Bättre hälsa på arbetsplats med mer jämställdhet

22 april 2014 Lästid: 4 min
annika vänje sedd rakt framifrån, inomhus i ljus lokal med med solljus över annika.
Att vara på rätt jobb utifrån känslan av kompetens och att leva i ett jämställt förhållande, är två viktiga friskfaktorer för kvinnor, enligt Annika Vänje.

Foto: Åsa Hammar

Ju mer jämställd en arbetsplats är, desto bättre tycks medarbetarnas hälsa bli. Det är en av slutsatserna i en kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket som anlägger ett genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation.

Det krävs att man ser med genusglasögon på arbetsmiljön och arbetsorganisationen för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Det konstaterar Arbetsmiljöverket i den kunskapssammanställning som verket presenterade lagom till Internationella kvinnodagen den 8 mars 2013.

Bakgrunden är ett regeringsuppdrag att särskilt förebygga arbetsmiljörelaterad ohälsa bland kvinnor. Rapporten (Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation) är en genomgång av den kunskap som forskningen hittills har gett om kopplingen mellan jämställdhet och arbetshälsa.

– Ju mer könsintegrerad en arbetsplats är, desto bättre är arbetshälsan, sa Annika Vänje, forskare vid avdelningen för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, då hon presenterade rapporten. Samtidigt betonade hon att det finns stora kunskapsluckor på det här området.

Den forskning som finns visar ändå att bristande jämställdhet leder till fler konflikter och trakasserier på arbetsplatsen och till högre personalomsättning. Ojämställdhet är ett tecken på att en organisation är ohälsosam, på samma sätt som exempelvis sjuknärvaro, minskad effektivitet och konflikter mellan personal och ledning.
Jämställda arbetsplatser har dessutom visat sig vara mer kreativa och lönsamma.

Goda förutsättningar, sämre i praktiken

Det svenska arbetslivet har goda förutsättningar att fungera jämställt, beskrev Annika Vänje. Könsfördelningen i riksdagen är jämn, arbetskraften består av ungefär häften kvinnor, hälften män och barnomsorg och föräldraförsäkring är väl utbyggda. Ändå bär kvinnor fortfarande huvudansvar för hem och barn. Kvinnor och män arbetar till stor del i olika yrken, inom olika sektorer och på olika nivåer i hierarkierna.

– Sverige har haft den mest könssegregerade arbetsmarknaden i EU, sa hon. Den är fortfarande starkt uppdelad, även om det har blivit bättre på senare år.

Män, som grupp, tjänar fortfarande mer – även när skillnader som beror på till exempel utbildning och deltidarbete har rensats bort. Arbete i kvinnodominerade yrken och sektorer värderas generellt lägre än i mansdominerade. De flesta kvinnliga chefer finns i offentlig sektor där lönenivån är lägre.

Mer kreativt och lönsamt med jämställt

Det finns ett antal förklaringar till segregeringen på arbetsmarknaden. Forskningen lyfter särskilt fram skillnader i utbildning, anställningsgrad (att kvinnor oftare arbetar deltid), föreställningar och förväntningar på hur kvinnor och män ska vara och, slutligen, värderingar och handlingsmönster på arbetsplatserna.

– Arbetsplatser är tröga, sa Annika Vänje.

Statistik från Försäkringskassan visar tydligt att kvinnor är mer sjukskrivna än män, inom alla yrkesgrupper. Kvinnor tar ut det mesta av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn. Dessutom ökar deras egen sjukfrånvaro efter att de fått sitt första barn.

Jämställt förhållande en friskfaktor

– Att vara på rätt jobb utifrån känslan av kompetens och att leva i ett jämställt förhållande, är två viktiga friskfaktorer för kvinnor.

Arbetsplatser som vill bli mer jämställda, och därmed mer hälsosamma, bör skapa en bild av var kvinnor och män befinner sig i organisationen. I analysen kan man bland annat undersöka vilka yrkesroller, arbetsuppgifter och anställningsformer som kvinnor respektive män har. Andra centrala områden är hur det går till när beslut fattas och vilka löneskillnader som finns. Delaktighet är viktigt för att förändringar ska bli hållbara. En erfarenhet från förändringsarbete är att det annars är lätt att verksamheten snart faller tillbaka i gamla ”normala” hjulspår.

På samhällsnivå finns, enligt Annika Vänje, anledning att vara uppmärksam på hur den nuvarande utvecklingen i arbetslivet riskerar påverkar kvinnor negativt. Hon nämnde särskilt produktionssystemet Lean, med starkt fokus på effektivitet, som införs på många håll inom hälso- och sjukvården.

Privatiseringar av vård och omsorg påverkar också särskilt kvinnors arbete och ny teknik, som gör det möjligt att jobba hemifrån, luckrar ytterligare upp gränsen mellan arbete och fritid.

– Eftersom kvinnor är mer socialt underordnade, har mindre handlingsutrymme och dessutom har en tendens att mer känna skuld och otillräcklighet, finns en risk att den här utvecklingen i arbetslivet påverkar kvinnors hälsa negativt.

Fakta

Profil:
Annika Vänje, Fil.dr/Forskare

Organisation:
Enheten för Ergonomi, KTH

Rapport:
Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

År:
2013

Länktips:
Rapporten

Ta på genusglasögonen i arbetsmiljöarbetet!

Hur fördelas arbetsuppgifter och resurser mellan män och kvinnor i er organisation? Kan arbetsmiljön bli mer jämställd hos er?

Sätt på er genusglasögonen och använd Suntarbetslivs dialogstartare.

  • Se en kort film och läs lite om vad forskningen säger.
  • Starta dialogen om vilka frågor som är viktiga hos er.

Här hittar ni dialogstartaren om genusmedvetet arbetsmiljöarbete.

 

Ett par svarta glasögonbågar.

Text: Margareta Edling