Att arbetsvillkoren skiljer sig åt i mans- och kvinnodominerade yrken är inget nytt. Bilden bekräftas i en ny rapport från 16 länsstyrelser, som visar statistik för kommuner och regioner. För att skapa en mer jämställd arbetsmiljö behöver vi ta på genusglasögonen, menar forskaren Karin Sjöberg Forssberg.
Att kvinnor och män sällan har samma förutsättningar i arbetslivet är inget nytt.
I kvinnodominerade verksamheter erbjuds till exempel färre heltidstjänster, risken för ohälsa är högre och chefer ansvarar ofta för fler medarbetare.
Det har tidigare undersökningar visat.
Bilden bekräftas i en ny statistikrapport där 16 av landets 21 länsstyrelser tittat närmare på ett antal arbetsvillkor i 224 kommuner och 16 regioner.
– Syftet är att ge aktörer i kommuner och regioner stöd att kunna synliggöra jämställdhetsutmaningar och skapa underlag för dialog, säger Magdalena Zeijlon, jämställdhetsutvecklare på länsstyrelsen i Västra Götaland.
Ojämställda villkor
Statistiken som presenteras gäller de yrkeskategorier som lokalt har flest kvinnor, respektive män. Eftersom det är vanligast att kvinnor arbetar inom vård och omsorg och män med teknik är det oftast dessa två verksamheter som ställs mot varandra i rapporten.
Sifforna redovisas separat för varje kommun och region – men flera tydliga skillnader återkommer.
I de kvinnligt dominerade arbetsgrupperna är det vanligare med:
- deltid
- högre sjuktal
- att cheferna har ansvar för betydligt fler medarbetare
- kvälls och helgarbete
- mindre möjlighet till flextid/förtroendearbetstid
Syftet är att ge aktörer i kommuner och regioner stöd att kunna synliggöra jämställdhetsutmaningar
Magdalena Zeijlon, jämställdhetsutvecklare
Att sjuktalen i verksamheterna som domineras av kvinnor är högre kan bero på att kvinnor i högre utsträckning arbetar med människor, något som tidigare forskning visat att det kan leda till mindre kontroll över arbetstiden och högre emotionell stress, säger Magdalena Zeijlon.
Att situationen för kvinnor och män på många punkter ser så olika ut bidrar både till att kvinnor får sämre ekonomi och hälsa, sammanfattar länsstyrelserna.
De pekar också på att det blir svårare att rekrytera personal till de kvinnodominerade verksamheterna så länge villkoren ser ut som de gör.
Jämställd arbetsmiljö med genusperspektiv
För att kunna förändra de ojämställda villkoren behövs ett genusperspektiv i arbetsmiljöarbetet, menar Karin Sjöberg Forssberg, analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Inom ramen för sitt avhandlingsarbete vid KTH för några år sedan jämförde hon hemtjänst och teknisk förvaltning på plats i en kommun.
– Trots samma arbetsgivare var skillnaderna stora, berättar hon.
Hemtjänsten drog det kortaste strået både vad gällde resurser, arbetsutrustning och bemanning. Vikariefrågor tog mycket kraft – och ”osynligt” arbete utanför schemat förekom ofta. De hade varken tid att sitta ned tillsammans och analysera arbetsmiljön eller lära sig nya saker. De saknade dessutom till stor del modern teknik, som skulle kunna användas på en arbetsplatsträff till exempel.
I den tekniska förvaltningen däremot var budgeten tillräcklig, sjuktalen låga och de förekom nästan aldrig vikarier. Var någon sjuk kunde de andra täcka upp eller senarelägga arbetet. En grupp driftstekniker, som ingick i en av Karin Sjöberg Forssbergs studier, erbjöds också kontinuerlig kompetensutveckling – och hade höga krav på sig från chefen att vara uppdaterade på det senaste.
– Tid för gemensam analys och möjlighet till lärande är bärande delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med bristande arbetsvillkor och otillräckliga resurser blir det svårare, säger hon.
Könsnormer bakom problemen
I sin forskning såg Karin Sjöberg Forssberg också hur uppfattningar om hur kvinnor och män är – eller bör vara – påverkade.
I den tekniska förvaltningen fanns till exempel en machokultur som ledde till onödigt risktagande och en ovilja att be om hjälp. Det förekom också sexuella trakasserier.
Ett genusperspektiv kan bidra till ökad förståelse av bakomliggande orsaker till olika arbetsmiljöproblem
Karin Sjöberg Forssberg, forskare
I hemtjänsten kallade medarbetarna själva sin arbetsplatskultur för gnällig, men Karin Sjöberg Forssberg såg att det hade en organisatorisk bakgrund. När något snabbt behövde förändras (vilket hände ofta, t ex på grund av personalbrist) saknades tydliga rutiner för hur det skulle gå till. I stället ställdes olika åsikter mot varandra.
– Ett genusperspektiv kan bidra till ökad förståelse av bakomliggande orsaker till olika arbetsmiljöproblem, säger hon.
Förändringskompetens viktigt
När Karin Sjöberg Forssberg får frågan vad kommuner och regioner kan göra för att skapa likvärdiga förhållanden för kvinnor och män pekar hon uppåt i organisationen.
– Tillräckliga resurser är en grundförutsättning för att skapa en god arbetsmiljö. Men även när det finns är det inte säkert att det lyckas. Det behövs också en organisatorisk förändringskompetens på chefsnivå. Cheferna behöver få stöd i det, säger Karin Sjöberg Forssberg.
Hon understryker också hur viktigt det är att behandla arbetsmiljöfrågorna på den organisatoriska – inte individuella – nivån.
– Det gäller att få syn på de ojämställda villkoren för att kunna justera dem. Med genusglasögon går det att upptäcka vilka normer och värderingar som finns i organisationen. Även statistiken i länsstyrelsernas rapport kan användas för att synliggöra skillnaderna.
Läs mer om Karin Sjöberg Forsbergs forskning: Bra arbetsmiljö är en jämställdhetsfråga
Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete: Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?
Fotnot: Artikeln bygger på webbinariet Arbetsvillkor och arbetsmiljö – en fråga om ekonomisk jämställdhet, anordnat av Länsstyrelsen i Västra Götaland 16 november.
