Nu erbjuder Arbetsmiljöverket ett digitalt verktyg för att kartlägga och jämföra genusskillnader i arbetsmiljön i olika verksamheter. Arbetsvillkoren skiljer sig ofta åt i kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter. Genom att jämföra kan man synliggöra skillnader, är tanken med verktyget.
Verktyget avvecklades våren 2022 då det inte uppfyllde lagkrav på webbtillgänglighet och inte användes i så stor utsträckning att det bedömdes värt att arbeta om.
Hur stor andel på arbetsplatsen är kvinnor? Hur många medarbetare har varje chef ansvar för? Vem är det som sköter maskinerna på arbetsplatsen? Det är exempel på frågor i det webbaserade digitala verktyget.
Verktyget har tagits fram inom ramen för projektet Kvinnors arbetsmiljö i samarbete med Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap. Målet med verktyget är att få igång en diskussion om jämställda arbetsvillkor på olika arbetsplatser. Materialet innehåller också fakta och referenser till aktuell forskning på området.
Kommunala arbetsplatser ofta könsuppdelade
Många kommunala verksamheter är uppdelade på kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser, till exempel hemtjänst och teknisk förvaltning. Och i de kvinnodominerade verksamheterna är arbetsvillkoren ofta sämre för både kvinnliga och manliga chefer och medarbetare.
– Det är inte så jämställt när den tekniska förvaltningen har en chef på 10 anställda, och hemtjänsten och andra kvinnodominerade arbetsplatser har en chef på 40 anställda, säger Minke Wersäll, projektledare för Kvinnors arbetsmiljö.
I hemtjänst fungerar kommunikationen med högsta ledningen ofta sämre än den gör för en teknisk förvaltning.
– Om man måste gå via en nyckelperson riskerar informationen att tappas bort på vägen. Så fungerar det ofta i kvinnodominerad verksamhet. Inom teknisk förvaltning finns det ofta andra kontaktnät, så att de som arbetar med kärnverksamheten kan lobba för sina intressen, säger Minke Wersäll.
Sämre stöd för administrativa arbetsuppgifter och mer detaljstyrning av arbetstiden är andra vanliga skillnader i arbetsvillkor mellan kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter i kommuner.
– Det handlar om ojämställda strukturer och ytterst om normerna i samhället som värderar traditionellt mansdominerat arbete högre än traditionellt kvinnodominerat, säger Minke Wersäll.
Lättare jämföra skillnader
De här skillnaderna kan vara svåra att få syn på var för sig. Med ett verktyg som hjälper en att kartlägga två olika verksamheter blir det lättare att jämföra.
Den som vill testa verktyget behöver förutom sin egen arbetsplats bestämma sig för vilken annan verksamhet man vill jämföra sig med, och skaffa sig lite grundläggande information.
– Det kräver inte några djupa kunskaper om verksamheterna, och man kan göra jämförelsen som ett test en första gång med fiktiva värden, för att se vad som händer. Sen kan man göra om det och lägga in uppgifter som man först kollat upp, föreslår Minke Wersäll, ansvarig för verktyget.
Hjälp att reflektera
Frågorna är grupperade utifrån fyra områden. Här är några exempel på frågor att svara på under varje område.
- Verksamhetens uppdrag. Vad är det huvudsakliga uppdraget? Vad arbetar man framför allt med: människor, maskiner eller papper och data?
- Medarbetarnas arbetsvillkor. Hur stor andel är kvinnor? Hur många medarbetare har chefen ansvar för? Har kvinnor och män på varje arbetsplats likvärdiga villkor vad gäller till exempel inflytande och möjligheter att utvecklas på jobbet?
- Kommunikation, ledning och styrning. Hur kommunicerar medarbetare och chef på din arbetsplats med den högsta ledningen?
- Krav och resurser. Hur ser kraven faktiskt ut på din arbetsplats? Vilka resurser behövs för att balansera kraven?
En chef och ett skyddsombud kan göra den här kartläggningen tillsammans. Om de kommer fram till att det finns obefogade skillnader i hur arbetsvillkoren ser ut på de båda arbetsplatserna, kan de få hjälp via nya frågor att reflektera över materialet. Några av dem är:
- Är de här skillnaderna rimliga i förhållande till det arbete man gör på de båda arbetsplatserna?
- Vad väcker den här sammanställningen för känslor hos dig?
- Hur kan du använda sammanställningen i ett förbättringsarbete?
Använd verktyget i SAM
Verktyget är tänkt som inspiration för att arbeta med arbetsmiljö ur ett genusperspektiv, och den här kartläggningen kan förslagsvis bli första steget i en reflektion om varför det ser ut som det gör, till exempel vid en arbetsplatsträff eller en samverkansgrupp.
Kartläggningen kan användas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, som ett första steg i SAM-hjulets fyra delar undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Det går också att använda som ett stöd för arbetet med föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Att skapa jämställda organisationer är ingen ”quick fix”, och kan komma att kräva väldigt olika typer av insatser på flera nivåer.
– Men en arbetsmiljö som gör att människor blir sjuka är kostsam och påverkar kvaliteten på verksamheten, något som kan vara ett gångbart argument för att skapa bättre arbetsvillkor i kvinnodominerade verksamheter, säger Minke Wersäll.
Grunden för verktyget är Arbetsmiljöverkets projekt Kvinnors arbetsmiljö, som har pågått under åren 2011 till 2016 på uppdrag av regeringen. Som en del av det projektet har verket genomfört en tillsynsinsats kallad Hållbara arbetsvillkor för kvinnor. Verkets inspektörer besökte 65 kommuner och jämförde arbetsvillkoren i kvinno- och mansdominerade verksamheter.
Kan väcka känslor
För chefer och medarbetare i en teknisk verksamhet kan det kanske kännas hotfullt att bli jämförd med en hemtjänstverksamhet, eftersom det kan riskera att försämra deras egna arbetsvillkor. Det är förståeligt och vanligt att jämställdhetsarbete väcker känslor, menar Minke Wersäll.
– Men vad rättfärdigar en orättvis fördelning av skattemedel där en grupp får betydligt sämre förutsättningar att organisera för en bra arbetsmiljö än en annan grupp? Hur skulle det vara om det var tvärtom? Vi behöver prata om det för att få till en förändring, säger hon.
