Lärdomar från hemsjukvård och hemtjänst under corona

18 augusti 2020 Lästid: 5 min
Äldre dam möter person med öppna armar och social distans.
Vård på hemmaplan. Coronapandemin kan ha bidragit till ett mer teambaserat arbetssätt inom hemtjänsten och till fler mobila team i hemsjukvården.

Foto: Calle Bredberg / Scandinav

Nu ska forskare undersöka hur coronapandemin påverkar arbetsmiljön i den kommunala hemsjukvården och hemtjänsten.
– Pandemin är hemsk, men den tvingar också fram förändringar och sätter fingret på problem som funnits länge i den här sektorn, säger Christofer Rydenfält, lektor vid Lunds universitet.

Under 2020 startar en rad AFA-finansierade forskningsprojekt om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Ett av projekten ska undersöka vad pandemin innebär för dem som arbetar inom hemsjukvård och hemtjänst. De ska också studera vilken roll som pandemin får för omställningen till en mer mobil hälso- och sjukvård.  

Christofer Rydenfält, biträdande lektor vid institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet, leder studien. I sin forskning fokuserar han på teamarbete och hur organisatoriska faktorer påverkar teamet.  

Studien startar hösten 2020, men den börjar inte från noll. Den kopplas till pågående forskning om hur det går att införa mobila tvärprofessionella hemsjukvårdsteam i fyra kommuner i Skåne: Eslöv, Hörby, Landskrona och Simrishamn. En forskning som även berör hemtjänstens arbete.   

Christofer Rydenfält– Nu ska vi i den mån det går följa samma organisationer i samma miljöer. Vi har grundkunskap och data från tiden innan pandemin. Det är värdefullt, för så fort pandemin slog till började de anpassa arbetet, säger Christofer Rydenfält 

När pandemin kom började vårdens aktörer att arbeta mer mobilt. En omställning som annars hittills gått lite trögt på sina håll, enligt de iakttagelser han gjort genom sin tidigare forskning  

Nu i och med coronapandemin åker mobila team till exempel ut till patienter för testning istället för att patienten ska ta sig in till vårdinrättningar där de skulle kunna smitta andra.  

Troligen mer covid-19 i arbetsmiljön

Enligt Christofer Rydenfält är det troligtvis betydligt fler som har covid-19 i sin arbetsmiljö inom hemtjänst och hemsjukvård, än inom intensivvård och på covid-avdelningar på sjukhus. Men det är sjukhusens arbetsmiljö man hör talas om mest, menar han. Det är dessutom ett stort fokus på brukarna och patienterna.  

– Men någon måste ta hand om brukarna och patienterna som vårdas hemma, och det blir hemsjukvården och hemtjänst. Då måste personalen skydda sig av två skäl: dels för att inte bli sjuka och avlida själva, och dels för att inte föra smittan vidare till brukarna, säger Christofer Rydenfält.  

Kan bli mer teambaserat

Nu ska han och forskarkollegorna Gudbjörg Erlingsdottir, Gerd Johansson, Roger Larsson och Johanna Persson undersöka hur hemtjänstens och hemsjukvårdens organisation förändras under pandemin.  

– Covid-19-pandemin kan fungera som en katalysator mot ett mer teambaserat arbetssätt. De vill kanske jobba mer mobilt för att inte få så många interaktioner, minska på antalet kontakter för att bromsa smittspridning.  

Forskarna vill också undersöka vilka lärdomar som finns att ta vara på för framtiden.  

– Pandemin är hemsk, men den tvingar fram förändringar och sätter fingret på problem som funnits länge i den här sektorn. Om vi kan fånga upp de lärdomarna och föra dem vidare är det positivt. 

Hotet från coronaviruset påverkar även forskningsprojektet. Enligt Christofer Rydenfält kan de under pandemin inte följa hemsjukvårdens och hemtjänstens arbete på plats eller göra observationer, i alla fall inte i nuläget. Målet är att de ska komma igång så fort som möjligt. 

Metoden blir i första hand intervjuer över telefon och eventuellt även i form av fokusgrupper med hemtjänstpersonal. 

– Det är i regel lättare att få loss sjuksköterskor för individuella intervjuer än hemtjänsten, som har ett mer pressat schema.  

När pandemin har lugnat ned sig ska de även göra efterobservationer.  

Mer mobil hemsjukvård

Forskningsresultatet kan sedan komma till nytta på både kort och lång sikt, hoppas han. 

– På kort sikt ska vi försöka återkoppla resultatet till de organisationer vi studerar. Det kan bli i form av workshopar eller liknande, så att de får veta vad vi sett. Återkoppling kan vara värd mycket, det är till exempel ett tillfälle där deltagarna kan lära mer av varandra. 
 
På längre sikt och högre nivå hoppas han att resultatet ska bidra till utvecklingen av nya arbetssätt för hemsjukvård och hemtjänst. 

– Det finns en trend att man har ganska sjuka patienter som man vårdar hemma, och det kräver att hemsjukvård och specialistvård blir mer mobil. I den trenden ingår även att hemtjänsten fått en större vårdtyngd.  

Förhoppningsvis kan den här forskningen bidra till att fler kommer igång med ett mer mobilt arbetssätt inom hemsjukvården. Det skulle i sin tur kunna minska smittspridningen, menar Christofer Rydenfält. 

– Om vi kan ta fram lärdomar och föra det vidare så kan vi stötta den utvecklingen. Det vill vi lyckas med på sikt, säger han.  

Om forskningen 

Projekt 
Covid-19 pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemsjukvårds- och hemtjänstpersonal: lärande för framtiden och för ett mer mobilt arbetssätt 
 
Organisation 
Lunds universitet, Institutionen för designvetenskaper 

Forskare
Christofer Rydenfält, Gudbjörg Erlingsdottir, Gerd Johansson, Roger Larsson och Johanna Persson. 

Finansiär 
AFA Försäkring 

Projekttid 
2020-2022 

5 frågor som forskarna söker svar på 

  1. Vilka arbetsmiljörelaterade utmaningar för pandemin med sig för hemsjukvården och hemtjänsten? 
  2. Hur har organiseringen av hemsjukvården och hemtjänstens arbete förändrats under pandemin? 
  3. Vilka metoder används för att hantera arbetsmiljörelaterade behov som uppkommit i samband med covid-19-pandemin, till exempel vid användning av skyddsutrustning? 
  4. Hur förändras samverkan mellan olika aktörer (till exempel mellan primärvården, hemtjänsten och hemsjukvården) och arbetet i mobila tvärprofessionella hemsjukvårdsteam under pandemin? 
  5. Vilka lärdomar och förbättringar har kommit till under pandemin och kan användas på längre sikt även efter pandemin? 

Text: Anna Norrby