I samma ögonblick som kvinnor kommer ut på arbetsplatsen, får de göra mer icke-meriterande arbete än sina manliga kollegor. Det säger forskaren Lise Vesterlund, som studerar fenomenet, och kommer med tips på vad man kan göra åt det.
När man skriver på ett anställningskontrakt framgår det vad ens primära arbetsuppgifter är. Däremot framgår det inte vem på arbetsplatsen som ska göra allt kringarbete. Ordna julfester, skriva mötesprotokoll, beställa fika, sköta introduktion av nyanställda eller ta hand om praktikanter, till exempel.
På engelska kallas arbetsuppgifterna ofta för non-promotable work, på svenska pratar man om icke-meriterande eller osynligt arbete.
Dessa uppgifter delas ut bland medarbetarna, mer eller mindre frivilligt, och de hamnar betydligt oftare på kvinnor än på män.
Andra förväntningar på kvinnor
Fenomenet har studerats och konstaterats i utländska studier. Inte minst i USA, där en studie konstaterade att kvinnor gör 200 timmar mer icke-meriterande arbete per år än män. Det går att läsa i boken ”The No club”.
Nu håller en grupp forskare för första gången på att studera frågan i Skandinavien. En av personerna bakom studien är Lise Vesterlund, som också är medförfattare till boken The No club. Hon är ursprungligen från Danmark men nu ekonomiprofessor vid University of Pittsburgh.
– Vi studerar personer som tar doktorsexamen från handelshögskolan i Norge. De är redo att börja göra karriär. Men i samma ögonblick som de kommer ut på arbetsplatser så blir kvinnorna ombedda att sköta mer icke-meriterande arbete. Trots att kvinnorna ofta går ut med högre betyg än männen.
Blir tillfrågade – eller räcker upp handen
– Vi vet från tidigare studier att det handlar både om att de blir tillfrågade, men också om att de i högre grad anmäler sig frivilligt.
Att kvinnor tar på sig uppgifter frivilligt beror inte på att de vill göra de extra uppgifterna – utan på att de förväntas göra det. Det har Lise Vesterlund konstaterat i sin tidigare forskning.
Kan kvinnorna inte bara säga nej då? Strunta i att räcka upp handen?
– De har väldigt lite utrymme att tacka nej. Om en kvinna säger nej till sådana här uppdrag får det betydligt större negativa konsekvenser än om en man gör det.
Problemet är störst på arbetsplatser med många män, där de få kvinnorna drar ett tungt lass. Men det syns även på andra håll. På arbetsplatser med bara kvinnor kan det istället vara så att det alltid är samma kvinnor som gör de här uppgifterna.
Icke-meriterande uppgifter skickar kvinnor på en annan karriärstig
De icke-meriterande uppgifterna gör att man har mindre tid att utföra sitt faktiska arbete, som är det man får betalt för och som gör att man kan komma framåt i karriären.
– Det skickar kvinnor på en annan karriärstig än männen. De får sämre betalt, sämre möjlighet att komma framåt. Det skapar stress, frustration och påverkar deras självkänsla.
Det är också dåligt för organisationen, eftersom kompetenta anställda kan fastna i administration eller kringarbete, i stället för att göra det som de anställts för.
Det skapar stress, frustration och påverkar deras självkänsla.
”Bevisa att jag har fel”
Att Lise Vesterlund valde att göra studien just i Norge beror bland annat på att det är Skandinaviens mest jämställda land. Här borde det finnas förutsättningar för ett jämställt arbetsliv.
– Jag tycker att det är djupt deprimerande, i ett jämställt land som Norge, att när begåvade kvinnliga studenter kommer ut på arbetsmarknaden med stora ambitioner, så ges de inte samma möjligheter som män.
Kan man anta att resultaten från den här studien även gäller andra arbetsplatser, till exempel i Sverige?
– Vi har fortfarande inte hittat någon arbetsplats där det här inte är ett problem. Jag kan inte tänka mig att det ser annorlunda ut i andra branscher eller i andra länder. Men jag utmanar alla arbetsplatser att bevisa att jag har fel.
Jag utmanar alla arbetsplatser att bevisa att jag har fel
Sätt ljus på fenomenet icke-meriterande arbete
Vad kan man då göra åt det? Lösningen är inte att höja statusen för de här uppgifterna, så att de också ger en skjuts åt ens lön och karriär, menar Lise Vesterlund.
– De är viktiga, men de är inte lika viktiga för verksamheten som de faktiska uppgifterna som man är anställd för.
Vad man däremot bör göra är att sätta ljus på det här fenomenet. Undersök vilka osynliga arbetsuppgifter som utförs hos er och dokumentera hur uppgifter fördelas.
– Många tror att det här inte sker på deras arbetsplats, utan bara på andras. Men när man väl börjar mäta så brukar det likadant ut.
Sluta be om frivilliga
Istället för att be om frivilliga kan man till exempel dela ut de här uppgifterna slumpmässigt, eller att de anställda turas om.
– Chefen måste ta ansvar här, och inte bara säga att ”det där sköter de anställda själva”. Det är chefens jobb att gå in och se till att det här blir rätt gjort.
Lise Vesterlund avslutar med ett enkelt men något deprimerande medskick.
– Alla arbetsplatser borde ge män och kvinnor samma möjligheter, men hittills har jag inte sett en enda arbetsplats där det händer.
Det är chefens jobb att gå in och se till att det här blir rätt gjort.
