens om att en elev behöver mycket bekräftande feedback kan jag hjälpa läraren att leta efter önskvärda beteenden, säger Birgitta Härfast.
Hon följer även upp om miljön i lärandesituationen ändrats på det sätt som de bestämt i handledningen.
Nervöst i början
Kristina Skogberg är förstelärare i matematik och undervisar även i NO. Hon arbetar ofta tillsammans med en erfaren resurspedagog i klassrummet. De har fått handledning för att få elever att komma igång med skolarbetet.
– Jag har ju jobbat som lärare i många år, och är ganska ovan vid att någon kommer in och tittar på hur jag gör. Man vill ju gärna visa det som man är bra på, men nu ska man visa upp det som inte fungerar. Det krävs att man är ganska prestigelös, säger Kristina Skogberg.
Hon tycker att det var lite nervöst först.
– Men jag är ganska trygg i min roll som lärare och vill att det ska bli bra för mig och eleverna.
För henne var handledningen efter observationen mest givande.
– Då fick vi sitta ned allihop och tänka efter på djupet och diskutera vad det var som gjorde att vi gjorde på ett visst sätt.
Nu har eleverna som grupp blivit lugnare och Kristina Skogberg kan bedriva undervisningen på ett bättre sätt. Hon menar att hela skolan genomgått en förändring och nu har fokus på lärande.
– Vi har gått från tillrättavisande till undervisning. Vi som jobbar här är ganska sugna på utveckling och att utmana oss själva till att förändras.
Lärt sig styra upp svåra situationer
Madeleine Holtz är barnskötare och arbetar på fritids och i en klass på Eriksbergsskolan. Hon har jobbat i skolan under många år och är en av dem som fått handledning.
– Jag har lärt mig otroligt mycket om hur jag kan ta hand om elever som hamnar i konflikter och som inte mår riktigt bra, säger Madeleine Holtz.
Hon räknar upp en hel rad nya beteenden som hon lärt sig och som i sin tur förändrar barnens beteenden.
– Som att stänga dörren mellan grupperna och att barnen inte får byta aktivitet och springa fram och tillbaka. Att jag som pedagog själv är närvarande hela vägen i förflyttningar, för om en pedagog är stressad och far iväg så smittar det av sig på barnen. Att vara tydlig och tala till varje barn istället för till hela gruppen, säger Madeleine Holtz.
Hon har även lärt sig hur hon kan styra upp svåra situationer som redan skett.
– Birgitta viskade direkt i mitt öra när jag ställdes inför en situation där ett barn hade stökat till väldigt mycket. Hon sa: Nu säger du att ”nu ska du städa”. Och ”nu när det är gjort ger du beröm för att barnet gjorde det”. Så då gjorde jag det och det kändes bra.
Kunskapen från handledningen gör mig trygg i det jag gör på jobbet, reflekterar Madeleine Holtz.
– När man känner sig trygg och närvarande kan man bjuda på så många skratt.
Hon upplever att skolan fått mer arbetsro och arbetsglädje.
– Det blir som ringar på vattnet.
Eriksbergsskolan är finalister i tävlingen Årets välfärdsförnyare. Priset delas ut på Stora samhällsgalan som Dagens Samhälle arrangerar den 15 maj 2019.
Foto Birgitta Härfast: JB-Studio AB