Grupphandledning i omvårdnad ger nyblivna sjuksköterskor en chans att reflektera över etiska och moraliska dilemman. Det minskar stressen och får dem att känna sig tryggare i sin yrkesroll. Det menar sjuksköterskan och forskaren Karin Blomberg som har studerat sjuksköterskornas upplevda effekter efter handledning.
Nyblivna sjuksköterskor känner sig ofta stressade. Många är oroliga för att göra misstag som drabbar patienterna, andra har svårt att hitta sin roll i en ny personalgrupp.
För att underlätta vägen in i arbetslivet erbjuder Karlstad universitet Handledning i omvårdnad (HiO) under utbildningen, medan arbetsgivaren erbjuder motsvarande stöd under det första året som verksam sjuksköterska.
Samarbetet sker inom ett ettårigt introduktionsprogram där handledning i grupp ingår som ett delmoment.
Handledning i omvårdnad har funnits i Sverige i flera decennier. Projektet Grupphandledning i omvårdnad – en modell för nyblivna sjuksköterskors yrkesroll och professionella utveckling ökar nu kunskapen om värdet. Projektet leds av forskarna Karin Blomberg, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet och Birgitta Bisholt, docent i omvårdnad, Karlstads universitet.
Ofrivillig deltid för att orka
När resurser krymper och vårdavdelningar stängs ökar pressen på alla som arbetar inom vården.
– Det extra stresspåslaget gör att en del sjuksköterskor över huvud taget inte börjar arbeta. Andra slutar inom något år. Många väljer att jobba deltid för att orka, säger Birgitta Bisholt.
För att undersöka handledningens betydelse har hon och Karin Blomberg låtit 113 nyblivna sjuksköterskor från de båda lärosätena svara på en enkät med frågor om hur de upplever villkoren på sitt första arbete. Studien omfattar både personer som fått handledning – och personer som valt att avstå.
Lättare att hantera stress efter handledning
Resultatet av studien är entydigt: alla nyblivna sjuksköterskor känner stress, men de som inte har haft handledning upplever den mer besvärande än andra. Mest stress upplever sjuksköterskor inom kirurgi. Studien har ingen förklaring på detta men snabba flöden med många korta patientmöten är, enligt Karin Blomberg, en trolig orsak.
Den handledning i omvårdnad som erbjuds i Värmland omfattar åtta träffar varannan vecka. Träffarna leds av en utbildad och certifierad handledare och pågår en och en halv timme. Under den tiden reflekterar gruppen över kliniska erfarenheter från möten med patienter och anhöriga. En stor del av träffarna ägnas åt diskussioner om etik och moral, något som sällan ryms i det dagliga arbetet.
– En bonus med handledningen är att nyanställda inom olika verksamheter lär känna varandra och kan fortsätta stötta varandra efteråt, säger Birgitta Bisholt.
Arbetsgivare och lärosäte vinner på att samarbeta
Det nära samarbetet mellan högskola och arbetsliv är unikt och innebär stora fördelar för båda parter.
– Det överbryggar klyftan mellan utbildning och arbetsliv för studenterna, samtidigt som arbetsgivarna kan ge lärosätena direkt återkoppling om vad nyblivna sjuksköterskor saknar för att känna sig trygga på jobbet.
Ett sådant exempel är läkemedelshantering där tidigare studier visat att hälften av alla nyutbildade sjuksköterskor är inblandade i tillbud.
– Att ha ögonen på sig och riskera att bli anmäld eller ”uthängd i media” späder på den stress som redan finns, 
konstaterar Karin Blomberg.
Hennes råd till alla chefer är att fråga sina nyutbildade sjuksköterskor vad de behöver, sätta upp mål för var och en och följa upp dem i enskilda samtal.
– Den som blir sedd och känner sig betydelsefull är mer benägen att stanna kvar på jobbet. Det gäller alla – inte bara sjuksköterskor.
