Ta på genusglasögonen i arbetsmiljöarbetet – och säkra att kvinnor och män har jämlika möjligheter att utvecklas och må bra på jobbet! Till hjälp finns nu en ny dialogstartare från Suntarbetsliv, baserad på aktuell forskning.
– Vi har länge sett skillnader i arbetsmiljö beroende på om det traditionellt varit flest kvinnor eller män på en arbetsplats. Det är angeläget att vi får till stånd en förändring, säger Björn Cardenas på fackförbundet Vision.
Han har varit med i en grupp med representanter för fack och arbetsgivare som, via Suntarbetsliv, tagit fram en ny dialogstartare om genusmedvetet arbetsmiljöarbete. Syftet är att fler ska få upp ögonen för frågan.
Framför allt är det viktigt att börja tala om de här frågorna.
Ann-Charlotte Rand, Sobona
Även Ann-Charlotte Rand från arbetsgivarorganisationen Sobona har deltagit i arbetet.
– Framför allt är det viktigt att börja tala om de här frågorna. De kan även beröra arbetsplatser där det arbetar lika många kvinnor som män. Diskussionen om hur både kvinnor och män får de förutsättningar de behöver på jobbet är viktig i alla branscher, säger hon.
Forskning om genus och arbetsmiljö
Bakom den nya dialogstartaren om genusmedvetet arbetsmiljöarbete finns aktuell forskning. Den visar att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser. Forskarna kallar dem manligt och kvinnligt kodade arbetsplatser. De har jämfört teknisk förvaltning och hemtjänst i två kommuner.
På dessa har de sett skillnader i bland annat:
- Resurser
- Tid för arbetsuppgifterna
- Möjlighet till lärande på jobbet
- Arbetsutrustning
- Personaltäthet
- Antal medarbetare per chef
Det kan till exempel handla om att den som arbetar inom hemtjänsten måste utföra sitt arbete på klockad tid, och ofta ensam. Verksamheten är slimmad och underbemannad.
Inom teknisk förvaltning däremot får uppgifterna ta den tid som krävs. Man jobbar vanligtvis två och två. Arbetsgivaren står för all utrustning som behövs.
Forskarna uppmärksammade också att hemtjänstpersonalens lojalitet med såväl de äldre som arbetsgivaren fick dem att tänja på sina gränser. Inom teknisk förvaltning var inte arbetet emotionellt belastande på samma sätt.
Läs mer om forskningsresultaten:
Starta samtal om genus och arbetsmiljö
Suntarbetsliv har nu 13 olika dialogstartare. Verktygen ska användas för samtal, till exempel på en arbetsplatsträff eller ett ledningsgruppsmöte.
Dialogstartarna går också under namnet ”Forskning på 5” eftersom informationen på webbsidan inte ska ta längre tid än ungefär så många minuter att ta till sig.
En kort film och en text förmedlar forskningsresultaten. Sedan följer fyra frågor för att sätta fart på dialogen.
Det är lättillgängligt och kräver inte så mycket förberedelser.
Malin Ljungzell, Suntarbetsliv
– Det är ett enkelt sätt att komma i gång och prata om ett beforskat ämne som är viktigt för en bra arbetsmiljö, säger Malin Ljungzell, projektledare på Suntarbetsliv.
– Det är lättillgängligt och kräver inte så mycket förberedelser.
De som sedan vill gå vidare kan använda ett fördjupningsmaterial som finns i anslutning till filmen och frågorna.
Läs mer om dialogstartarna: Få en bättre arbetsplats med Forskning på 5
Genusglasögon behövs på alla nivåer
Den nya dialogstartaren om genusmedvetet arbetsmiljöarbete tycker hon med fördel kan användas på flera nivåer i en verksamhet.
På arbetsplatsträffar och personalmöten kan alla vara med och uppmärksamma om det finns skillnader i mäns och kvinnors arbetsmiljö – och diskutera vad man kan göra åt det.
Högre upp i organisationen kan beslut fattas om åtgärder.
– Det är viktigt att det inte stannar vid att man upptäcker stora skillnader, men saknar befogenheter att göra något åt det, säger Malin Ljungzell.
– Därför kan det här ämnet vara bra att lyfta på nivåer där man arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel i kommunstyrelsen, högsta ledningsgruppen, centrala samverkansgruppen eller skyddskommittén.
De som vill gå vidare kan ta hjälp av sju konkreta punkter. Genom att arbeta med dem, kan man också försäkra sig om att diskrimineringslagen – som bland annat förbjuder diskriminering på grund av kön – uppfylls.
Läs mer: Sju steg till ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete
Det är viktigt att föra upp frågorna på en högre nivå.
Björn Cardenas, Vision
Björn Cardenas understryker vikten av att även politikerna – som har det övergripande arbetsmiljöansvaret – sätter på sig genusglasögonen.
– All analys behöver börja i verksamheten, där medarbetarna vet hur det är. Men sedan är det jätteviktigt att föra upp frågorna på en högre nivå. Sjuktalen är högre i kvinnligt kodade verksamheter och det är viktigt för hela samhället att vi får en jämlik välfärd, säger han.
Visste du att...
Ett jämlikt arbetsliv är ett friskare arbetsliv. På arbetsplatser där män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter mår man bättre, visar forskning.
